Musiklärarnas Riksförening

Årsmötet

Förutom sedvanlig saker som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och val av styrelse
kom många frågor och idéer upp på årsmötet. På nästa styrelsemöte, 12 maj, planerar styrelsen en verksamhetsplan med utgångspunkt i vad som kom fram.

Ett axplock från vad som diskuterades på årsmötet :

MR arbetar för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden. Föreslogs att MR arbetar fram en sammanställning av forskning som stöttar medlemmar i förhållande till arbetsgivaren och att MR kontaktar journalister om musiklärarutbildningarna i Sverige.

På årsmötet diskuterades och informerades om tidigare samarbete med Lärarförbundet. MR är öppna för att driva musiklärarfrågor med vilket förbund som helst. De frågor som MR har i fokus är musiklärarfrågor och MR samarbetar därför gärna med de flesta aktörer som driver sådana frågor.

Frågor som också diskuterades var att många gymnasielärare i musik har fått nedsatt tjänst i ämnet och problematiken kring att det inte finns någon utbildning för blivande yngreårslärare. I nya lärarutbildningen finns som tillval Musik 30 högskolepoäng, utan förkunskapskrav eller antagningsprov. Dessa lärare skall sedan sätta betyg i årskurs 6.

När det gäller tidningen Musikläraren bestämdes att information om att medlemmar skall skicka sin epost-adress till Sven Rydgård och att det ska finnas en "tipsförslags-ruta" i tidningen som MR:s medlemmar kan använda för att kontakta MR angående förslag om innehåll.
Förutom detta kom många förslag på vad tidningen kan innehålla:
- en "Forskningsspalt" kring frågor som berör musiklärare.
- uppmärksammande av att musiklärare anställs av kulturskolan för tjänstgöring i grundskolan med sämre tjänstgöringsvillkor.
- om Lisa Bengters Facebook-sida för halvklass i musik och uppmana läsare att bli medlemmar på sidan.
- om lärare som  har halvklass och hur det kan vara när rektor och kollegor tänker positivt kring musiklektioner i halvklass. Dessutom ta med de positiva exempel på hur vissa gymnasieskolor lägger halvklasslektioner i musik.
- om att vara tuff i förhandlingar kring kör/Lucia/Julavslutning mm. Viktigt att kompenseras för arbetet. Viktigt att det räknas som kvalificerad undervisning.
- om de nya förutsättningarna. för Lärarlyftet 
- om musiklärare som mentorer på skolorna.
- om att medlemmar ska kunna välja om de vill ha tidningen i PDF-format eller som papperstidning.

När det gäller hemsidan informerades om förslag om byte av program och webbhotel. Det kom också fram förslag om att ha Musikläraren som onlinetidning på hemsidan under förutsättning att man har möjlighet att bygga upp medlemssidor som kräver inloggning, om att ha ett diskussionsforum för musiklärare samt att ha hemsidan som bas för bedömningsexempel och annat som kan hjälpa musiklärare i deras yrkesroll.

Årsmötet avslutades med att ordförande Kristina Stenborg tackade de närvarande för sitt engagemang

Tillbaka

Till Utbildningsdepartementet
Att: Jan Björklund

Angående garantier för likvärdig utbildning

Den 6 oktober 2011 påbörjade Musiklärarnas Riksförening ett upprop riktat till landets 7-9 skolor gällande mindre undervisningsgrupper i musik. Samtliga 7-9 skolor i landet har kontaktats. Uppropet fortsätter under våren 2012.

Musiklärarna har uppmanats att

·        att bestämma tid med rektor och diskutera undervisning i mindre undervisningsgrupper

·        att under lektionerna med alla klasser, presentera uppropet för eleverna och därefter ge dem möjlighet att skriva under uppropet

·        att anslå uppropet med namnlista på skolan

·        att meddela sig med Musiklärarnas Riksförening

Det som framkommer efter uppropets första månad är att den svenska skolan knappast är likvärdig. Förutsättningar för att bedriva den undervisning som krävs för att leva upp till kursplanemål och centralt innehåll varierar stort i ämnet musik. Musiklärarnas Riksförening har tidigare påtalat att musiklärare har en utsatt arbetssituation både vad det gäller lektionstiden och arbetsmiljön.

 Lektionstiden varierar och är alltför knappt tilltagen i förhållande till de mål som skall uppnås och för att kunna göra en likvärdig och rättvis bedömning av eleverna. De flesta musiklärare drabbas av ljudöverkänslighet och tinnitus - även elever. Att under lång tid vistas i höga ljudmiljöer bidrar också till stressrelaterade problem.

