2015 > 05

Musiklärarnas Riksförenings årsmöte 2015 hölls den 15 mars i Göteborg.
Förutom sedvanliga ärenden som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport
och val av styrelse kom många frågor och idéer upp på årsmötet.

Några axplock från vad som diskuterades:
• MR arbetar ständigt för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden men MR
behöver bli tydligare vad gäller information till medlemmarna. Diskuterades olika möjligheter
att sprida information om MR:s verksamhet. Beslutades att MR aktivt måste agera även på
Facebook och Twitter.

• Konstaterades att ansökningarna till lärarutbildningen i musik mot grundskolans 1 - 6 fortvarande
är skrämmande lågt. Enligt uppgift är det enbart ett fåtal studenter i hela landet som
går denna utbildning innevarande år. MR uppmanas att kontakta utbildningsdepartementet i
frågan.

• Diskuterades lärarlegitimationen. Handläggningstiden är skrämmande lång; mellan sex och
nio månader får man vänta... och en del lärare får legitimation i musik, trots ringa eller ingen
utbildning i ämnet alls!

• Föreningens hemsida, www.mrmusik.nu är i ständig utveckling och är mycket informationsrik
och besöks av alltfler lärare.

• Konstaterades att inga motioner inkommit. Årsmötet beklagade att medlemmarna inte ”i
någon utsträckning alls” verkar vilja påverka föreningens verksamhet. Detta är dock en sanning
med modifikation, uppslyste ordföranden, då föreningen via e-post ofta erhåller förslag
till förändring och frågor gällande föreningens verksamhet.

• Den nationella ämnesutvärderingen i musik kommer att presentera sitt resultat i början av
september 2015.

• Skolverkets bedömningsstöd. Konstaterades att det är nästintill omöjligt att informera sig
om bedömningsstöd för år 6 och år 9. Man måste exempelvis vara registrerad som lärare i musik
i åk 9 för att få tillgång till bedömningsstödet. En gymnasielärare har således ej möjlighet
att studera stödmaterialet oavsett ämne! MR kontaktar Skolverket!

• Valdes Kristina Stenborg till ordförande för ytterligare en period. Till styrelseledamöter
valdes Sven Rydgård, Torbjörn Agerberg, Katarina Landerstedt och Rune Fredriksson. Till
suppleanter valdes Charlotte Zetterström och Malin Olah.
Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte

2015 > 05

Musiklärarnas Riksföreningens Musiklärarenkät lå 14/15, riktades  till alla musiklärare på
grundskolan oavsett facklig organisation.


En av anledningarna till enkäten var att vi ville  kartlägga arbetsvillkoren för musiklärare eftersom många  hör av sig till oss och att vi i sociala medier läser utsagor som berättar om arbetsvillkor som inte är acceptabla.

Samtidigt har arbetsmiljörelaterade undersökningar som genomförts av såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund visat att arbetsvillkoren för musiklärare långtifrån är goda.

Vi presenterar nu bl.a. resultat som avser gruppstorlekar  och det antalet elever lärare har att bedöma varje termin. Vad vi kan konstatera är att villkoren för såväl lärare som elever skiljer sig markant åt. Vi
har långt ifrån en likvärdig skola. Skillnaderna är alltför stora. Många musiklärare och elever far illa!

 

Gruppstorlek - Antal elever att bedöma
När det gäller gruppstorlek kan vi faktiskt konstatera att många fler musiklärare än vi kunde ana har grupper om högst 15 elever. Som framgår av tabellen ovan är det omkring 30% av de svarande som har denna gruppstorlek. I åk 9 är det 38%. Detta är glädjande. Resultatet måste dock jämföras med det antal elever musiklärare har att bedöma i den enskilda gruppen i förhållande till hur många elever lärare sammanlagt har att bedöma. I detta avseende är det mer bekymmersamt. Över en tredjedel av de svarande har fler än 250 elever att bedöma per termin, 56 lärare har över 400 elever att bedöma per termin. Detta är 56 lärare för mycket!

De riktmärken som MR har för avsikt att slå fast är:
1. Undervisning i grupper om 20 elever eller färre.
2. Bedömning av maximalt 200 elever per termin.

