2016









Ett sextiotal lärare hade hittat till sal T3 och musiklärarnas Riksförenings program på Skolforum i Stockholm tisdag 1 november. Det övergripande temat för tisdagens musikprogram var: Digitala verktyg och dess användning i musikundervisningen.


Förmiddagen hade börjat med ett antal presentationer inom olika användningsområden under rubriker som; Musicera med roboten Dash!, Remake ljud!, Skapa elektronisk musik på Raspberry Pi!, Bygg en gitarr och programmera toner! Och Jason ”Timbuktu” Diakité som pratade om ”mångfald”.
 
Efter lunch inledde Musiklärarnas Riksförening ordförande Kristina Stenborg själva
”musiklärarprogrammet” med att redogöra för föreningens historia och nuvarande verksamhet. Kristina betonade betydelsen av kommunikation mellan musiklärare och MR. ”Genom våra kontakter oss emellan hittar vi gemensamma ytor varifrån vi kan gå vidare, påverka och utveckla musikämnet”,
sa hon bland annat. Kristina ställde frågan till auditoriet: Hur många elever har ni i era
grupper? Hon fick spridda svar. Alltifrån 20 till 32 elever i varje undervisningsgrupp. I denna fråga behövs definitivt kommunikation och gemensamma krafter…

Därefter introducerade Kristina eftermiddags- programmets första föreläsare Göran Nikolausson, lärare på Linnéuniversitet och bl.a. initiativtagare till Musiklärarportalen.se. Under temat Digitala verktyg i musikundervisningen – flera flugor i samma smäll, redogjorde Göran för ett antal verktyg som både kan stimulera elevers lärande och underlätta för musiklärare. Enligt den Nationella Ämnesutvärderingen
(NÄU13) är musikämnet personlighetsutvecklande men det ”mekaniska spelandet och den motoriska färdighetsinlärningen” tar för stor plats. När det gäller den estetiska upplevelsen och elevernas
kreativitet kan de digitala verktygen tvinga eleverna till musikaliska ställningstagande  avseende timing, flyt och passande karaktär.
Göran visade därefter en film där elever använder iPads som ”musikinstrument” och där det tydligt framgår att detta ”verktyg” ger eleverna estetiska upplevelser av andra dimensioner än vid traditionellt ensemblespel.
Göran menar att musiklärare behöver kompetens-utveckling i digitala verktyg och röjer avslutningsvis att Skolverket ”släpper” ett sedan länge utlovat och efterlängtat stödmaterial i digitala verktyg i mitten av november. Information finns på Skolverkets hemsida.

Så äntrades scenen av Tekman som varken ville vara med på bild eller stoltsera med sitt riktiga namn. Tekmann är en artist och ”ett elektroniskt musikprojekt” från Gotland där all musik skapas och framförs med ombyggda gamla Game Boy-enheter och modifierade leksaker. Musikgenren kallas “Chipmusik” eller “8-bitmusik” där en stor vikt tillskrivs det karaktäristiska soundet från ljudchipen i de gamla tv-spelskonsolerna från 1980-talet. Programpunkten var intressant och spännande om än något för tekniskt vinklad.

Crescendo är ett nytt digitalt undervisningsmaterial från förlaget Gleerups. Crescendo är en interaktiv ”bok” för elever i musik i åk 7–9. Materialet, som presenterades av läromedelsutvecklaren Ewa Ekdahl, innehåller lektionstips, fakta, arbetsblad, filmer, ljudklipp, länkar och faktiskt möjligheter för lärarna att lägga in eget material. Som avslutning på varje moment finns ett självrättande test som efter rättning skickas till ”lärarens bok

Nu var det dags att presentera musik-undervisning med utgångspunkt i hip-hop. Föreläsaren Karin Hassle, som presenterade sig som musik- och sångpedagog, sångerska, låtskrivare och författare, tog med sin entusiasm och livsglädje auditoriet med storm.
Utgångspunkten var som sagt hip-hop-musik och då framför allt musikbakgrunderna. Karin visar hur hon och eleverna lägger bakgrunder med mobiltelefon och i-pads, använder Garageband, rappar fram fakta i musikhistoria, geografi och NO. Karin avslutar med en ”Staffanrap”.

Till sist tog MR:s Kristina Stenborg till orda och tackade deltagarna för tålamod och engagemang
och bjuder in till mingel och musik med Jason ”Timbuktu” Diakité. Sammanfattningsvis konstaterar vi att det är härligt och stimulerande när musiklärare träffas!