Kraven i Lgr11 har avsevärt skärpts. Därför är ekvationen enkel: Färre elever i undervisningsgruppen minskar besvär och problem för såväl lärare som elever!

Fråga: På vilket sätt kommer departementet att verka för att musiklärare ges möjlighet att bedriva en undervisning som lever upp till kraven i Lgr11? MR anser att regeringen på något sätt måste styra de medel som ges till kommunerna och skolan!

Musiklärarnas Riksförening
Kristina Stenborg

Tillbaka

Hej Kristina,
Jag är ledsen att svaret dröjt. Jan Björklund tackar för ditt brev, och han
har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på det.

Eftersom skolan står under kommunalt huvudmannaskap, är de krav som
ni framför om mindre undervisningsgrupper i musik i skolan något som
faller under kommunens ansvar. Regeringen har inte för avsikt att
närmare reglera hur stora undervisningsgrupperna i musik eller något
annat ämne ska vara, eftersom detta måste kunna anpassas efter de olika
förutsättningarna som råder på varje skola. Däremot måste kommunerna
givetvis se till att det tilldelas så mycket resurser till skolan att
målen i varje ämne kan uppnås. Jag önskar er därför lycka till i ert
fortsatta arbete.

Med vänliga hälsningar
Emma Söderberg Majanen
Utbildningsdepartementet

Tillbaka

MR i radioprogram

URs radioprogram Skolministeriet sände 22/11 ett program som tog upp musikämnet i skolan under rubriken: "Onödig musik". Bland de medverkande fanns föreningens ordförande Kristina Stenborg. Klicka på länk för mer info och för att lyssna på  programmet.

http://www.ur.se/id/164456 

Tillbaka

MRs upprop för halvklass. 

Musiklärarnas Riksförening (MR) uppmanar musiklärare:

• att torsdagen 6 oktober bestämma tid med rektor och 
  diskutera MR:s upprop

• att under vecka 41 avbryta lektionerna med alla klasser, presentera uppropet för eleverna och därefter ge dem möjlighet att skriva under

• att under vecka 40 anslå uppropet med namnlista på skolan

• att senast 18 oktober, vecka 42, skicka in namnlistor till MR

Sveriges elever måste få förutsättningar att nå kunskapskraven i musikämnet!

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Musik i Grundskolan 2011:5 visar att musikämnet har en viktig roll att fylla i elevernas utveckling och lärande. Det är ett uppskattat ämne, men eleverna får ofta inte den undervisning de har rätt till. Skolinspektionen har granskat musikundervisningen i 35 grundskolor. Om skolan inte ger eleverna den musikundervisning de har rätt till får andra faktorer stor betydelse för hur eleverna lyckas i ämnet som exempelvis möjligheten att fritidsmusicera, föräldrars inställning till ämnet och socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå. Skolan har ett viktigt uppdrag att ge eleverna en likvärdig utbildning och att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov och förutsättningar (2011:5, s 10-11).
De nya kunskapskraven för musikämnet i läroplanen, Lgr 11 innebär en klar skärpning.

För betyget E i årskurs 6 krävs bl.a. att:
Eleven kan spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.

För betyget E i årskurs 9 krävs bl.a. att:
Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. 

Eleven behöver tid!
Att kunna spela såväl melodistämmor som ackompanjemang utan några egentliga förkunskaper kräver tid.

 Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 15:
Trots att musikläraren skyndade runt hann han inte till alla grupper. När musikläraren var närvarande och kunde hjälpa eleverna höjdes kvaliteten i spelandet påtagligt. Problemet var att han inte hann hjälpa, alla eleverna i tillräcklig utsträckning. Eleverna uppger att lektionen är ganska typisk och att de önskar att de kunde får mer hjälp.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Varje elev har rätt att bli rättvist bedömd!
I gemensamt musicerande måste eleven få möjlighet att bli sedd. I halvklass får eleven dubbelt så mycket uppmärksamhet i detta ämne där lektionstiden är starkt begränsad. Efter en musiklektion med praktiskt musicerande finns enbart lärarens egen minnesbild kvar för bedömning.

 Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 16:

Elever som inte har tillräckliga förkunskaper i instrumentspel får svårt att lära sig och delta i musicerandet om de inte får mycket hjälp. De svårigheter vi sett när det gäller bland annat musicerande pekar på att det finns en risk för att en betydande del av terminen går utan att eleverna får en musikundervisning där de i tillräcklig utsträckning kan utvecklas inom musikämnet. Musikläraren hinner inte hjälpa alla elever så mycket som behövs.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Elever vill visa vad de kan!

Alltför ofta är musikundervisningens basutrustning och lokaler av undermålig kvalitet och utrustningen utsätts kontinuerligt för hårt slitage. Eleverna ska enligt kursplanen lära sig att hantera instrument och användadigital utrustning för sitt musikskapande. Detta betyder att varje elev måste ha tillgång till instrument och dator.

 Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 28:

Granskningen visar tydligt att IT inte används i musikundervisningen vid de granskade skolorna på det sätt som kursplanen föreskriver. Det verkar uppenbart vara svårt för skolorna att hitta goda former för hur IT ska användas i musikundervisningen. Bristerna gäller såväl avsaknaden av datorer som att datorer inte används som det redskap som kursplanen för musik beskriver.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Elever har rätt till en hälsosam ljudmiljö!
Ljudnivåerna i musikundervisningen blir ofta höga. Vid musicerande med stora elevgrupper ökar risken för obotliga skador på elevers och lärares hörsel. Undersökningen ”Hörsel och tinnitus bland musiklärare” från LR 2000 visar att ca 25 % av Sveriges musiklärare har besvär av tinnitus och 60 % är överkänsliga för ljud.

Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport 2009:1, Musik och höga ljudnivåer (s 93): Dela på klasserna. Undvik att ha fler än 15 elever vid ett och samma tillfälle och i samma lokal.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Eleven vill utvecklas
Forskning har visat att musikämnet är av stor betydelse för elevers personlighetsutveckling. I förhållande till andra ämnen har musikämnet mycket liten tid i skolan.

 Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 33:
Eleverna har rätt att få en god musikutbildning där de kan utveckla sina musikaliska kunskaper så långt som möjligt utifrån sina olika förutsättningar. Samtidigt är det uppenbart att musikämnet kan bidra till positiva effekter som får eleverna att må bra, vilket kan hjälpa dem och skolan som helhet att utvecklas positivt. /.../ I ett globalt sammanhang blir kompetenser som kreativitet och skapande förmåga allt viktigare och musikämnet ger eleverna stora möjligheter att utveckla dessa förmågor. MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Rektorer måste ge eleverna goda förutsättningar för ämnet
Enligt en norsk undersökning från universitetet i Stavanger 2009 är den viktigaste förutsättningen för framgång i skolan rektors medvetna förmåga, vilja och drivkraft att satsa på konst och kultur. Rektor måste hålla med om och tro på de estetiska ämnenas värde i undervisningen och styra därefter, säger en av rektorerna i undersökningen.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 3:
I granskningen har vi sett en mängd brister i musikundervisningen som dessutom samverkar och förstärker varandra. Vi anser att grunden för att komma till rätta med problemen är att synen på ämnet uppgraderas, så att musikämnet får den roll i skolan som styrdokumenten ger uttryck för. En förutsättning för att få igång ett förbättringsarbete är att rektorerna tar ett större ansvar för att musikundervisningen utvecklas och håller hög kvalitet.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!  

Uppropet i pdf-format

Tillbaka

MR:s oro över borttagandet av estetisk verksamhet är välgrundad!

Estetisk verksamhet tas bort som ett gymnasiegemensamt ämne, dvs. ett ämne som alla program har obligatoriskt. Detta är ett problem som inte kan föringas! Att erbjuda minst ett estetiskt ämne på varje skola är ingen ersättning för att ta bort ett obligatoriskt ämne. Dessutom minskar det individuella valet från 300 till 200 poäng. Samtidigt är många elever idag väldigt medvetna om att ytterligare språk- och matte/naturkurser ger extra meritpoäng inför ansökan till högskolan.  Det är därför stor risk att tjänsteunderlaget för bild- och musiklärare på gymnasiet minskar drastiskt. Kulturnytts inslag, 15:e september 2010, handlade om just denna problematik!

Metta Fjelkner ser ut att ha gjort en helomvändning då hon uttalat sig positivt om estetiska ämnen på gymnasiet nu i slutet av september 2010. Detta är glädjande men alldeles för sent. Tyvärr visade uttalandet i Kulturnytt på en stor omedvetenhet om tjänsteproblemen för lärare i estetämnen på gymnasiet. Debattartikeln från Barometern och LR-nytt kan också tolkas som om LR:s ordförande är rädd för att tappa medlemmar nu när beslutet redan är taget i riksdagen. Varför gjorde inte LR dessa uttalanden i remisserna till gymnasieutredningen???

Lärarförbundet har tydligt markerat i remissvar att de vill värna om de estetiska ämnena (se bifogade rapport från mars 2009). MR har i sitt remissyttrande (se bifogade skrivelse  Dnr U2008/2521/G ) föreslagit en  ny gymnasiegemensam kurs om 50p kallad estetiskt lärande. Hur tog LR upp denna fråga i sina remissvar? Vilka skrivelser har kommit från LR:s Forum för Kultur och Kommunikation? Vidare har MR skrivit direkt till Utbildningsminister Björklund i augusti 09 om att bevara de estetiska ämnena i gymnnasiet (se bifogade skrivelse). I ett sista försök att påverka Utbildningsutskottet har medlemmar i MR:s styrelse direkt vänt sig i personliga mail till samtliga ledamöter i denna fråga (se bifogade personliga mailtext).

