2015

Ill våren 2016 är det dags för LRs kongress. Fler musiklärare behöver visa sig aktiva om vi ska kunna påverka. Ett sätt är att skriva en motion till kongressen. Denna ska vara inskickad före 1 november 2015,
Mer info  kan du få här

Om du skickar motionen via e-post: kongress@lr.se så skall motionen innehålla:
Motionärens namn och e-postadress Om det är en medlem som motionerar även skola, kommunförening och distrikt.
 Rubrik (tydlig)
 Motionstext (beskriv bakgrunden till motionen och förklaring till yrkandet.
Ett (1) yrkande
Här följer några exempel som du kan använda:

Angående gruppstorlek i musikämnet
Många av Sveriges musiklärare flyr i dag yrket av olika anledningar. En stor anledning är bl a att ljudmiljön är bullrig. Att vistas i buller under alltför lång tid leder till skador av hörsel, men ger också svårt stressrelaterade problem.  Att i en bullrig och stressig miljö göra bedömningar direkt på plats,

 t ex gällande instrumentspel, kan göra att man som musiklärare fattar irrationella eller felaktiga beslut .  Ett sätt att åtgärda detta problem är att se till att gruppstorlekarna regleras med tanke på uppdraget. Det säger sig självt att en helklass orsakar högre bullernivå i ämnet än vad en halvklass gör.

Jag yrkar att LR:s kongress omedelbart tar beslut angående gruppstorlekarna i ämnet för att komma tillrätta med buller och stress som utgör allvarliga arbetsmiljörelaterade problem för musiklärare.
nn

Angående utbildning av musiklärare 7-9

Sverige saknar studenter som vill söka musiklärarutbildning för år 7-9. Med tanke på att många etablerade och fullt utbildade musiklärare dessutom flyr yrket måste det genast tillsättas en utredning för att komma till rätta med problemet. I dag är det allt för få verksamma musiklärare för högstadiet som har adekvat utbildning. Detta är allvarligt! Kraven i ämnet har skärpts betydligt och behöver, precis som alla andra ämnen, kunniga lärare. Den nuvarande utbildningen för musiklärare behöver mer ämnesfördjupning för att locka studenter. Att ett fåtal utbildade lärare ska bära ansvaret för att svenska barn och ungdomar får fullgoda kunskaper i ämnet bygger på orimlighet.

Jag yrkar på att LR:s kongress tillsätter en utredning för att dels komma till rätta med utbildning för musiklärare, år 7-9 med mer ämnesfördjupning, dels tar itu med att åtgärda de omständigheter som gör att alldeles för många musiklärare flyr yrket.
nn

Musiklärarnas arbetsbelastning

Den till Lärarnas Riskförbund tidigare knutna intresseföreningen MR uppmärksammande på olika sätt LR och allmänheten på olika faktorer i musiklärarnas arbetsmiljö. Problemet med i yrket uppkomna hörselskador, tinnitus, har på senare tid fokuserats.

Musiklärarnas Riksförening är även medveten om att den fysiska och psykiska press musiklärarna utsätts för i sitt arbete kan leda till allmän ohälsa och därmed till sjukskrivning eller tex. förtidspensionering. För att minimera sådana effekter vill undertecknad uppmärksamma LR på den arbetsbelastning musiklärarna drabbas av och uppmana LR och dess ombud att vidta åtgärder för att göra denna rimligare.

Musiklärarnas arbetsbelastning påverkas av:

- elevgruppernas storlek och ämnets timplan enligt läroplan. Stora elevgrupper i kombination med ett litet timtal ger många (arbetsbelastande) kontaktytor i form av skolledare, skolenheter, kolleger, övrig personal och elever (!)
- lokaltillgång och utrustning. Lokaler för musikundervisning som inte tillgodoser behoven, som de framställs i läroplanerna, försvårar arbetet och skapar frustration.

- musikämnets laborativa karaktär. Musikinstrument, fonogram, PA-utrustning och tryckt material kräver förutom lokalyta, omfattande skötsel och administration.

- att musiklärarna ofta arbetar både offentligt (konserter, högtider etc.) och i ensamhet. Det finns sällan mer än en musiklärare per skolenhet.

Jag yrkar att LR:s kongress beslutar att LR:s styrelse genom sina ombud på olika nivåer arbetar för att musiklärarnas arbetssituation uppmärksammas, så att de resurser, som förs till musikämnet, ger en för läraren icke skadlig arbetsbelastning.
nn


Ang. "äldre" musiklärare

Jag känner mig djupt oroad inför min framtid som musiklärare. Hur länge skall jag orka med det höga arbetstempot, stressen inför betygssättning, avslutningar och dyl.?
Hur länge skall jag klara de stora klasserna (som mest 30 elever), de många timmarna per vecka och den höga ljudnivån?
Jag har mycket svårt att se mig själv som musiklärare, jobbande på samma sätt, om 10 år.

