2015 > 09

Ill våren 2016 är det dags för LRs kongress. Fler musiklärare behöver visa sig aktiva om vi ska kunna påverka. Ett sätt är att skriva en motion till kongressen. Denna ska vara inskickad före 1 november 2015,
Mer info  kan du få här

Om du skickar motionen via e-post: kongress@lr.se så skall motionen innehålla:
Motionärens namn och e-postadress Om det är en medlem som motionerar även skola, kommunförening och distrikt.
 Rubrik (tydlig)
 Motionstext (beskriv bakgrunden till motionen och förklaring till yrkandet.
Ett (1) yrkande
Här följer några exempel som du kan använda:

Angående gruppstorlek i musikämnet
Många av Sveriges musiklärare flyr i dag yrket av olika anledningar. En stor anledning är bl a att ljudmiljön är bullrig. Att vistas i buller under alltför lång tid leder till skador av hörsel, men ger också svårt stressrelaterade problem.  Att i en bullrig och stressig miljö göra bedömningar direkt på plats,

 t ex gällande instrumentspel, kan göra att man som musiklärare fattar irrationella eller felaktiga beslut .  Ett sätt att åtgärda detta problem är att se till att gruppstorlekarna regleras med tanke på uppdraget. Det säger sig självt att en helklass orsakar högre bullernivå i ämnet än vad en halvklass gör.

Jag yrkar att LR:s kongress omedelbart tar beslut angående gruppstorlekarna i ämnet för att komma tillrätta med buller och stress som utgör allvarliga arbetsmiljörelaterade problem för musiklärare.
nn

Angående utbildning av musiklärare 7-9

Sverige saknar studenter som vill söka musiklärarutbildning för år 7-9. Med tanke på att många etablerade och fullt utbildade musiklärare dessutom flyr yrket måste det genast tillsättas en utredning för att komma till rätta med problemet. I dag är det allt för få verksamma musiklärare för högstadiet som har adekvat utbildning. Detta är allvarligt! Kraven i ämnet har skärpts betydligt och behöver, precis som alla andra ämnen, kunniga lärare. Den nuvarande utbildningen för musiklärare behöver mer ämnesfördjupning för att locka studenter. Att ett fåtal utbildade lärare ska bära ansvaret för att svenska barn och ungdomar får fullgoda kunskaper i ämnet bygger på orimlighet.

Jag yrkar på att LR:s kongress tillsätter en utredning för att dels komma till rätta med utbildning för musiklärare, år 7-9 med mer ämnesfördjupning, dels tar itu med att åtgärda de omständigheter som gör att alldeles för många musiklärare flyr yrket.
nn

Musiklärarnas arbetsbelastning

Den till Lärarnas Riskförbund tidigare knutna intresseföreningen MR uppmärksammande på olika sätt LR och allmänheten på olika faktorer i musiklärarnas arbetsmiljö. Problemet med i yrket uppkomna hörselskador, tinnitus, har på senare tid fokuserats.

Musiklärarnas Riksförening är även medveten om att den fysiska och psykiska press musiklärarna utsätts för i sitt arbete kan leda till allmän ohälsa och därmed till sjukskrivning eller tex. förtidspensionering. För att minimera sådana effekter vill undertecknad uppmärksamma LR på den arbetsbelastning musiklärarna drabbas av och uppmana LR och dess ombud att vidta åtgärder för att göra denna rimligare.

Musiklärarnas arbetsbelastning påverkas av:

- elevgruppernas storlek och ämnets timplan enligt läroplan. Stora elevgrupper i kombination med ett litet timtal ger många (arbetsbelastande) kontaktytor i form av skolledare, skolenheter, kolleger, övrig personal och elever (!)
- lokaltillgång och utrustning. Lokaler för musikundervisning som inte tillgodoser behoven, som de framställs i läroplanerna, försvårar arbetet och skapar frustration.

- musikämnets laborativa karaktär. Musikinstrument, fonogram, PA-utrustning och tryckt material kräver förutom lokalyta, omfattande skötsel och administration.

- att musiklärarna ofta arbetar både offentligt (konserter, högtider etc.) och i ensamhet. Det finns sällan mer än en musiklärare per skolenhet.

Jag yrkar att LR:s kongress beslutar att LR:s styrelse genom sina ombud på olika nivåer arbetar för att musiklärarnas arbetssituation uppmärksammas, så att de resurser, som förs till musikämnet, ger en för läraren icke skadlig arbetsbelastning.
nn


Ang. "äldre" musiklärare

Jag känner mig djupt oroad inför min framtid som musiklärare. Hur länge skall jag orka med det höga arbetstempot, stressen inför betygssättning, avslutningar och dyl.?
Hur länge skall jag klara de stora klasserna (som mest 30 elever), de många timmarna per vecka och den höga ljudnivån?
Jag har mycket svårt att se mig själv som musiklärare, jobbande på samma sätt, om 10 år.