Det verkar som om LR nu börjar inse att de är på väg att tappa medlemmar. Det är dags att lägga korten på bordet: Redovisa konkret hur LR har yttrat sig i frågor om de estetiska ämnena på gymnasiet innan besluten i riksdagen togs den 13 oktober 2009!

 MR:s styrelse

Ställer du upp för dina medlemmar, Metta Fjelkner?

Vi inom MR, Musiklärarnas riksförening, känner oss bestörta över dina kommentarer till Kulturnytts program den 15:e september 2010 angående de estetiska ämnenas situation i gymnasieskolan. I programmet uttalas farhågor över att arbetstillfällena på gymnasiet kommer att minska drastiskt för bild- och musiklärare när estetisk verksamhet tas bort. Dessa farhågor delas av Agneta Lundberg (s), utbildningsutskottet,  som gör följande kommentar:

   "Ja det är klart att dom tappar jobben, alltså det blir ju betydligt mycket mindre
för det är ju bara dom som väljer till det då som kommer att läsa dom ämnena,
inte dom andra, så det är ju klart att det kommer ju minska drastiskt på arbetet
för dom lärarna".

Enligt ditt uttalande delar du inte alls denna oro, utan säger: 

  "Dom elever som redan på grundskolan har blivit intresserade utav estetiska
ämnen, som spelar instrument eller som på annat sätt sysslar med estetisk
verksamhet och tycker det är väldigt kul; min bild är att de kommer att vara
fortsatt lika intresserade framgent som de är idag så att egentligen så skulle jag
kunna säga att det blir i stort sett plus minus noll alltså att att det blir lika många
framöver som det har varit idag".

Vilken situation anser du kommer att vara plus minus noll? Vad tänker du säga till alla praktisk-estetiska lärare som inom de närmsta åren förlorar sina timmar i estetisk verksamhet? Känner du inte till att estetisk verksamhet har varit ett kärnämne sedan LPF-94?  Delar du inte alls den uppfattning som den erkända skolforskaren  Ann Bamford lägger fram i sin forskningsrapport The Wow Factor där hon menar att kreativiteten som tränas i de estetiska ämnena är av stor betydelse för framgång i vårt samhälle? Varför ska vi som musiklärare tillhöra LR?

MR ser fram emot ditt svar inom kort!

För Musiklärarnas Riksförening
Kristina Stenborg, ordf.
Onsala   20101016

Föreningen väntar med spänning på svar!!!

Tillbaka

Kursplan 2011

Publicerat  5/4 2010

Utgångspunkter inför revidering av kursplanen i musik 

Utgångspunkt för utformningen av kursplaneförslaget i musik har utgjorts av Skolverkets nationella utvärdering, NU-03 samt resultat från andra rapporter och studier1718. De senare styrker till viss del de resultat som lyfts fram i den nationella utvärderingen men ger framförallt en kompletterande bild av dem. Musikämnet har i NU 03 analyserats utifrån de fyra aktivitetsformerna musicerande, musikskapande, musiklyssnande och musikkunnande. Det som framträder är att musikskapandet fortfarande är eftersatt i undervisningen, trots att detta är ett moment som framhålls i kursplanen från 2000. I utvärderingen framgår även att lärarna uppfattar ämnet mer som ett redskap för personlig och social utveckling än som ett kunskapsämne. De hinder för måluppfyllelse som lyfts fram är bland annat hur betygskriterierna formulerats, deras relevans och ambitionsnivå.  

Likheter och skillnader jämfört med nuvarande kursplan 
Kursplaneförslaget i musik skiljer sig inte från nuvarande kursplan vad gäller inriktning. I nuvarande kursplan finns dock rika beskrivningar av musik som medel för att nå andra mål, vilket inte återfinns i förslaget 
som enligt uppdraget konsekvent lyfter fram kunskaper i ämnet. Förslaget lyfter fram musik som uttrycksform och kommunikationsmedel och tar här sin utgångspunkt i elevernas egna musikaliska värld, vilken successivt ska breddas och fördjupas till att även omfatta för dem främmande musikformer och genrer.  