Jag blir inte mindre oroad när jag hör talas om många kolleger som lämnar yrket eller sjukskrivs pga problem med stress, öron och röst.
Yrkande:
Jag yrkar att LR skall verka för att "äldre" musiklärare erhåller lättnader i sin anställning.

nn


Angående musikundervisning i år 1-5

Musiklärnas Riksförenigne genomförde under 2002 en enkät i syfte att undersöka hur undervisningen i de lägre årskurserna bedrivs och om alla elever ges möjlighet att nå målen i år 5. I skollagen förutsätts att undervisningen skall vara likvärdig över hela landet. Utifrån resultaten av enkäten konstaterade Musiklärarnas Riksförening att så inte är fallet. Alltför många skolor saknar utbildade musiklärare, musiksal och relevant utrustning för att bedriva musikundervisning. I många kommuner försöker man lösa skolans ekonomiska problem genom att tex. lägga ut undervisningen på entreprenörer, som kan erbjuda musikundervisning till en lägre kostnad.

Musikundervisning är av största vikt i ett mångkulturellt samhälle. Elever i den svenska skolan måste ha tillgång till utbildade musiklärare. Utvecklingen går framåt, tiderna förändras. Musikundervisning i den svenska skolan måste ske i ändamålsenliga lokaler med relevant musikutrustning.

Jag yrkar att LR:s kongress uppdrar åt LR:s kommunombud och lokalombud att dessa skall verka för att det på varje grundskola anställs utbildade musiklärare samt att  ändamålsenliga lokaler och utrustning finns på varje skola i hela landet så att alla eleverna ges möjlighet att nå målen i år 6.

nn
Läs hela inlägget »
Musiklärarnas Riksförenings årsmöte 2015 hölls den 15 mars i Göteborg.
Förutom sedvanliga ärenden som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport
och val av styrelse kom många frågor och idéer upp på årsmötet.

Några axplock från vad som diskuterades:
• MR arbetar ständigt för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden men MR
behöver bli tydligare vad gäller information till medlemmarna. Diskuterades olika möjligheter
att sprida information om MR:s verksamhet. Beslutades att MR aktivt måste agera även på
Facebook och Twitter.

• Konstaterades att ansökningarna till lärarutbildningen i musik mot grundskolans 1 - 6 fortvarande
är skrämmande lågt. Enligt uppgift är det enbart ett fåtal studenter i hela landet som
går denna utbildning innevarande år. MR uppmanas att kontakta utbildningsdepartementet i
frågan.

• Diskuterades lärarlegitimationen. Handläggningstiden är skrämmande lång; mellan sex och
nio månader får man vänta... och en del lärare får legitimation i musik, trots ringa eller ingen
utbildning i ämnet alls!

• Föreningens hemsida, www.mrmusik.nu är i ständig utveckling och är mycket informationsrik
och besöks av alltfler lärare.

• Konstaterades att inga motioner inkommit. Årsmötet beklagade att medlemmarna inte ”i
någon utsträckning alls” verkar vilja påverka föreningens verksamhet. Detta är dock en sanning
med modifikation, uppslyste ordföranden, då föreningen via e-post ofta erhåller förslag
till förändring och frågor gällande föreningens verksamhet.

• Den nationella ämnesutvärderingen i musik kommer att presentera sitt resultat i början av
september 2015.

• Skolverkets bedömningsstöd. Konstaterades att det är nästintill omöjligt att informera sig
om bedömningsstöd för år 6 och år 9. Man måste exempelvis vara registrerad som lärare i musik
i åk 9 för att få tillgång till bedömningsstödet. En gymnasielärare har således ej möjlighet
att studera stödmaterialet oavsett ämne! MR kontaktar Skolverket!

• Valdes Kristina Stenborg till ordförande för ytterligare en period. Till styrelseledamöter
valdes Sven Rydgård, Torbjörn Agerberg, Katarina Landerstedt och Rune Fredriksson. Till
suppleanter valdes Charlotte Zetterström och Malin Olah.
Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte
Jag lärde känna Lars Nordstedt för snart 50
år sedan. Vi var båda inrotade malmöbor och
träffades första gången i samband med musiklärarutbildningen på Malmö musik-konservatorium i mitten av 1960-talet. Sedan ”lurade” Lars, eller Lasse som han oftast kallades, in mig i MR:s lokalförening i Malmö på ett årsmöte i Lund 1965.

För Lasses del löpte den fackliga
tråden vidare med såväl lokala som centrala
fackliga uppdrag. Mellan åren 1984 och 1992
var han ordförande i Musiklärarnas Riksförening. Samtidigt satt han styrelsen för Lärarnas Riksförbund.

Som motionär och skrivelseförfattare var han outtröttlig. Han visste hur man formulerade
en text med saklighet och udd. Han hade en otrolig förmåga att ”producera sig”. MR försökte
en tid under Lasses ledning driva ett eget musikförlag. 1976 gavs bland annat debattboken
”Musikundervisning i omvandling” ut och hade dåtidens debattörer som författare.
Förlaget lades emellertid ned, men  hLasse gav sig inte. Han tog initiativ till en omarbetning
av den röda sångboken ”Sjung Svenska Folk” som i början av 1990-talet dök upp i en gul
förnyad version.

