Musiklärarnas Riksförening

Ungern - ett föregångsland?

I Ungern har musiken i alla tider spelat en stor roll. Tonsättare som Bela Bartok och Zoltan Kodaly har satt landet både på den konstmusikaliska och på den musikpedagogiska kartan. I Ungern börjar barnen skolan vid sex års ålder och fortsätter i grundskolan fram till fjorton års ålder. Därefter vidtar fyra år i gymnasieskolan, som kan vara av såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande slag. Väljer eleven att gå vidare med studier på universitetet, till vilken alla måste genomgå antagningsprov, väntar 5 års utbildning före examen. För studenter i lärarprogrammet varvas i normalfallet, liksom i Sverige, ämnesstudierna med praktisk-pedagogiska studier. Det finns också fristående lärarutbildningskurser som studenterna kan gå efter de ämnesteoretiska studierna.
"Det är svårt att få anställning som lärare i dag", berättar Henrietta Toth, som är lärare i en år 1-8-skola, Derkovits Skiula, i utkanten av Budapest. "Språklärare har lättare att få anställning i och med att Ungern gått med i EU, för andra lärare är det däremot svårare".
Sångtraditionen är stark i Ungern. Ungrarna är ett sjungande folk. Eleverna har en timmas obligatorisk musik i veckan under hela grundskoletiden. Utöver detta finns möjligheten att ha tre körtimmar i veckan. Henrietta berättar med sorg i hjärtat att det finns en tendens att betona kärnämnena på bekostnad av de estetiska ämnena.
Betyg sätts i en femgradig skala där betyget l är det lägsta betyget. Fullständiga betyg får eleverna från och med det femte skolåret. När eleverna lämnar grundskolan tar de en grundskoleexamen, som berättigar dem att gå vidare till gymnasieskolan.

Vid sidan om den ordinarie skolan finns musikskolor, som är avgiftsbelagda. Musik är ett stort intresse för barn och ungdomar. Ungefär en femtedel av de elever som Henrietta undervisar deltar också i musikskolans verksamhet. När vi frågor om vilka problem hon upplever i skolan, säger hon att de inte i första hand är av disciplinär art. Henrietta är mer oroad över elevernas vikande intresse för skolan överhuvudtaget. "De bryr sig inte så mycket om vilket betyg de får!" Eleverna börjar skolan klockan 08.00 och fortsätter fram till kl.14.00. Lunchen tar eleverna med sig hemifrån. De flesta lärarna arbetar mellan 8.00 och 14.00 och förbereder sig i hemmet. Några lärare börjar först kl. 10.00 och är i skolan fram till kl.16.00 med övervakning av läxarbete som huvudsakligt arbete. I skolan finns oftast det ingen möjlighet att sköta lärararbetet på grund av lokaltillgången. Lärarna undervisar tjugo 45-minuters lektioner i veckan. När vi berättar att lärarna i Sverige arbetar 35 timmar i veckan, ler hon medlidsamt och hoppas att den gemensamma skoldagen inte kommer att genomföras i Ungern. "Man måste ha frihet som lärare", menar hon.

För att ta reda på hur musikutbildningen i Ungern är upplagd besöker vi Lisztakademien. Vi får äran att träffa "head ofdepartment", Franciska P. Ispan. På akademien studerar man i fem år. Studierna utgörs enbart av klassisk musik och folkmusik. Antagningsprovet prövar de sökandes kunskaper i huvudinstrumentet, solfege, piano och folkmusik.
En av åtta, sökande antas. Även de klassiska studenterna måste ha kunskaper om folkmusik. "Det är en självklarhet. Kodaly och Bartok tillbringade en stor del av sitt liv att samla in och forska om ungersk folkmusik. Den är vår själ! Kodaly predikade för oss att vi måste relatera oss till musik med sinnet med själen. Och folkmusiken utgör en stor del av vår själ", säger Franciska med eftertryck. Samtliga femhundrastudenter har för övrigt folkmusik, kammarmusik, "solfege", musikhistoria och piano de fem studieåren.