Vi skulle kunna kalla detta för 20/200-principen. 20 elever eller färre utgör en bedömningsbar grupp och 200 elever eller färre att bedöma per termin är rimligt ur både ett arbetsmiljöperspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv. Vi är tackamma för våra läsares synpunkter innan vi går vidare i ärendet!

Fråga 5 i enkäten handlar om hur många elever lärare har i de grupper man undervisar. Frågan om gruppstorlek och antal grupper hänger delvis samman. En logisk slutsats skulle kunna vara att ju färre grupper lärare har, desto fler grupper har man. Vi kan inte se att det finns ett sådant samband i enkätsvaren.

Om man tittar på år 7-9 är svaren relativt entydiga. I samtliga årskurser är det lite mer än en tredjedel av lärarna som har grupper om högst 15 elever. Något mer än 20% av de svarande har grupper mellan 16 och 20 elever. Mellan 21 till 25 elever är det knappt 30% av lärarna som har. Mellan 25 och 30 elever är det 18% som har. Över 30 elever har något mer än 3% av de svarande. I antal betyder detta att av de svarande är det 105 lärare som har fler än 26 elever i varje grupp. 507 lärare har upp till 15 elever i varje grupp.

Här kan vi utläsa en utveckling mot mindre undervisningsgrupper. I resultatet utläser vi också att undervisningsgruppernas storlek varierar över tid. Ena veckan kan lärare ha halvklass, andra veckan
har man helklass, eller så har man ”fått” halvklass halva terminen.
Några har också svarat att de har ”halvklass 30% av tiden”, vilket kan tolkas som att man samläser med andra ämnen. Några svarar ”teori – helklass” – praktik – halvklass”. Andra svarar: ”Det är olika på olika skolor hur stora grupperna är”. Svarsvariatonen är hög. Glädjande är att många elever i år 4-6 åtnjuter enkelgrupp som vi föredrar att kalla halvklass. Helklass kallar vi numera för dubbelgrupp.

Några kommentarer om gruppstorlek:
– Jag har halvklass med sexor och sjuor och helklass med åttor och nior. En kompromiss eftersom mina hundra procent bara räckte till detta.
– Jag jobbar parallellt med en legitimerad musiklärare. Vi har grupperna ihop, så det kanske är mer rätt att halvera gruppstorlekarna. Vi har 32 elever per klass i år 7-9
– Jag har precis fått halvklass (eller nära i vissa fall) för hela lågstadiet och mellanstadiet. Ovärderligt!
– Jag undervisar i kör i åk 1-3 och har större grupper. Men då är vi två musiklärare på de lektionerna. Även på vissa andra lektioner på högstadiet (musikklasser) är vi två lärare vilket är nödvändigt och väldigt roligt.
– Helklass i alla grupper
– Vi har halvklasser i musik i princip. Någon gång delas två klasser på tre grupper. Halvklasserna
är en förutsättning för att nå målen.
– Fick halvklass denna termin efter mycket tjatande.
– Vi kräver halvklass för att kunna följa LGR11 och får det.
– Vi bestämmer själva storlek på våra grupper
– Gruppstorleken har stor betydelse, vad Hattie än säger. När vi tidigare hade 20 som tak i våra klasser (numera 24) kunde det ju finnas klasser med 17-18 elever. Nu har jag i princip 21-23 elever i varje klass. De 4-5 eleverna extra gör mycket stor skillnad. Det är ju också 4-5 instrument extra!!!
– Bara halvklasser på vår skola!
– Fick halvklasser denna termin efter mycket tjat.


Antal elever att bedöma ht 2014
22% har fler än tre hundra elever att bedöma under en termin. MR menar att 200 elever borde var en maxgräns.Bedömningsarbetet förutsätter att lärare och elever etablerar någon form av relation, som kan utvecklas. Är detta möjligt när lärare har fler än 300 elever? Kan lärarna garantera elevers rättssäkerhet?
Det finns lärare som har 500 elever och fler


Några kommentarer från de som svarat på enkäten:
– Drygt 570 i dagsläget, men de ska vara 580
– 350 i musik plus 60 i matte.
– Inte mänskligt att hålla reda på hur alla flera hundra elever ligger till med omdömen och betyg
– 600 elever
– 560 elever
– Känns motigt och orättvist mot eleverna.

Läs hela inlägget »
Etiketter: enkät, arbetsmiljö

Snabbsök Aktuellt

Arkiv