2004 kom ett bakslag för Lasse och Musiklärarnas Riksföreningen. Lärarnas Riksförbund
erkände inte längre MR som intresseförening. Detta fick till följd att medlemsmötet i Göteborg samma år ombildade föreningen till en fristående ideell förening med i första hand intressepolitiska ambitioner. Lasses uppmaning till hugade styrelseledamöter den gången löd:
”Lön: Ett stimulerande kamratskap, ännu mer kunskaper och ett visst inflytande”.

Lasse hade nära till humor och skratt. Detta fick medlemmar i de otaliga körer och blåsorkestrar
han ledde erfara. Kören Lyran låg honom särskilt varmt om hjärtat. Han hjälpte
förresten mig med flera arrangemang till den manskör jag under en tid ledde i Malmö –
Malmö Par Bricole.

Vi sörjer Lars Nordstedts bortgång. Hans starka stämma för musiken i samhället och
musiken i skolan har tystnat och lämnas åt evigheten.
Bo Ewald
Läs hela inlägget »

2015

Enligt uppgift kommer någon form av estetisk verksamhet ”inom kort” att bli obligatoriskt för samtliga gymnasieelever. Hur omfattande är dock långt ifrån klart? Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, har tillsatt en gymnasieutredning som skall bl.a. föreslå åtgärder för att
alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Utredningen ska också lämna förslag som syftar till att gymnasieskolans nationella program vidareutvecklas så att de ger en bred gemensam kunskapsbas.
Vad gäller den estetiska verksamheten är uppdraget formulerat så här: Analysera och föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne. Utredningen leds av Helén Ängmo och skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2016.


" – Jag är faktiskt inte främmande för att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan. Vi har lovat att inte stöpa om skolan igen under den här mandatperioden eftersom många lärare efterfrågat arbetsro. Samtidigt får det inte bli helt status quo i fyra år. Men en sak är att höja moralen hos lärarna så att de kan ta sig an uppgiften att undervisa med ny energi. Det gör vi genom att höja lönerna och ge dem förutsättningar att göra ett bra jobb."
Citat av Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister,
i Tidningen Gymnasiet

Läs hela inlägget »
Etiketter: gymnasium

Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet i grundskolans årskurser 6 och 9, NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat. Torsdag 8 september presenterades resultatet på nätet i ett webbinarium. En vecka senare
publicerades Skolverket resultatet i en rapport: Musik i grundskolan.
Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och mål- uppfyllelsen i musik.

Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedriva en för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till musikundervisningen.

Tio år senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trots att de undervisas av obehöriga lärare som arbetar under hög arbetsbelastning och knapra förutsättningar. Problemet med många undervisningsgrupper per vecka kvarstår. Den genomsnittsliga gruppstorleken är mellan 21 och 25 elever. Vi kan aningen generaliserande konstaterna att sakernas tillstånd är relativt konstanta.

I webbinariet 8 september, som enligt Skolverket ett fåtal musiklärare deltog i eller rättare sagt; man vet inte hur många som deltog, lyfte professor Clas Eriksson, som tillsammans med professor Monica Lindgren skrivit rapporten, särskilt fram en önskad framtida orientering mot en mer digitaliserad undervisning, en utveckling av de digitala redskapen som rapportskrivarna kallar det. I webbinariet riktades kritik mot en alltför ensidig musikundervisning, som i huvudsak består av ensemblespel med populärmusikaliskt innehåll i grupper där eleverna utan tillräcklig handledning i alltför hög grad lämnats att själva styra innehållet.

Sammantaget påstår vi att utredningen är välskriven och vetenskapligt grundad. Den förtjänar att läsas av alla musiklärare. Utredningen finns att ladda ner på Skolverkets hemsida (sök på Musik i grundskolan). Nedan presenterar MR utdrag ur sammanfattningarna i NÄU13.

Kompetensutveckling
Utredningen konstaterar att kompetensutvecklingsbehovet är stort. Det är  bl.a. bedömning och betygsättning, digital teknik och musikproduktion/inspelning som är högprioriterade områden. Utredarna skriver:
”Det kan således konstateras att det största kompetensutvecklingsbehovet inte ligger på en utveckling av musikalisk, pedagogisk och didaktisk eller faktabetonad kunskap utan i stället på en utveckling av teknisk kunskap och kunskap kring bedömning och betygssättning”.

Musikundervisningens organisering
Vid en majoritet av landets skolor får eleverna undervisning i musik varje vecka och 13 procent av rektorerna anger att de har profilklasser i musik. 80 procent av eleverna har lärare som endast undervisar vid en skola. En hel del av eleverna har lärare i årskurs 9 som också undervisar i grund-skolans tidigare år. Hälften av eleverna i årskurs 9 har exempelvis lärare som också undervisar i årskurs 5. De flesta elever i årskurs 9 och 6 har lärare som undervisar mellan 100 och 399 elever med en ganska jämn fördelning över spannet. Den vanligaste gruppstorleken är 16–25 elever men cirka två av tio lärare anger att har en gruppstorlek på fler eller färre elever.