Musikens historiska kunskapstraditioner och ämnets anknytning till ett aktuellt och dynamiskt musik- och kulturliv, dess starka förankring i barn- och ungdomskulturen samt musikens personlighetsutvecklande 
kraft utgör fortfarande motiv för ämnet. Därmed är kursplanen starkt relaterad till den tid av mångfald där dagens elever befinner sig.  
Vid revideringen av kursplanen år 2000 gjordes en förskjutning av ämnets kärna mot det mer praktiska musicerandet och musikskapandet. När ett centralt innehåll nu definieras tydliggörs denna inriktning som innebär att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att få utveckla ett hantverksmässigt kunnande i musik. Ett framgångsrikt lärande i området bygger på kontinuerlig repetition och övning, varför musicerande på sång och instrument introduceras redan i de yngre årskurserna. Förslaget bygger därmed inte i huvudsak på en lineär progression med avseende på innehåll utan snarare på en successivt ökad svårighetsgrad med samma innehåll.  

Sammanfattning av remissynpunkter. 
Det har inkommit få synpunkter på remissförslaget för musikämnet.  Det som framkommer i yttrandena är att man ställer sig positiv till att förslaget stärker musikämnets roll och behov av utbildade lärare. Förslaget 
anses ha en tydlig struktur, vara förtjänstfullt skrivet samt klarar av balansen mellan att ge tydliga instruktioner och ändå ge pedagogisk frihet. 
Det råder en samstämmighet kring att kursplanen har ett rikt och omfattande innehåll med hög ambitionsnivå framförallt i årskurserna 4-6. I detta sammanhang betonas problematiken med de förutsättningar som 
ofta erbjuds där stora elevgrupper, undermålig utrustning och bristande lärarkompetens är en realitet.  

Övriga synpunkter som lyfts fram av endast enstaka remissinstanser har bland annat varit en reservation för att ett starkt intellektuellt analytiskt moment lyfts in i de lägre årskurserna, att risken med höga ljudnivåer 
borde tydliggöras i det centrala innehållet, så även att jojk borde finnas med som exempel på vokala former av sång samt att naturen som inspirationskälla borde vara framskriven. Vidare anser flera remissinstanser att 
genusperspektivet bättre bör lyftas fram utifrån ett bredare kulturellt perspektiv. 
Vad gäller kunskapskraven efterlyser man tydligare kvalitativa beskrivningar. Kritik riktas även mot en allt för hög nivå på kunskapskraven för de högsta betygsstegen.  Konkreta förslag på justeringar har beaktats och resulterat i att ett antal moment i det centrala innehållet flyttats från lägre årskurser till de högre. 

Vidare har ett försök till tydligare skrivningar gjorts för att visa hur omfattande de olika momenten kan vara. Att sänka ambitionsnivån utifrån argument som brist på resurser och utbildade lärare har inte ansetts ligga i Skolverkets uppdrag. Analysen av kravnivåerna i relation till nuvarande kursplan visar inte heller på en nivåhöjning. I ljuset av att redan nuvarande betygskriterier anses vara svåra att nå inom ramen för musikämnet har dock kravnivåerna till viss del justerats något.  

Tillbaka

MRs Remissvar – Kursplan i musik Skola 2011 (i pdf-format)  

Styrelsen skickade tidigare i år in sitt yttrande om den nya kursplanen. 

MRs remissvar
Musiklärarnas Riksförening menar att innehållet i den föreslagna kursplanen i musik
i Skola 2011 är rikt och omfattande. Ambitionsnivån är hög och förutsätter kompetensutveckling av lärare och kompletteringar av utrustning och lokaler i grundskolan. Detta, menar vi är positivt under förutsättning att stat och kommun medverkar med resurser för en höjning av just kompetensen och utrustningsnivån i grundskolan. I dagsläget är lokaler och utrustning ofta bristfälliga och på åtskilliga skolor saknas behöriga lärare.

Vi vill poängtera att ett mycket ambitiöst formulerat styrdokument, enligt remissförslaget,  kan skapa frustration och besvikelse hos såväl lärare i musik som hos skolledare om det visar sig att erforderliga medel saknas för att förverkliga syfte och innehåll. Våra erfarenheter av att genomföra nuvarande kursplan har visat att resurserna oftast ej varit tillräckliga. Beträffande texten som helhet menar vi att den har utvecklats från tidigare versioner. Remisstexten har dock ännu ej nått den nivå där den fullt ut balanserar mellan att vara förståelig för elever och föräldrar samt att utgöra en styrande och vägledande text riktad till lärare.

Syfte
Vad gäller syftet anser MR att texten bör ha en tydligare skrivning med hänvisning till musikens betydelse för barn och ungdomar. Att musik är viktigt och är ett eget kunskapsområde i skolan måste starkare betonas. MR anser också att texten bör få en klar historisk och samhällelig förankring.