Läs hela inlägget »
Etiketter: skolforum, tips, undervisning

I 2016 års budget finns det ca tre miljarder kronor avsatta för höjda lärarlöner. Regeringens avsikt är att höja lönerna med i genomsnitt 3000 kronor i månaden för ungefär sextio tusen lärare, ungefär
hälften av alla lärare, och då särskilt skickliga lärare…? Vem är det då som får höjd lön? Enligt
Skolverket är det den lärare som uppfyller minst ett av dessa kriterier:

• Tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former
som vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet.

• Med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen
förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.

• Tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.

• Tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.
 
Avsikten med lönesatsningen är att premiera särskilt skickliga lärare samt, få fler att bli lärare, locka tillbaka lärare, som lämnat skolan samt att öka lönespridningen. Det är regeringen som bestämmer reglerna för hur bidraget ska fördelas och hur mycket pengar som avsätts till Lärarlönelyftet. För läsåret
2016/2017 har Skolverket tre miljarder att fördela inom Lärarlönelyftet. Skolverket betalar ut bidrag till skolans huvudmän, det vill säga kommuner och ansvariga för fristående skolor. Hur stort bidrag en huvudman får baseras på antalet elever i huvudmannens skolor. Det är sedan huvudmannen som avgör  vilka lärare som ska få höjd lön Löneökningen inom Lärarlönelyftet ska ske utöver ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet får inte ha inverkan på eller finansiera ordinarie lönerevision. Lärarlönelyftet är en permanent satsning utan något slutdatum.

Enligt det regelverk som regeringen beslutat om är det upp till huvudmannen att avgöra om lönepåslaget till läraren ska ges tillsvidare eller under viss tid. Det är alltså kommunen eller den fristående skolan som avgör vilka lärare som uppfyller kriterierna. Med hänvisning till erfarenheter av tidigare lönesatsningar som karriärtjänster för lärare är det enligt Skolverkets hemsida bra om ”man är tydlig och transparent om på vilka grunder man valt ut lärare”.

Vilket har då utfallet blivit? Att välja ut de lärare som skall omfattas av lönelyftet är naturligtvis en tuff uppgift för skolledarna.
Regeringens lönesatsning kritiserades hårt av många remissinstanser i början av 2016. Statliga Medlingsinstitutet, LO och Arbetsgivarverket varnade för att satsningen skulle kunna äventyra den svenska lönebildningsmodellen och varnade för riskerna med en politisk inblandning utan inblandning av en tredje (facklig) utomstående part och skulle således åstadkomma allvarliga konsekvenser för en stabil och välfungerande lönebildning.
De påpekade också att många grupper på den svenska arbetsmarknaden också anser att deras löner ligger för lågt och att regeringens agerande skulle leda till kompensationskrav.
De både lärarfacken välkomnade naturligtvis förslaget.

Hur har det då gått? Upplever lärare att de har fått adekvat information och att kriterierna är tydliga och transparenta? Förmodligen inte. I dagspressen läser vi om att lärare sjukskriver sig, stannar hemma från jobbet och säger upp sig. Och det var väl inte meningen? Vad anser då skolledare om lönelyftet? Att processen orsakat våndor hos skolledare kan vi förstå.

I tidningen Chef & Ledarskap citeras rektor Ulf som påstår att: ”Många lärare kommer att bli ledsna”. Ulf fortsätter: ”På min skola har vi drygt 45 lärare. 15 av dem kommer att få pengar genom lärarlönelyftet, 30 inte. Jag förstår att det här kommer att bli smärtsamt för dem som blir helt utan pengar, särskilt för dem som ligger i gruppen precis utanför och som gör ett ungefär lika bra jobb som dem som får pengar.” Ulf redogör i artikeln för de våndor de haft i urvalsprocessen. Hur de än vridit och vänt så är det alltid några som hamnat ”på fel sida gränsen, där skillnaden i skickligheten inte är så stor”. På Ulfs skola har lärarna fått rejält differentierade lönepåslag.
Det minsta lönepåslaget är 800 kronor och det högsta 4500 kronor. Avslutningsvis säger Ulf att han kommer att träffa varje lärare och berätta varför han eller hon har fått eller inte fått del av pengarna. ”Det är viktigt att motivera fördelningen, så att alla verkligen förstår”.
 