Musiklärarnas ämneskonceptioner och uppfattningar om undervisningen i musik
Det vanligaste för elever i årskurs 9 är att de möter lärare som ser musikämnet som ett ämne för estetiskt uttryck och det näst vanligaste är att de har en lärare som ser musikämnet som ett skapande ämne. För elever i årskurs 6 är det vanligaste att läraren ser musikämnet som ett upplevelseämne och näst vanligast att läraren uppfattar ämnet som ett ämne för estetiskt uttryck. Musik anges som ett roligt ämne att undervisa i och så gott som alla elever har lärare som tycker det är mycket roligt eller ganska roligt. Ämnet anses emellertid också krävande att undervisa i och en stor majoritet av eleverna har lärare som anger att det är krävande eller mycket krävande.

Arbetsbelastningen anses också vara hög. Mer än hälften av eleverna i både årskurs 9 och årskurs 6 har lärare som anger detta. Men en majoritet av eleverna har lärare som inte betraktar arbets-belastningen som alltför hög, något som ger indikationer på att förhållandena ändå kan betraktas som drägliga för många lärare.
Omkring hälften av eleverna har lärare som anger att de lägger ned 1–2 timmar per vecka på aktiviteter vilka har direkt koppling till lektionerna som planering, materiel och instrumentvård, för- och efterarbete och dokumentation av elevers resultat. Kontakter med kolleger och föräldrar tar något mindre tid i
anspråk. Här uppger omkring hälften av elevernas lärare att de ägnar mindre än en timme per vecka åt sådana aktiviteter. Vidare framkommer också i lärarenkäten att behovet av kompetensutveckling är stort, främst när det gäller områdena betyg och bedömning och musikteknik.

Elevernas attityder till musikämnet
Sammanfattningsvis kan sägas att elever i årskurs 9 och 6 generellt har en positiv attityd till musik-ämnet. Trots att svaren signalerar att ämnet inte anses tillföra så mycket i ett vidare utbildnings- eller arbetslivsperspektiv värderas det högt ur andra perspektiv. Intresset för ämnet är stort och likaså elevernas engagemang. Eleverna anstränger sig också för att få bra betyg och få elever anger också
att de är borta ofta från lektionerna. Ämnet betraktas även som roligt. Dessa omdömen bekräftas i hög utsträckning av fördjupningsstudiens intervjuer där eleverna också uppger att de är nöjda både med undervisningens karaktär och med sin lärare. Vidare anser en majoritet av eleverna att det inte finns någon skillnad mellan pojkars och flickors intresse för musikämnet.

Musiklärares uppfattning om de nya kursplanerna i musik
De flesta elever har musiklärare som anser att Lgr 11 har stor betydelse för undervisningen.
Särskilt kunskapskraven och det centrala innehållet tillmäts stor vikt för undervisningens utformande. Läroplanens övergripande mål och kursplanens syfte och långsiktiga  mål anses också ha mycket stor eller stor betydelse. Lärarnas egna undervisningsmål och egenproducerat undervisningsmaterial framstår även som viktiga. När det gäller kursplan och kommentarmaterial som stöd för val av innehåll är lärarna i både årskurs 9 och i årskurs 6 också positiva. Beträffande kursplanens och kommentar-materialets betydelse för bedömning och betygssättning har något mer än hälften av eleverna lärare som svarar att kursplanen ger dem ganska mycket stöd. Det som enligt lärarna förändrats mest i undervisningen i och med införandet av Lgr 11 är sättet att betygssätta och bedöma.

Elevers fritid och hemmiljö
Cirka hälften av eleverna i både årskurs 9 och årskurs 6 anger att de lär sig musik både på fritiden och i skolan och samma förhållanden gäller eträffande huruvida de tänker på vad de gör i musik-undervisningen utanför lektionstid. Hälften av eleverna anger också att de övar på och arbetar med det de gör på musiklektionerna utanför lektionstid. Beträffande huruvida elevernas (i årskurs 9) föräldrar
anser att musikämnet är viktigt och om eleverna får stöd med det hemifrån fördelar sig svaren ganska jämnt mellan positiva och negativa svar. Musiklyssning anges som den vanligaste musikaktiviteten bland elevernas föräldrar. Omkring 90 procent av eleverna i årskurs 9 skattade att deras föräldrar lyssnade på musik ofta eller ibland. Därefter kommer tittande på kulturprogram på TV (40 procent)
och sång och spel samt bevistande av kulturevenemang (en tredjedel av föräldrarna per aktivitet enligt eleverna). Ungefär 90 procent av eleverna i båda årskurserna anger att de själva lyssnar på musik ofta och cirka en tredjedel att de sjunger och spelar ofta på fritiden. Konsertbesök och bevistande av andra musikevenemang är inte lika vanligt hos eleverna.
Flickor tenderar att svara mer positivt än pojkar när det gäller i vilken omfattning de musicerar och lyssnar på musik samt besöker musikevenemang på fritiden.