OBS! I nedanstående kommentarer är MR:s förslag till ändringar i texten kursiverade.

 Övergripande undervisningsmål

 MR:s förslag till mål

Undervisningen i musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att

- spela, sjunga och röra sig till musik i olika former och genrer

- skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer,

- lyssna till, reflektera över och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

 Centralt innehåll allmänt

Det är föredömligt att ett gemensamt centralt innehåll för musikundervisningen, för samtliga elever, tydliggörs i ett styrdokument. Den nationella undersökningen NU03 visade att många skolor hanterade innehållet i musikundervisningen på ett alltför olikartat sätt.

Remissförslaget skapar förutsättningar för en likvärdig undervisning i hela landet.
MR anser dock att den garanterade undervisningstiden för musikämnet i grundskolan måste utökas för att målen i det omfattande innehållet ska kunna uppnås. Om så ej är fallet måste ambitionsnivån sänkas.

Nedan kommenterar MR centralt innehåll och kunskapskrav för respektive skolår:

Centralt innehåll

År 1-3
Det centrala innehållet för 1-3 tycker vi är rimligt. Det är välkommet att rörelsen och dansen finns med som innehåll.

MR:s förslag:
- Musik som knyter an till elevens vardag och högtid.
- Rytmik och rörelse (rörelseaktiviteter och dans är föreslagna som centrala moment inom ämnet Idrott och Hälsa).

År 4-6

Det föreslagna innehållet för år 4 - 6 är mycket omfattande och kräver därför utbildade musiklärare för att eleverna ska kunna nå kunskapskraven för åk 6. I nuläget saknas ofta utbildade musiklärare i de lägre årskurserna. MR anser att det är viktigt att fler musiklärare utbildas med inriktning mot lägre åldrar.

MR:s förslag:

- Framförande och enklare bearbetning av musik (arrangering för avancerat för åldersgruppen).

- Melodiers och ackords uppbyggnad. Stryk detta-för avancerat för åldersgruppen.

- Komposition av musik.... Ordet komposition kräver ett större musikkunnande. Musikskapande är ett bättre uttryck. Det är bra att exempel ges på vad som kan skapas.
- Föreställningar om hur olika instrument förknippas med kön. Genusperspektivet är viktigt men meningen måste skrivas om.

 År 7-9

Det föreslagna innehållet för år 7-9 är något mer realistiskt men kräver att undervisningen bedrivs i mindre grupp för att kunskapskraven ska kunna uppnås.

MR:s förslag:

- Melodiers och ackords uppbyggnad. Flyttas till den här åldersgruppen.

- Komposition av musik.... Ordet komposition kräver ett större musikkunnande. Musikskapande är ett bättre uttryck. Det är bra att exempel ges på vad som kan skapas.
- Musikuttryck i kombination med andra uttrycksformer........ Konstig formulering.
- Musik som identitetsmarkör utifrån etnicitet och genus inom ungdomskulturer och andra samhällsgrupper. Bra syfte men krångligt uttryckt.

Kunskapskrav

 MR saknar fortfarande tydliga skrivningar som beskriver kvalitet. Progressionen  mellan de olika betygsstegen är alltför diffust beskriven och ibland handlar  de beskrivna  skillnaderna mer om kvantitet än om kvalitet.

Kunskapskrav allmänt:

 MR:s förslag:

- Förmågan att musicera bedöms utifrån ............ samt musikalisk

puls i samspel. Samspel är viktigt men vad är musikalisk puls ?

- Progressionen innebär ett mer ledande medmusikanteri...... Konstig formulering. Kan formuleras kunna ta ett större ansvar i gemensamt musicerande.

- Förmågan att komponera något eget av existerande byggstenar är kvaliteter som

bedöms inom gestaltning och kommunikation av musikaliska idéer. I de övergripande målen används termen skapa musik. MR föreslår att samma uttryck används i kunskapskraven.

-.......på ett adekvat sätt diskutera nyanser i musikaliska

uttryck.......... Byt ut till medvetet sätt.

Kunskapskrav år 6

MR anser att kunskapskraven i 6:an är mycket ambitiösa och orealistiskt höga, särskilt beträffande A-nivån. De föreslagna kunskapskraven förutsätter att eleverna har haft en väl fungerande musikundervisning i tidigare årskurser. MR anser att det är näst intill omöjligt att klara A-nivån enbart genom skolans musikundervisning.

Att uppfylla kraven för musicerande och eget musikskapande kräver möjlighet att dela upp undervisningsgruppen i flera lokaler, alternativt ha tillgång till ett stort antal datorer.

MR:s förslag :
- Eleven kan delta med sång och på olika instrument......