Lönespridningen kommer definitivt att öka och det kanske är bra för lärares framtida löneutveckling i allmänhet? Vad gäller lönespridningen så hittade vi nedanstående tabell från 2014:
Gymnasielärare 4500
Grundskollärare 4200
Speciallärare 4100
Lärare i estetiska ämnen 3700
Gymnasielärare i yrkesämnen 3800
Förskollärare och fritidspedagoger 3100

Den högsta lönespridningen bland olika yrkesgrupper, dvs. differensen mellan den högst och lägst betalde inom kategorien, hittar vi värdespappersmäklare och verkställande direktörer.
Här är lönespridningen 96 600 kronor resp. 76700 kronor per månad. Längst ner på listan på plats nr 305 ligger glashyttearbetare och tidnings-distributörer med 1900:- resp. 1700:- i löneskillnad.

I samma tidning, Chef & Ledarskap, hittar vi artikel om skolan som gått en annan väg; att försöka åstadkomma en så liten lönespridning som möjlighet: ingen lönespridning alls; På Vendelsbergs folkhögskola tjänar alla lärare lika mycket. Oavsett ålder och antal år på arbets-platsen tjänar lärarna 32 300 kronor i månaden.

Enligt rektor Sören Eriksson är det aldrig någon som varit missnöjd med lönemodellen som funnits i drygt tio år. Både skolledningen och lärarkåren ser stora fördelar. Det tidigare individuella systemet skapade irritation bland personal samtidigt som det inte var något särskilt effektivt verktyg, enligt rektor. ”Får man inte samma lön som kollegan är det klart att det kostar i form av minskad arbetsglädje och arbetsmoral. Vårt nuvarande lönesystem bidrar till en stark vi-känsla, säger Sören Eriksson.
Själv tjänar han både tid och kraft på att slippa gå in i diskussioner om individuella skillnader i lönenivå. ”Och visst, att motivera  varför någon får hundra eller trehundra kronor mindre än en kollega som har samma arbetsuppgift är ganska svårt”.

Hur kompenserar man lärare som vill utveckla sig? Enligt artikeln är man mycket positivt till lärares kompetensutveckling och finansierar lärares fortsatta studier. Ledighet med lön, kallas den modellen. Rektor Sören Eriksson lön är: 46.500:- Till sist citerar vi Jonas Bagge, lärare i matematik, musik och historia, som arbetat som musiklärare i 38 år.
”Det är klart att vi inte helt förstår resonemanget kring individuell lönesättning eftersom vi har kö till alla våra lediga lärartjänster. Senast sökte 60 personer till en lärartjänst. Men även om jag är ganska nöjd med min lön så är det klart att jag önskar att totalnivån vore högre, säger Jonas Bagge.

Vad bidrar då en hög lönespridning till? Vilka konsekvenser får denna avseende samarbete
och trivsel på arbetsplatsen?
Musikläraren ringde runt till några musiklärare för att ta del av deras synpunkter på regeringens
lönesatsning. Vi frågade också hur länge de arbetat och hur hög lön de har… och om de
”fått något”…
 
Lena 63 år
Hur länge har du arbetat?
- På min nuvarande skola drygt 14 år och totalt ca. 40 år(!).
Hur mycket tjänar du?
- 41.500:- (inklusive de 5.000:- i förstelärarpåslag, som endast är garanterat t.om. VT-17,
för min del).
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning? I den ”vanliga” lönerevisionen 800:- .
Vet du varför?
- Vi fick lön enligt tre nivåer och 800:- var mellannivån. Alla tre förstalärarna vid min skola
fick denna nivå, trots IDOGA försäkringar om vårt goda jobb, då vi ju redan har en hög
lön…! I det senaste lärarlönelyftet fick jag inte något , då förstelärare inte omfattas av
detta i min kommun. Snacka om att hamna
i en glich…!
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- På min skola har alla berättigade, utom en (som fått relevant förklaring och hjälp i detta av sitt fack), fått ta del av de ”nya pengarna”, så frågan är inte så omstridd hos oss,
ÄNNU… Satsningen diskuteras dock en hel del, då jag tolkar att de flesta hellre skulle se
höjda löner rakt över.
Övriga synpunkter:
- Personligen anser jag att ”Wendelsbergsmodellen” är tilltalande-lika lön för lika jobb!!!

Olga 53 år
Jag har jobbat sedan 1990 - på gymnasiet fram till 1997 - sedan på grundskolan. Har
en lön på drygt 39.000. Fick 5000 senast p g a förstelärartjänst. Får inte del av den nya löneökningen,
men uppfyller kriterierna. Har extra uppdrag i tjänsten utöver heltid och läser kvartsfart på universitetet enligt önskemål från huvudman - aktionsforskning. Min lön ligger då ca 2500 över de som får ta del av löneökningen (utan extra uppdrag i tjänsten). Skillnaden blir min betalda övertid. Vet inte om det är värt det...
 