Resurser, lokaler och utrustning
Musikämnets resurser anses vara bra, framför allt i årskurs 9. Detta bekräftas också av fördjupnings-studien. Dock kan det också med utgångspunkt i fördjupningsstudien konstateras att musik-undervisningen är mycket färgad av det lokala sammanhanget exempelvis lärares och elevers preferens för vissa instrument, vilket resulterar i att alla instrument som finns tillgängliga inte används.

Tillgången till ändamålsenliga lokaler får också sägas vara förhållandevis god. Nästan alla elever i årskurs 9 har lärare som anger att de har tillgång till musiksal och cirka två tredjedelar av eleverna har lärare som anger att de har grupprum. Lokaltillgången är lite sämre i årskurs 6. Förekomsten av de inom populärmusiken vanligaste instrumenten (gitarr eller elgitarr, elbas, trummor och klaviatur-instrument) är också mycket god. Eleverna uppger att de instrument som används mest är akustiska
sådana och det är förmodligen akustisk gitarr som åsyftas.

Musikämnets villkor på skolan
Rektorerna anser sig vara insatta i musik-, bild- och slöjdämnenas kursplaner, de syften och det centrala innehåll som anges där. En övervägande majoritet av rektorerna i båda årskurserna anger att de är väl insatta i dessa delar av styrdokumentet. De anger också att de i hög utsträckning ger förut-sättningar för lärarna att delta i kompetensutveckling. Rektorerna anser sig emellertid inte arbeta lika
aktivt för samverkan mellan bild, musik och slöjd och andra ämnen eller för att driva utvecklingen
i ämnena framåt. Jämför vi svaren från rektorer på kommunala respektive fristående skolor ser vi att rektorerna i de fristående skolorna anser sig vara mer engagerade överlag.

Beträffande de metoder som rektorerna använder för uppföljning och utvärdering av bild, musik och slöjd anges uppföljning och utvärdering av resultat tätt följt av samtal med läraren i dessa ämnen som de vanligaste metoderna för rektorerna. Klassrumsbesök samt samtal med eleverna anges vara de metoder som förekommer i lägst utsträckning enligt rektorerna.

Två tredjedelar av eleverna i både årskurs 9 och årskurs 6 har lärare som anser att skolan de arbetar på domineras av de ämnen som traditionellt betraktats som ”teoretiska”. Dock har en ungefär lika stor andel av eleverna i både årskurs 9 och 6 lärare som anser att ämnena i skolan behandlas likvärdigt. Cirka en femtedel av eleverna i båda årskurserna har lärare som menar att kulturverksamheter tar
allt större plats i den egna skolan. Ungefär två tredjedelar av eleverna i båda årskurserna har musik-lärare som anger att statusen hos musikämnet är ganska hög eller mycket hög hos rektorn och andra lärare vid skolan. Däremot skattas statusen hos vårdnadshavare som betydligt lägre.

Musiklärarnas uppfattning om rektorernas engagemang för de tre ämnena är dock inte lika positiv som rektorernas egen. Det är ganska väntat eftersom det kan tänkas att rektorerna vill förmedla en positiv bild av sitt engagemang på samma gång som musiklärarna kan önska att deras rektor var ännu mer
engagerad.

Musikundervisningens innehåll
Musicerande i smågrupper anges av lärarna vara den dominerande aktiviteten i musikundervisningen
tätt följt av lärande om musikens byggstenar, något som bekräftar att den mest centrala aktiviteten i musikundervisningen har att göra med musicerande och sådant lärande som är nödvändigt för att
kunna utföra detta hantverk. Musikskapande anges emellertid inte vara så vanligt förekommande och framför allt inte musikskapande med hjälp av digitala verktyg. Musicerande inom rock och pop dominerar stort, speciellt i årskurs 9 där så gott som alla lärare anger att de musicerar i denna genre ofta eller mycket ofta. Efter pop och rock följer visor och sedan hip hop som vanliga genrer att musicera i, dock inte alls i samma utsträckning. Lärarna i bägge årskurserna skattar att de sysslar med musicerande cirka hälften av lektionstiden medan alla andra aktiviteter tillsammans tar den andra hälften.