Eleven deltar med sång och olika instrument i ensemblespel.....

Kunskapskrav år 9

Användningen av ordet genrer i kunskapskraven är tveksam. För elever är musikstilar ett enklare begrepp. MR anser att spel i "några olika genrer" kan tolkas som genretypiskt spel vilket bör hänföras till högre kunskapsnivåer.

Att uppfylla kraven för musicerande och eget musikskapande kräver möjlighet att dela upp undervisningsgruppen i flera lokaler, alternativt ha tillgång till ett stort antal datorer.

  MR:s förslag :
-.......kompletterar och kombinerar dessa för att komponera egen musik..... Ordet kompletterar kan ersättas med kombinerar och utvecklar dessa......

- Utifrån tydliga estetiska överväganden......... Estetiska överväganden är svårtolkat.

Andra tänkbara förslag är: på ett medvetet sätt  /att kunna förklara sina personliga muskaliska val / på ett personligt och kreativt sätt göra musikaliskt medvetna val.

- .......förmår till viss del att även ställa egna frågor till musiken....... MR anser att detta är otydligt formulerat. Vi saknar orden reflektera över, förklara och se samband här eftersom de förekommer på andra ställen i texten.

Musiklärarnas Riksförening , CentralstyrelsenLärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation
Kristina Stenborg, ordförande

Läs även  Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikations remissvar

Tillbaka

Estetiskt val som gymnasiegemensamt ämne! 

Läs betänkandet

Angående gymnasiepropositionens borttagande av estetisk verksamhet i gymnasieskolan

MR beklagar att estetisk verksamhet tas bort som gemensamt ämne på gymnasieskolan i den nya gymnasiepropositionen. Alla remisser mot förslaget, likväl som tidigare forskning och publikationer bemöts  med svaret att eleverna ska läsa mer historia på gymnasiet. Enligt MR finns det inget motsatsförhållande mellan historia och estetiska ämnen. Båda ämnena behövs som komplement till varandra!

De estetiska ämnena kräver kunskap – redskap – likväl som alla andra ämnen och därför behövs vi, professionella pedagoger som kan lära våra elever om olika sätt att skapa, att reflektera över varför och hur man använt sig av estetiska uttryckssätt under olika tider och i olika kulturer. Att dessa ämnen bara skulle bygga på begåvning är  felaktigt och ämnena syftar inte till att skapa estetiska proffs, utan till att ge ett estetiskt kunnande i vardagen.

Vi behövs – i en verklighet där estetiska uttryck redan dominerar vår tillvaro – utan att vi alltid tänker på det; reklam, arkitektur, musik i alla dess former.... Alla ska inte jobba som proffessionella kreatörer i vår vardag, men alla behöver någon gång vara medskapare och behöver möjligheter och förståelse för att tyda allt som finns omkring oss.  MR vill också veta hur överrens regeringen är i frågan då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uttalar sig i GP, onsd 29/7-09, enligt följande: ”Min utgångspunkt är att människan behöver kultur – litteratur, konst, musik, dans och teater – för att utvecklas och bättre förstå sig själv och sin omgivning. Kulturen är föda och språngbräda för själen och utan den förtvinar man.” Vidare fortsätter kulturministern med ett påvisande av det tydliga sambandet mellan kulturen och ett demokratiskt samhälle och hur viktig kreativiteten är för EU:s och Europas framtid. Tar man bort de estetiska ämnena från våra elever blir de sämre rustade för den värld de – vi lever i!  Detta är, enligt MR:s förmenande ingen framtidsväg.

MR önskar ett svar; bemötande av såväl detta brev som de remisser mot förslaget som skickats in. Varför väljer regeringen att ta bort estetisk verksamhet när så många remissinstanser har påpekat vikten av att bevara ämnet??? 

 Med vänlig hälsning
Kristina Stenborg, MR-ordf

Svar från regeringskansliet

Svar från Mats Gerdau, utbildningsutskottet

Till ledamöter i riksdagens utbildningsutskott

Hur är det möjligt att man, trots en stort antal remisser, debattartiklar, grundlig forskning etc, väljer att ta bort Estetisk verksamhet som gemensamt ämne på samtliga gymnasieprogram? Även om estetiska uttryckssätt kan finnas i andra ämnen är det i de estetiska ämnena man har de största utvecklingsmöjligheterna gällande estetiska lärprocesser. I dagens samhälle översvämmas vi av estetiska uttryck och behöver redskap för att sortera dessa. Professionella pedagoger krävs för allsidig förmedling i alla dess former. De estetiska ämnenas borttagande ger därmed eleverna färre verktyg för bearbetning av den kontext de lever i! Kostnaderna för individ och samhälle, både socialt, kulturellt, historiskt, kan bli höga om de estetiska ämnena tas bort, även ekonomiskt, med tanke på att bl a musik och design är stora exportvaror.