Olle 52 år
Hur länge har du arbetat?
- 27 år
Hur mycket tjänar du?
- 42 600 kr
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning?
- Jag fick 0 kronor
Vet du varför?
- Ingen förstelärare fick.
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- Det blir numera mycket mer prat om lön, något som förändrats de senaste åren. En förutsättning är att det finns tydliga kriterier för lönehöjningar samt motiveringar från skolledningen, något som inte alltid är fallet. Detta, samt att nyanställda ganska ofta får högre lön trots att de arbetat färre år, påverkar
givetvis klimatet på skolan.
 
Folke 63 år
Hur länge har du arbetat?
- 35 år som lärare
Hur mycket tjänar du?
- 34 800 plus lärarlönelyftet 2500 minus 20 % p g a lediga fredagar = 29 840kr /mån
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning? I våras höjdes min lön med 850 kr
Vet du varför?
- Endast att jag fick bättre än de utan lärarleg.
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- Inte mycket. På vår skola är det i huvudsak vuxenutbildning, så konkurrensen om lärarlönelyftet
är liten.
Övriga synpunkter:
- Det är bäst om 1:e-lärare inte får lärarlönelyft- pengar, då blir orättvisan ännu större!
 
Lisa 48 år
Hur länge har du jobbat?
-  Jag har jobbat i 22 år
Hur mycket tjänar du?
- Tjänar 32 000:-/mån
Hur mycket fick du i senaste lönesatsning?
- I senaste lönesatsningen var jag tilltänkt men hann inte få ut min legitimation i tid
På vilket sätt påverkar lönesatsningen ditt och dina kollegers arbete på skolan?
- På min arbetsplats har jag inte hört så mycket snack om lönesatsningen men jag har en
känsla av att de som fått inte vill berätta och de som inte fått går och undrar varför fast
man inte säger något. Allt av hänsyn till sina kollegor.
 
Stavros 63 år
Tv-kändisen från ”Klass 9A”, Stavros Louca, är förmodligen Sveriges högst betalda förstelärare.
Han tjänar 59 000 kronor i månaden. Stavros har arbetat som lärare i 35 år i matematik
och NO. Enligt Stavros Louca är hans höga lön inte ett resultat av förstelärarreformen utan beror på hans och elevernas framgångar genom åren. Han är själv kluven till karriärtjänsterna. Skolhuvudmännen och staten skulle börjat med att höja lärarlönerna
generellt och sedan hade karriärtjänsterna
kunnat bli grädden på moset.
— Min lön var hög redan innan jag blev förstelärare på NTM. Jag har blivit erbjuden 100 000 kronor i måndslön av en stor friskolekoncern, politiska uppdrag och rektorstjänster men jag har inte valt det. Stavros hade egentligen aldrig tänkt att bli lärare. Hans dröm var att bli sjökapten. Det var hans
fru skrev som skrev in honom på Lärarhögskolan 1978. Så kan det gå.
Källa Stavros: Lärarnas Tidning
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: lön, lärarlönelyftet

Att fatta beslut om ett riktmärke för antal barn i skolans grupper kräver att ansvariga politiker tar forskning om elever och villkor för elevers välmående och lärande i skolan på allvar. I dag visar forskning att det är för många elever i flera av dagens skolgrupper

I dag går alla barn i Sverige i skolan. Skolan har ett uppdrag att ge elever en
god start i livet. Därför är det av stor vikt att diskutera elevgruppers storlek och hur det påverkar elevers rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet som värnar om deras lärande, hälsa och ger en god omsorg. Skolan är till för eleverna men det är också en stor arbetsplats för lärare och annan skolpersonal. Det är därför lika angeläget att diskutera hur antalet elever påverkar lärares arbete och deras förutsättningar att genomföra sitt uppdrag.
 