Sammantaget framstår det som att eleverna anser att deras undervisning har ett ganska brett fokus där ”görande”, lärande om musik och musikens byggstenar och mera reflekterande moment finns med. Dessa typer av innehåll är ganska jämnt fördelade dock med en övervikt för musicerande (dvs. ”görandet”) som är större i årskurs 6 än i årskurs 9 om man utgår från elevernas svar. Musicerande
och lärande om musikens byggstenar anges av eleverna som de dominerande aktiviteterna i musik-undervisningen. Vad det gäller omfattningen av olika aktiviteter i undervisningen så skattar eleverna att de ägnar sig åt musicerande drygt en tredjedel av lektionstiden medan övriga aktiviteter tar upp
två tredje-delar av tiden, ganska jämnt fördelade, men med en övervikt på aktiviteten ”att lära om musik”. Här skiljer sig elevernas och lärarnas uppfattning, lärarna anser att musicerandet dominerar mer än vad eleverna gör och eleverna anser att en större tonvikt läggs på lärande om musik. Musikaliskt skapande verkar dock vara ett klart eftersatt område i musikundervisningen.

Undervisningens genomförande
De flesta elever anger att de trivs i sin skola, med andra elever, lärare, musiklektionerna och skolarbetet som helhet. Exempelvis svarar 86 procent att de trivs mycket bra eller ganska bra med musik-lektionerna. Stämningen anses också vara förhållandevis god i musikundervisningen.

Drygt hälften av eleverna anger att det är en trevlig positiv stämning varje eller nästan varje musiklektion. Det finns en viss skillnad mellan årskurs 6 och årskurs 9 i hur mycket lärarna anser sig prata på lektionerna. I årskurs 6 har över häften av eleverna lärare som anger att de själva pratar medan eleverna
lyssnar varje eller nästan varje lektion. I årskurs 9 inskränker sig andelen elever med lärare som anger detta till en tredjedel.
Både arbete i helklass och i smågrupper förekommer ganska ofta, men enskilt arbete är inte så vanligt enligt lärarna. Inte heller arbete i större projekt. Indelning i grupper är mest frekvent i grundskolans senare år enligt lärarna och det är inte så vanligt att göra detta könsmässigt eller efter kunskapsnivå. I stället anges faktorer som lottning, slumpvis, kamrater, efter instrument, könsblandat, blandad
kompetens, med avseende på aktivitet (musikskapande, spela instrument), strategisk uppdelning med avseende på social funktion etc. som grund för indelning av grupper.

Beträffande undervisningens organisering så överensstämmer elevernas svar i stort med deras
lärares. Eleverna verkar i högre utsträckning än lärarna uppfatta att läraren pratar och eleverna lyssnar på musiklektionerna (svarar i högre grad att arbetssättet förekommer varje eller nästan varje dag) och uppfattar också att det förekommer grupparbete i större utsträckning än vad lärarna gör.
Dock anser endast en liten andel av eleverna att de får enskilda instruktioner. Enskilt arbete och arbete i större projekt anser eleverna inte är så vanligt.

En majoritet av eleverna anser att det är läraren som bestämmer vad de ska göra i musik-undervisningen. Detta överensstämmer till viss del med lärarnas uppfattning. En majoritet av eleverna (85 procent) menar att de får det stöd och den hjälp de behöver i musikundervisningen. Detta anser de sig få både av läraren och av andra elever men även till viss del hemifrån. De flesta av eleverna har
lärare som uppger att de informerar eleverna om vad som står i kursplanen och även hur de ska visa vad den kan för att nå de olika betygskraven.
Bredd går före djup när det gäller instrumentalt lärande. Omkring 90 procent av eleverna har lärare som anger att eleverna inte får koncentrera sig på endast ett instrument. På frågor till eleverna om hur och hur ofta arbetet redovisas framkommer att redovisning inte är något som sker så ofta. Elevernas lärare
har en annan uppfattning. De anger att redovisningar sker betydligt mera frekvent än vad som är intrycket utifrån elevernas svar.

Samarbete och ämnesövergripande arbete
Sammanfattningsvis visar siffrorna i enkäten att det förs samtal mellan musiklärarkollegor på skolorna, men långt ifrån vid alla. Att samtal förs är förstås mycket väsentligt, men kan i sig inte säkra högre kvalitet i undervisningen.
Skolans strukturer och traditioner är svåra att bryta och kollegiala samtal vid den egna skolan kan riskera att bli normerande såvida inte någon kritisk röst eftersträvas, t.ex. genom samtal med lärare vid andra skolor eller självreflektion på annat sätt. När det gäller frågan om kollegialt samarbete kring betyg och bedömning, så har forskning inom gymnasieskolans kontext visat att kollegiala kritiska samtal krävs för bedömningens kvalitet, inte minst när det gäller ensemblespel. I en kollegial musiklärarkultur där grunderna för både undervisning och bedömning ventileras, analyseras och granskas kritiskt kan professionell utvecklas (Zandén, 2010). Något som också torde gälla för grundskolans musikundervisning.