Jag vädjar till utbildningsutskottet att lyfta frågan om att bevara Estetisk verksamhet i vår svenska gymnasieskola!

Kristina Stenborg, MR-ordf
Musik- och svensklärare
Kapareskolan Onsala

Tillbaka

Motioner till LR:s kongress

 Lärarnas Riksförbunds kongress äger rum 23 – 26 maj 2008. Kongressen är Lärarnas Riksförbunds högsta beslutande organ och hålls vart fjärde år.

 Musiklärarnas Riksföreningen har skickat in ett antal motioner till kongressen. Dessa motioner tar bl.a. upp frågor om musikundervisningen i år 1-6, arbetssituationen för äldre musiklärare, om betydelsen av en likvärdig skola, om avskaffandet av intresseföreningarna, musiklärarnas arbetsbelastning, uppföljning av MR:s arbetsmiljöenkät, etc..

Det är vår förhoppning att åtskilliga musiklärare skrivit motioner till kongressen. Nedan publicerar vi utdrag ur två motioner ang. musiklärares arbetsbelastning.
"Svenska musiklärare lever idag under mycket ojämlika villkor -utlämnade åt politikers och skolledares godtycke. Många utbildade musiklärare flyr yrket och för närvarande är det ca 25% av yrkeskåren som inte har någon utbildning. Det finns många musiklärare som arbetar i lokaler som inte är ändamålsenliga, t ex vad det gäller utrymme, ljudisolering, material etc. Ovanpå detta har allt fler skolor helklass i ämnet, vilket bortser från ämnets praktiska, ljudstarka och för övrigt laborativa karaktär.

Inom ämnet används i nutidens skola bl a mycket elektrisk utrustning som kräver ständig skötsel, vilket även det faller på musiklärarens lott. Många elever i klassrummet samtidigt, där utrustning ständigt går sönder i kombination med höga ljudnivåer, ger lärare i ämnet problem med bl a tinnitus och stress.........."

 Lärares arbetsbelastning

Lärare har fått allt fler och fler arbetsuppgifter på sitt bord - inte minst administrativa och många tvingas arbeta under stressrelaterade och ojämlika förhållanden. Att ensamt klassföreståndarskap kontra delat, ger olika mycket arbete per person borde vara en självklarhet om man ser till bl a elev- och föräldrakontakter och administrativt arbete kring eleverna. Olika arbetsbörda bör också värderas olika! I dag innebär en lärares vardag också att skriva utvecklande på varje enskild elev inför varje utvecklingssamtal vilket i snitt tar ca en kvart per elev. Elevantalet per lärare kan skilja sig från ca 100-400 elever. Denna arbetstid måste också värderas på lämpligt sätt. Med de arbetsuppgifter en lärare har för övrigt tar det orimligt mycket tid att skriva utvecklande på 400 elever! Återigen; olika lärares arbetsbelastning bör värderas efter olika mängd arbete. Att se över dessa arbetsförhållanden är idag ett måste om lärare - med dessutom  eftersläpande löneavtal - ska stanna inom yrket.

Jag yrkar att LR:s kongress ser allvarligt på lärare ojämlika arbetsvillkor och arbetar för lärare rimliga arbetsbelastning.

Musiklärares arbetsbelastning

Svenska musiklärare lever idag under mycket ojämlika villkor - utlämnade åt politikers och skolledares godtycke. Många utbildade musiklärare flyr yrket och för närvarande är det ca 25% av yrkeskåren som inte har någon utbildning. Fortfarande är det många musiklärare som arbetar i lokaler som inte är ändamålsenliga, t ex vad det gäller utrymme, ljudisolering, material etc. Ovanpå detta har allt fler skolor lagt på musiklärarna helklass i ämnet, vilket då helt bortser från ämnets praktiska, ljudstarka och för övrigt laborativa karaktär. Inom ämnet används i nutidens skola bl a mycket elektrisk utrustning som kräver ständig skötsel, vilket även det faller på musiklärarens lott. Många elever i klassrummet samtidigt - där utrustning ständigt går sönder i kombination med höga ljudnivåer ger lärare i ämnet problem med bl a tinnitus och stress. Ser man ytterligare till arbetsbilden av idag så får en musiklärare med helklasser orimligt många elever att bedöma skriftligt inför utvecklingssamtal m m, eftersom ämnet har mindre undervisningstid än andra.

Jag yrkar att LR:s kongress arbetar för musiklärares förbättrade arbetsvillkor innan fler utbildade musiklärare flyr yrket.

Tillbaka