Flera forskningsprojekt visar hur gruppstorlek i skolan inverkar på elevers möjlighet till
lärande och inflytande. Forskning visar att  gruppstorlek inte kan ses som ett isolerat fenomen.
I stället bör det ses i ljuset av olika samverkande faktorer. Dessa är till exempel lärarnas utbildning och kompetens, personaltäthet, elevgruppens sammansättning och skolans fysiska utrymmen. Det blir därför nästan omöjligt att presentera en generell lösning på vad som är ett optimalt antal elever i skolans grupper. Helt centralt är lärares utbildning och kompetens och skolans läroplan.
Med revideringen av läroplanen 2011 ställs tydligare krav på lärarna, eftersom målen förändrats. Elevgruppernas storlek och sammansättning bör ställas i relation till dessa mål. Forskning visar att när lärarna upplever att det blir för många elever i gruppen väljer de bort ett antal områden som enligt läroplanen ska finnas med i den verksamheten. Ju fler elever det är i gruppen, desto fler relationer
är det att förhålla sig till, vilket kan vara en stressfaktor för elever.
 
När blir en elevgrupp för stor? Forskningsresultat visar att en elevgrupp är för stor när lärare blir stressade av att de inte hinner se barnen och att arbeta professionellt utifrån läroplansmålen. För elever är en grupp för stor när de inte blir sedda utifrån sina behov av kunskap, inte har inflytande eller är delaktiga i verksamheten. Utifrån det perspektivet  framhålls att en organisation i form av helklasser
med upp till 35 elever inte på något sätt gynnar elever. Färre elever i gruppen skapar större möjligheter för eleverna och lärarna att kommunicera och för lärarna att engagera sig och arbeta utifrån läroplanens mål.

Att fatta beslut om ett riktmärke för antal elever i grupperna kräver att ansvariga politiker tar forskning om elever och villkor för elevers välmående och lärande i skolan på allvar. Om regeringen sätter ett riktmärke menar MR att gruppstorleken i musik måste vara högst 15 elever i varje elevgrupp. I dag
vet vi att kvaliteten på skolorna varierar. Ett riktmärke kopplat till kvalitetsindikatorer kan vara bra för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar för att lära sig i och om musik
Skolans kvalitet och elevers förutsättningar att må bra och lära är en komplex fråga som inte låter sig besvaras endast genom att sätta en siffra på hur många elever det ska vara i gruppen. MR:s undersökningar visar att det är för många elever i grupperna i musikundervisningen.

Av vikt är att lyssna till de yrkesverksamma i skolan och ta tillvara deras kunnande. Men det behöver också göras kartläggningar i varje grupp för att komma tillrätta med vad problematiken handlar om.
Vad har lärarna för grundkompetens och för kompetensutveckling relaterat till den reviderade
läroplanen? I den processen ska elevers bästa vara i fokus. Skolans musikundervisning är betydelsefull och stimulerande för unga människor och bidrar till att de utvecklar den värdegrund som samhället och läroplanen vilar på. I dagens samhälle är musikverksamhet värd att satsa på!
 
OBS! Texten ovan är baserad på artikel i Göteborgsporten GP 160120 av professorerna
Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson. Artikeln avhandlade
gruppstorleken i förskolan.



Källor: GP 160220, Arbetsmiljöverkets riktlinjer,
MR:s enkät – 1000 musiklärares svar.
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö

2016

MR kommer att vara  på Skolforum tisdagen den 1 november. Du kommer ha möjlighet att träffa flera av medlemmarna i styrelsen.  Ta gärna kontakt med oss
för att diskutera viktiga musiklärarfrågor.


 


Länk till biljettköp (man måste ha köpt biljett till Skolforum innan man kan boka plats i programmet): http://invitepeople.com/events/10395
 
Musiklärarprogrammet - för att boka plats
http://invitepeople.com/public/seminars/4976
 
Artikel om bl a musiklärarprogrammet: 
http://www.skolforum.com/aktuellt/estetiska-amnen-i-specialprogram
 
Artikel om Makerspace (där uppgiften är att skapa musik):
 http://www.skolforum.com/aktuellt/makerspace-forum-digitala-laromedel-och-forum-larmiljoer---tre-spannande-platser-att-testa-inspireras-och-lara-nytt-pa

(OBS! Workshops på Makerspace är ännu inte publicerade, men göra det i början av juni)
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
Jobbar du med musik på gymnasiet? Vi behöver dina tankar och åsikter!

Under läsåret 2014/2015 genomförde föreningen en enkät till alla musiklärare. Vi fick över 900 svar!! Vi har fått ett bra underlag som på ett tydligt sätt visat hur situationen för musikämnet och dig som musiklärare är i landet.  Detta  har vi kunnat använda bl a vid kontakter med olika beslutsfattare
och som underlag för bl a debattartiklar.
I både vår tidning ”Musikläraren” och på vår hemsida kommer du få  möjlighet att ta del av resultatet.
 