När vi tar upp frågan om den moderna musiken i afroamerikansk tradition får hon en mörk blick i sina ögon. "The credit system" får henne också att se rött. Hon menar att studenter som läser konstämnen måste få ha frihet i sina studier. Systemet, som reglerar studierna i organiserade terminer, hejdar studenterna i deras ambition att klara av studierna i egen takt. "Musikstudenterna är ambitiösa och vi stoppar dem! Studierna är också kostsamma. En begåvad student kan klara av två års studier på ett år! Vi är berömda i världen. Vi har de bästa lärarna och de bästa studenterna. Varför skall vi behöva foga oss in ett sådant korrupt system? Jag gråter över detta system".
På frågan om ungraren i gemen sjunger, svarar hon att: "Alla ungrare har en favoritsång, som de kan. För att vara en hel människa måste man ha en favoritsång. Vi är ett sjungande och dansande folk. Det är naturligt att sjunga och att dansa". När vi för in samtalet på musikundervisningen i grundskolan beklagar hon att eleverna bara får en timmas musik i veckan.

"När Kodaly levde, fram till 1967, hade eleverna både tre och fyra timmar i veckan! Han hjälpte oss att överleva det kommunistiska systemet. Respekten för musik och för kultur var dominerande. Då fanns det ett starkt samband med vår historia. Nu håller vi på att förlora våra rötter till vår tradition. En orsak till detta är TV-tittandet, som, liksom dataspelen, dödar den nästa generationen Ni i Sverige relaterar er annorlunda till detta med ert demokratiska system. Ni är för demokratiska!"
Vi berättar nu att vi i Sverige är på väg att införa en timplanelös skola, där musiken kan förlora både tid och plats. Hennes ögon mörknar då, så till den grad, att vi känner, att det är dags att tacka och bege oss hem för att argumentera för konsten och de estetiska ämnenas plats i den unga människans själ.

Musikläraren nr 4 2004

Tillbaka

Skolbesök i Tyskland

Musikläraren har i tidigare artiklar presenterat fakta och interiörer från musikundervisning i ett antal länder. Nu är turen kommen till Tyskland och ett besök på ett Pezzalozi-gymnasium i Frankfurt.

En musiklektion
Innan lektionen börjar släpper läraren, Sebastian Fuchs, in eleverna en stund. Eleverna, år 5, småpratar och verkar trivas. Pojkarna sitter liksom flickorna i klungor. Klassrummet är "kallt och kalt" med hårda väggar. Vid ena långsidan finns en grön tavla med notlinjer, längs kortsidan finns en dator och en dataprojektor. Elevernas stolar har en skrivplatta och är uppradade traditionellt längs ena långsidan. I rummet finns också en kateder och en Yamahaflygel av modernt slag.
När lektionen börjar, det har precis ringt in i högtalaren med en fallande durtreklang, säger lärare god morgon och eleverna sjunger Guten morgen.
Lektionen handlar om Robert Schumann och eleverna har inför detta tillfälle fått i läxa att ta reda på det väsentligaste om kompositören. Lärare ställer inledningsvis ett antal frågor om Schumann. Dessa besvaras med en förvånansvärd korrekthet av femteklassarna.
En elev försöker säga att Schumann hade flera förnamn. Detta betraktas av läraren som oviktig kunskap och han påpekar lite retsamt att "han förmodligen hade en kusin också". Nu följer en diskussion om vad som just är väsentlig kunskap och en kort redogörelse hur man med datorn som hjälp bäst söker kunskap på nätet.