Jag blir inte mindre oroad när jag hör talas om många kolleger som lämnar yrket eller sjukskrivs pga problem med stress, öron och röst.
Yrkande:
Jag yrkar att LR skall verka för att "äldre" musiklärare erhåller lättnader i sin anställning.

nn


Angående musikundervisning i år 1-5

Musiklärnas Riksförenigne genomförde under 2002 en enkät i syfte att undersöka hur undervisningen i de lägre årskurserna bedrivs och om alla elever ges möjlighet att nå målen i år 5. I skollagen förutsätts att undervisningen skall vara likvärdig över hela landet. Utifrån resultaten av enkäten konstaterade Musiklärarnas Riksförening att så inte är fallet. Alltför många skolor saknar utbildade musiklärare, musiksal och relevant utrustning för att bedriva musikundervisning. I många kommuner försöker man lösa skolans ekonomiska problem genom att tex. lägga ut undervisningen på entreprenörer, som kan erbjuda musikundervisning till en lägre kostnad.

Musikundervisning är av största vikt i ett mångkulturellt samhälle. Elever i den svenska skolan måste ha tillgång till utbildade musiklärare. Utvecklingen går framåt, tiderna förändras. Musikundervisning i den svenska skolan måste ske i ändamålsenliga lokaler med relevant musikutrustning.

Jag yrkar att LR:s kongress uppdrar åt LR:s kommunombud och lokalombud att dessa skall verka för att det på varje grundskola anställs utbildade musiklärare samt att  ändamålsenliga lokaler och utrustning finns på varje skola i hela landet så att alla eleverna ges möjlighet att nå målen i år 6.

nn
Läs hela inlägget »

2015 > 09

MRs har med utgångspunkt från bl a den tidigare genomförda enkäten skrivit en debattartikel. Den skickades till flera olika tidningar, men publicerades enbart i  GP 21 september 2015.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2837788-battre-skolresultat-med-mer-musik-pa-schemat
,
Artikeln finns också i en något längre version i det senaste numret av vår tidning Musikläraren.


Musik gör dig smart!

Musikämnet i skolan tränar elevernas arbetsminne och kognitiva förmåga! I musikundervisningen utvecklas förmågan att samarbeta och fokusera! Under 2014 genomförde Musiklärarnas Riksförening (MR) en enkät som besvarades av cirka tusen musiklärare. Denna liksom Skolverkets nationella utvärdering av musikämnet i grundskolan (NÄU2015) visar på elevernas bristande förutsättningar att utvecklas och nå läroplanens mål.

Måluppfyllelsen i skolan har enligt den senaste PISA-undersökningen rent allmänt minskat drastiskt. I toppresterande länder som Finland och Kanada länder har eleverna åtskilligt mer undervisningstid i musik. Resultat från modern hjärnforskning pekar på att musik utvecklar hjärnan. Några exempel:

I en artikel i Aftonbladet, 150331, “Musik gör barn lite smartare”, hänvisas till prof. Fredrik Ulléns forskning i kognitiv neurovetenskap: "Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig i språk och matematik, men också i tester av allmän IQ". I artikeln refereras också till forskning som visar att musiklektioner har dubbelt så stor effekt på barns kognitiva förmågor som sportaktiviteter har.

I Svenska Dagbladet, 130610, ”Skolan lämnar WO till industrin” refereras till en av Kanadas mest framstående forskare i psykologi, Glenn E Schellenberg, som påvisar “signifikant förbättrade studieresultat för de elever som får mer musik i skolan".

I en forskningsstudie från 2011 konstaterar professor Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet (Den lärande hjärnan) att musicerande är den aktivitet som använder flest delar av hjärnan samtidigt. Musikutövning stärker arbetsminnet och främjar såväl elevers läs- och skrivutveckling som samarbetsförmåga.

MR:s enkät och Skolverkets nationella utvärdering visar att:
- musiklärare ofta har alltför stora grupper för att kunna bedriva en meningsfull musikundervisning
- musiklärare ofta har ett alltför stort antal elever att bedöma och utveckla

Musiklärarnas Riksförening kräver:
- att elever får goda och likvärdiga förutsättningar för lärande i musik

- att elever får en god lärmiljö i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (2009). Dessa stipulerar undervisningsgrupper om högst 15 elever

Musik gör elever smartare!
Musicerande och musikundervisning bidrar till att stärka elevers utveckling!

Kristina Stenborg, ordförande i Musiklärarnas Riksförening,
musik- och svensklärare, Kapareskolan, Onsala.

 

 
Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt, mr i media

Snabbsök Aktuellt

Arkiv