 
Klicka på länken för att komma till enkäten:
https://sv.surveymonkey.com/r/MRgymnasieenkat
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: gymnasium, enkät
Välkommen till  en ny konferens för er musiklärare. "Musik och samhälle". Årets temat är musik och elektricitet.

Datum: 6-7 oktober.
Plats LUX Lunds universitet.
Länk till anmälan och mer info:
http://www.kultur.lu.se/forskning/konferenser/musik-och-samhalle/
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
Nu har du chansen! Tisdagen den 1 november lanserar Göteborgs universitet ”Ämnets dag” för ämneslärare i gymnasieskolan och 7-9.
Varje medverkande ämnesinstitution erbjuder då kostnadsfritt föreläsningar kring ämnet, aktuell forskning samt ämnesdidaktiska diskussioner.

Ämnets dag 2016 hålls på Göteborgs universitet och detaljerat program för respektive ämne kommer att skickas ut i början av oktober till dem som anmält sig.

Länk för anmälan:
http://kompetensutveckling.adm.gu.se/seminarie/detalj/2880
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
Svar från Utbildningsdepartementet på vår skrivelse


Hej Kristina!
 
Tack för ert brev till gymnasie- och kunskapslyftsministern. Jag har bli­vit ombedd att svara på det.
 
Regeringen anser att det är väsentligt att alla gymnasieelever får utveckla och använda sin fantasi och kreativitet. Av den anledningen har en utre­da­re (Dir. 2015:31) fått i uppdrag att analysera och föreslå hur alla natio­nella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne.
 
Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är en till­gång i många yrken, och det är väsentligt att alla ungdomar får komma i kontakt med olika kulturella uttryck och möjlighet att utveckla sina ska­pande talanger. Innan reformen 2011 ingick en kurs om 50 gymnasie­poäng i kärnämnet estetisk verksamhet i samtliga nationella program i gymnasieskolan. Det var en försämring att detta inslag i utbildningen togs bort i samband med reformen. Estetiska ämnen behöver ingå i en allsidig utbildning och ett sådant ämne bör därför ingå i alla nationella program i gymnasieskolan.
 
Kulturskolan omfattas inte av regelverket för skolväsendet. Av den an­led­ningen hänvisas till din lokala kulturskola när det gäller frågor om behörighet för lärare mm inom kulturskolan.
 
Med vänlig hälsning

Jan Schierbeck
Departementsekreterare
Utbildningsdepartementet
Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: gymnasium, skrivelser, upprop
MR besökte Musikk i Skolen  i Oslo den 9. september 2016. En fortbildningsdag «Musikklærernes dag».som arrangerades för  andra gången . Ett reportage kommer i nästa nummer av vår tidning Musikläraren.
 
För mer information om dagen: http://www.musikkiskolen.no/#!2016-musikklrernes-dag/c12rr.

Innehållet är också  intressant för svenska lärare. Ole Hamre har te x startat Fargespill-konceptet i Norge (www.fargespill.no), att få uppleva STOMP med Ante Skaug (från Glow music), att få höra om Veslefrikk-kompositionstävlingenoch -metoden (www.musikkfaget.no) samt att få höra om Syngende skole-satsningen i Norge (www.syngendeskole.no), en del av den nationella satsningen Krafttak for sang (www.krafttakforsang.no)

Alla de här projekten/koncepten är ganska unika och spännande och framför allt väldigt matnyttiga för musiklärare.

Inte minst kunde det ju också vara kul för norska och svenska musiklärare att få mötas och knyta kontakter! Kanske man genom sådana möten till och med kan skapa «vänskolor»?! Och få prata om utmaningar som finns generelt för musiklärarna i våra två länder…
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
På styrelsemötet i helgen diskuterades bl a debattartikeln i Svenska Dagbladet. MR stödjer tankarna i denna artikeln och har därför skickat en skrivelse till  Aida Hadzialic på Utbildningsdepartementet:

Musiklärarnas Riksförening, MR, har tagit del av debattartikeln i Svenska Dagbladet, torsdag 26/5, 2016, undertecknat av bland andra konserthuschef Helena Wessman m fl. I artikeln uttrycks en oro för den västerländska konstmusikens marginalisering i ungdomsskolan och kulturskolan.

Vi delar denna uppfattning, men i de nya läroplanerna från 2011 specificeras inte direkt innehållet för olika epoker. Den begränsade tiden i ämnet gör att många lärare inte hinner med att ge en orientering i västerländsk konstmusik.