Plötsligt reser sig en pojke upp och går fram till flygeln. Han spelar med bravur opus nr 15 ur Kinderscenen. Alla elever är mycket stolta över hans spel, som inte på något sätt verkar vara förberett. Eleverna söker under framförandet min blick och ler uppmuntrande som ville de säga att "vi är bra".
Efter det att eleven spelat färdigt kommenterar läraren elevens spelteknik och särskilt hans fingersättning. Läraren gör därefter en fingerövning med eleverna. Händerna läggs på skrivplattan och eleverna uppmanas att lyfta ett finger för sig. Det visar sig att ringfingret är svårast att lyfta. Eleverna uppmanas att dagligen öva hemma på denna fingerövning.
Plötsligt projicerar läraren en Fisksång på den vita väggen från datorn. Alla elever blir glada och vill sjunga sången.

Nu är det dags för teorigenomgång. Läraren spelar en durtreklang, sedan en molltreklang. Eleverna härmar vokalt. I tur och ordning sjungs "en överstigande och en understigande treklang" Eleverna verkar kunna detta med glans. Troligen övar man dagligen detta,
Nu går en elev på lärarens uppmaning fram och våttorkar tavlan. Läraren griper sig an den med treklanger och frågar var grundtonen ligger. Spridda ackord plockas ihop till tättklingande. Eleverna är duktiga och fixar allt "sehr gut".

Nu delar läraren ut uppgifter som berör ackordlära. Eleverna arbetar en stund under tystnad med detta i grupper om två innan läraren på tavlan skriver upp "die Hausausgabe" som man skall ha till fredagens lektion. Eleverna har två lektioner musik i veckan förutom kör och orkester. Alla elever spelar ett instrument och deltager i ensembleverksamheter av olika slag. Det ringer ut efter 45 minuter och eleverna lämnar salen. Sebastian Fuchs ler förnöjsamt mot oss.

Fakta
Tyska barn börjar i skolan vid 6 års ålder. Efter det fjärde skolåret kan de välja att antingen gå i Hauptschule, i Realschule eller i Gymnasium. Gymnasium är mer teoretisk, Realschule mer praktiskt inriktad, Hauptschule något mitt i emellan. Efter det trettonde skolåret i Gymnasium får man behörighet för allmänna högskolestudier. Man kan välja att lämna skolan efter tio skolår och då gå till en fackskola, Fachoberschule.
För att bli musiklärare krävs fyra års universitetsstudier med integrerad praktik på "loven". Därefter går man ytterligare två år som direkt ör yrkesinriktade med metodik- och praktikstudier, alltså sammanlagt sex års studier.

Lärares undervisningsskyldighet varierar mellan 24 - 28 lektioner beroende på ämne. Musiklärarna undervisar 28 45-minuterslektioner per vecka! Undervisningen på den besökta skolan pågår mellan 08.00 och 13.55 Tiden därefter och fram till 16.00 ägnas åt läxläsning.
Lärarna tjänar mellan 3000 och 5000 euros i månaden. På den aktuella skolan kostar det 55 euros "per Monat" att deltaga i undervisningen. Skolämnena är musik, konst, tyska, latin, engelska, spanska, fysik, natur och teknik, informatik, samhällskunskap och kemi.
Eleverna är mellan tio och arton år. Av de rikt dekorerade korridorerna och av årsskriften framgår att utöver ordinarieundervisning ägnas mycket tid åt utåtriktad verksamhet som musiksoaréer, musikaler, resor, rockprojekt etc. De produktioner som man har gjort och som finns att ladda ner på hemsidan är: en körskiva; Carl Orffs Carmina Burana, en storbandsskiva med varierande innehåll, JS Bachs dubbelkonsert i d-moll m.m.
På elevernas schema läser vi att de förutom undervisning i "kärnämnena" har kammarmusik, symfoniorkester, rockmusik, big band, improvisation, jazzkör, komposition vid dator, enskild instrumentalundervisning. För att antas till skolan finns det inga antagningsprov och eleven behöver inte kunna spela något instrument.

ur musikläraren nr 3 2006

Tillbaka