Lärares återkoppling och bedömning av elever
När det gäller lärares återkoppling och bedömning av elever visar enkätresultatet att var femte elev i årskurs 9 uppger att de inte får veta vad de ska lära sig i musik eller vad läraren förväntar sig av dem. En lika stor andel av eleverna uppger också att de inte blir insatta i grunderna för kommande bedömning
och betygssättning. Men lärarna menar i betydligt högre utsträckning att de informerar om samtliga dessa aspekter, vilket kan tolkas som att frågan om bedömning inte är lätt att vare sig kommunicera eller förstå.
När det gäller frågan om hur bedömningen sker svarar en övervägande majoritet av eleverna, både i årskurs 9 och i årskurs 6, att bedömning sker genom att läraren ser vad eleverna gör. Samtal om bedömning förekommer, enligt både eleverna och deras lärare, i betydligt mindre omfattning. Av enkäten
framgår också att cirka två tredjedelar av eleverna i båda årskurserna använder någon form av matris som underlag för bedömning av varje enskild elev, vilket kan ses som en följd av de preciserade kunskapskraven i Lgr 11. Målstyrningen kan därmed sägas vara genomförd i högre utsträckning 2013 jämfört med 2003, då det i NU-03 konstaterades att styrdokumenten generellt användes i relativt låg utsträckning i musikämnet. Att var femte elev 2013 uppger att de inte vet något om vad de ska lära sig och att lika stora andelar inte heller vet hur de ska lära sig respektive när de blir bedömda är dock anmärkningsvärt.


Lärares betygssättning och elevernas resultat
En stor majoritet av eleverna i årskurs 9 har lärare som uppger att de allra flesta elever uppfyller den del av kunskapskravet för betyget E som handlar om att delta i gemensam sång och med viss säkerhet följa rytm och tonhöjd respektive att spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming
samt att ackompanjera på ett ackordinstrument och byta ackord med visst flyt. Drygt hälften av eleverna själva uppger också att de utvecklats mycket eller ganska mycket i att spela och sjunga. För övriga delar av kunskapskravet för ett E pekar utvärderingen på ett något sämre resultat. Resultatbilden är
förväntad mot bakgrund av det faktum att det i utvärderingen framkommer att av den tid som musikämnet har till sitt förfogande ägnas största delen åt musicerande. Förutsättningarna för att uppfylla kunskapskravet i sång och spel på elementär nivå torde därmed vara förhållandevis stora, sett till den tid som avsätts.

På motsvarande vis kan man konstatera att det faktum att lärarna uppskattar att det är en mindre andel elever som uppfyller övriga delar av kunskapskravet (t.ex. att föra resonemang om musik eller att skapa musik instrumentalt eller digitalt) verkar hänga samman med att mindre tid ägnas åt dessa områden. En förklaring till detta resultat är att undersökningen gjordes endast två år efter skiftet av styrdokument och att implementeringen av Lgr 11 ännu inte är helt genomförd.

Till skillnad från Kpl 2000, där musicerande och musikskapande sågs som musikundervisningens centrala verksamhet, skrivs i Lgr 11 förmågan att musicera och skapa musik fram som en av tre viktiga förmågor i musikämnets centrala innehåll. Stora undervisningsgrupper är det största hindret för goda resultat i musikämnet anser lärare för merparten av eleverna i årskurs 9 och i årskurs 6. Därnäst ses timantalet i relation till kursplanens kunskapskrav som det största hindret. Även om inte fråge-formuleringarna är helt identiska känns denna bild igen från den förra utvärderingen NU-03.

Mer än hälften av rektorerna med elever årskurs 9 och cirka en tredjedel av rektorerna med årskurs 6 däremot, uppger att svårigheten att rekrytera lärare med önskad kompetens i ämnet i stor utsträckning utgör ett hinder för goda resultat. En något mindre andel av rektorerna uppger att ekonomiska
resurser utgör ett hinder. Men här fanns en tydlig skillnad mellan rektorer med årskurs 6 i kommunala respektive fristående skolor. En betydligt större andel rektorer i kommunala skolor uppgav ekonomiska resurser som ett hinder för goda resultat i musikundervisningen.


Betyg
Mot bakgrund av att större delen av musikundervisningen i skolan ägnas åt sång och spel är det inte förvånande att lärarna uppger att det mest avgörande för vilket betyg som eleverna får av dem i musik är deras förmåga att sjunga och spela. Så gott som samtliga elever i årskurs 9 och i årskurs 6 har lärare som anser att denna förmåga mycket eller ganska mycket påverkar betygssättningen. En nästan lika
stor andel av eleverna, cirka två tredjedelar i båda årskurserna, uppger detsamma. En lika stor andel av eleverna uppfattar också att närvaron vid lektionerna påverkar betyget i hög utsträckning, något som dock uppges av en betydligt mindre andel av lärarna.
I NU-03 framkom att eleverna i årskurs 9 verkade överskatta vilket betyg de ansåg sig vara värda. Motsvarande resultat framkommer i NÄU-13. Endast något färre än hälften av eleverna i årskurs 9 fick det slutbetyg de ansåg sig ha förtjänat. Mer än en tredjedel av eleverna i årskurs 9 ansåg sig förtjäna ett steg högre betyg än vad de fick, var tionde elev ansåg sig förtjäna två steg högre betyg än vad de fick och några procentandelar av eleverna förväntade sig tre eller fyra steg högre betyg.