Inför kommande utredningar om gymnasieskola och kulturskola föreslår MR:

• Utöka antalet timmar för musikämnet i skolans undervisning så att eleverna
ges större möjlighet att få tillgång till uttryck från musik från olika epoker och
kulturer.

• Se till att samtliga elever på gymnasieskolan ges möjlighet att välja ett estetiskt
ämne. MR har under 2016 publicerat en debattartikel i bl a Skolvärlden (160205).
I artikeln pekar vi på det stöd som forskningen påvisar för de estetiska ämnenas
betydelse i skolan.

• Inför en lärarutbildning som ger behörighet att undervisa på kulturskolan.

För MR:s styrelse,
Kristina Stenborg, ordförande
Läs hela inlägget »
Etiketter: skrivelser, upprop

Årsmötet genomfördes lördagen 9 april på Artisten i Göteborg,

Malin Olah  samt Elin Andreasson är nya i styrelsen medan Torbjörn  Agerberg, Katarina Landerstedt, Rune Fredriksson samt Kristina Stenborg valdes för ytterligare ett år. Längst till höger på bilden syns avgående kassören Sven Rydgård.

Under det kommande verksamhetsåret kommer föreningen fortsätta att arbeta för att stödja musiklärare i landet. Extra fokus kommer vara:
- Digitalisering av föreningens tidning.
- Samarbete med Nordiska föreningen samt Skolforum
- Gymnasielärarenkäten
- Rekrytering av nya medlemmar till föreningen och styrelse.
- Undersöka orsaker till att  inte musikforskarna syns i den allmänna debatten.
- Föreningen ska vara mer officiellt aktiv i Facebookgruppen “Musiklärarna” bl a genom att visa vad föreningen anser och arbetar med.
- Att föreningen ska vara representerad på samtliga utbildningar för musiklärare i landet samt utarbetar riktlinjer för möjligheter för medlemmar till att ansöka om bidrag.
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte
MR är aktiva i debatten. Hämtat från det senaste numret av Skolvärlden.



Trots att forskning säger att
musikämnet är viktigt för svenska elever saknar många av dem möjlighet att utvecklas i skolan på grund av skiftande förutsättningar.
Det är ingen hemlighet att musikämnet
tränar förmågan att musicera, att samarbeta och fokusera. Samtidigt utvecklas arbetsminnet och den kognitiva förmågan.

Under 2014 genomförde Musiklärarnas
Riksförening (MR) en enkät som
besvarades av cirka 1000 musiklärare. Denna, liksom Skolverkets
nationella utvärdering av musikämnet i grundskolan (NÄU2015), pekar
på allvarliga brister vad det gäller
förutsättningarna att bedriva en
likvärdig undervisning i den svenska skolan.

MR vill nu se åtgärder från politiker och skolledare.

MÅLUPPFYLLELSEN i DEN svenska skolan har enligt den senaste Pisa-undersökningen rent allmänt
minskat drastiskt. Två länder som befinner sig i toppen av resultaten i Pisa är Finland och Kanada. I båda dessa länder har eleverna mer tid och större förutsättningar i de estetiska ämnena. Detta beror bland annat på att man i dessa länder har tagit hänsyn till vad forskare påpekat gällande estetiska ämnens betydelse för elevers utveckling. I svenska skolan har inte denna forskning fått samma genomslag.

Resultat från modern hjärnforskning pekar på att musik utvecklar hjärnan. Några exempel:

I en artikel i Aftonbladet, 150331, “Musik gör barn lite smartare”, hänvisas till prof. Freedrik
Ulléns forskning i kognitiv neurovetenskap:
“Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig i språk och matematik, men också i tester av
allmän IQ”.
I artikeln refereras också till forskning som visar att musiklektioner har dubbelt så stor effekt på barns kognitiva förmågor som sportaktiviteter har.

I Svenska Dagbladet, 130610, “Skolan lämnar WO till industrin” refereras till en av Kanadas mest framstående forskare i psykologi, Glenn E Schellenberg, som påvisar “signifikant förbättrade studieresultat för de elever som får mer musik i skolan”.

I en forskningsstudie från 2011 konstaterar professor Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet (Den
lärande hjärnan) att musicerande är den aktivitet som använder flest delar av hjärnan samtidigt. Musikutövning stärker arbetsminnet och främjar såväl elevers läs- och skrivutveckling som samarbetsförmåga.

MR:S ENKÄT OCH Skolverkets nationella utvärdering visar att:
  • musiklärare ofta har alltför stora grupper för att kunna bedriva en meningsfull musikundervisning.
  • musiklärare ofta har ett alltför stort antal elever att bedöma och utveckla.

MUSIKLÄRARNAS RIKSFÖRENING KRÄVER:
  • att elever får goda och likvärdiga förutsättningar för lärande i musik.
  • att elever får en god lärmiljö i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (2009). Dessa stipulerar undervisningsgrupper om högst 15 elever.
     
MUSIK GÖR ELEVER smartare!
Musicerande och musikundervisning bidrar till att stärka elevers utveckling!
Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt, mr i media
Plats Stockholm, Näringslivets hus
Datum: 18-19 apr 2016
Tid: 09:00-16:00
Pris: 3.495 kr

Konferensen berör bland annat:
  • Nationella utvärderingen av musik - ta del av resultatet!
  • Lärandematriser i musik – koppla ihop mål, undervisning, respons och bedömning
  • Med läroplanen i fokus - praktiskt arbete på ett klokt, musikaliskt och professionellt sätt!
  • Könsmedvetet musikaliskt lärande - vikten av att synliggöra och uppmärksamma normer i samhället och i musiken
  • Utmaningar inom formativ och summativ bedömning i musikämnet
  • Ta del av praktiska exempel på kreativt skapande i musikundervisningen
  • Svårigheter och möjligheter i musikundervisningen i ett specialpedagogiskt perspektiv
  • Från dåtid till nutid på några klick - bygg upp en digital verktygslåda till dina elever!
  • Ta steget ut till det lokala kulturlivet - att nå utanför klassrummet skapar motivation och lärandeglädje
  • Ta del av Skolverkets nya undervisningsstöd om digitala verktyg i musikundervisningen
 
På konferensen medverkar:
Johan Alm, musiklärare och författare
Carina Borgström Källén, universitetslektor
Rickard Carlsson, musiklärare
Claes Eriksson, professor emeritus i utbildningsvetenskap
Annika Falthin, fil. dr i musikpedagogik
Kent Hedevåg, specialpedagog
Annette Mars, doktorand och musiklärare
Göran Nikolausson, universitetsadjunkt i musik
Magnus Pejlert, nationell samordnare för musik
Olle Zandén, universitetslektor i musikpedagogik

Program i pdf-format

Mer info
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
i Norrköping 8-10 april 2016

www.estetkongress.se/

Program

i samverkan med Skolverket,
Regeringskansliet-Gymnasieutredningen
Norrköping kommun
De Geergymnasiet och Musik och Filmgymnasiet


Tillsammans, kanske blir vi ännu bättre tillsammans
Läs hela inlägget »
Styrelsen träffades i helgen för att bl a jobba vidare med gymnasieenkäten. I samband med nästa nummer av vår tidning Musikläraren kommer du få möjlighet att bidra till vår fortsatta kartläggning av musikämnet på gymnasiet. Länken till enkäten kommer finnas med i tidningen, på hemsidan samt på facebook. Alla medlemmar kommer också få ett utskick via mail.

Ditt svar, dina tankar och åsikter är viktiga!!!


Andra viktiga punkter var det kommande numret av tidningen, hemsidan samt vidare planeringe inför årsmöte.
Om du vill engagera dig hör av dig till valberedningen.
Läs hela inlägget »
Etiketter: styrelsen, gymnasium, enkät
  • Inspirera eleverna med världsmusik – ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen
  • Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever med funktionsnedsättningar och elever som är i behov av särskilt stöd?
  • Vilken roll har musikämnet i dagens samhälle?
  • Jämställdhet i musiken - hur kan du arbeta med genus och jämlikhet i musikundervisningen?
  • Kunskapskrav och betygsättning – ta del av aktuell forskning och få råd för att hantera den nya läroplanen på ett professionellt sätt

Datum och plats:
4–5 april 2016,
Finlandshuset, Snickarbacken 4, Stockholm

Pris:
3 495 kr vid anmälan t.o.m. 1 februari, 5 495 kr efter 1 februari.
I priset ingår lunch, förfriskningar och dokumentations-material. Moms tillkommer.

Läs mer:
http://kompetensteamet.se/images/pdf/musiklraren2016.pdf?utm_campaign=cmp_495383&utm_medium=email&utm_source=getanewsletter

Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning

Snabbsök Aktuellt

Arkiv