Avslutningsvis citerar vi ur Musik i grundskolan (sid 220) där forskarna riktar in sig på diskussion
om musikämnet - som övningsämne:

”Vi kan konstatera att det fokus på praktiskt musikutövande i populärmusiktraditionen som varit för- härskande i flera decennier och även backats upp av flera kursplaner successivt har förändrat karaktären på musikämnet så att det återigen kan sorteras in under kategorin övningsämne. Frågan som inställer sig är hur länge musikämnet som övningsämne kan överleva som konstruktion i vår tids samhälle. Det är angeläget att ta fasta på diskussionen i forskningssammanhang om de utmaningar som skolans musikundervisning står inför i relation till såväl samhällsutveckling och utveckling inom musikområdet som till det faktum att elever har olika förutsättningar, förkunskaper och musikaliska preferenser. En sådan diskussion är levande när det gäller skolutveckling inom bild och slöjd och
det kan vara angeläget att föra en sådan också när det gäller förnyelse av musikämnet.”'



Mer om NÄU finns på vår forskningssida

Läs hela inlägget »
Styrelsen träffades under lördagen för ett möte. Ett vanligt innehåll är att diskutera innehållet i vår tidning "Musikläraren". Det arbetas med ett nytt nummer som kommer komma till dig före jul. Föreningen arbetar för att digitalisera tidningen, något som du förhoppningsvis kommer få ta del av redan vid nästa nummer. Var inte orolig, den kommer dyka upp i brevlådan till alla medlemmar.

Huvuddelen av mötet  handlade om att utarbeta frågor till den  kommande gymnasieenkäten. I samband med  vår förra enkät, som var mer inriktad mot musiklärare i grundskolan, har vi fått många synpunkter, något som vi tacksamt tar emot. Den nya enkäten är på gång men vi har beslutat att avvakta tills i  januari. Under tiden har några utvalda lärare på gymnasiet fått möjlighet att komma med tankar om våra frågor. Detta givetvis för att vi ska få fram ett så bra underlag i enkäten som möjligt.
Läs hela inlägget »
Etiketter: enkät, gymnasium, styrelsen
MRs har med utgångspunkt från bl a den tidigare genomförda enkäten skrivit en debattartikel. Den skickades till flera olika tidningar, men publicerades enbart i  GP 21 september 2015.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2837788-battre-skolresultat-med-mer-musik-pa-schemat
,
Artikeln finns också i en något längre version i det senaste numret av vår tidning Musikläraren.


Musik gör dig smart!

Musikämnet i skolan tränar elevernas arbetsminne och kognitiva förmåga! I musikundervisningen utvecklas förmågan att samarbeta och fokusera! Under 2014 genomförde Musiklärarnas Riksförening (MR) en enkät som besvarades av cirka tusen musiklärare. Denna liksom Skolverkets nationella utvärdering av musikämnet i grundskolan (NÄU2015) visar på elevernas bristande förutsättningar att utvecklas och nå läroplanens mål.

Måluppfyllelsen i skolan har enligt den senaste PISA-undersökningen rent allmänt minskat drastiskt. I toppresterande länder som Finland och Kanada länder har eleverna åtskilligt mer undervisningstid i musik. Resultat från modern hjärnforskning pekar på att musik utvecklar hjärnan. Några exempel:

I en artikel i Aftonbladet, 150331, “Musik gör barn lite smartare”, hänvisas till prof. Fredrik Ulléns forskning i kognitiv neurovetenskap: "Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig i språk och matematik, men också i tester av allmän IQ". I artikeln refereras också till forskning som visar att musiklektioner har dubbelt så stor effekt på barns kognitiva förmågor som sportaktiviteter har.

I Svenska Dagbladet, 130610, ”Skolan lämnar WO till industrin” refereras till en av Kanadas mest framstående forskare i psykologi, Glenn E Schellenberg, som påvisar “signifikant förbättrade studieresultat för de elever som får mer musik i skolan".

I en forskningsstudie från 2011 konstaterar professor Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet (Den lärande hjärnan) att musicerande är den aktivitet som använder flest delar av hjärnan samtidigt. Musikutövning stärker arbetsminnet och främjar såväl elevers läs- och skrivutveckling som samarbetsförmåga.

MR:s enkät och Skolverkets nationella utvärdering visar att:
- musiklärare ofta har alltför stora grupper för att kunna bedriva en meningsfull musikundervisning
- musiklärare ofta har ett alltför stort antal elever att bedöma och utveckla

Musiklärarnas Riksförening kräver:
- att elever får goda och likvärdiga förutsättningar för lärande i musik

- att elever får en god lärmiljö i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (2009). Dessa stipulerar undervisningsgrupper om högst 15 elever

Musik gör elever smartare!
Musicerande och musikundervisning bidrar till att stärka elevers utveckling!

Kristina Stenborg, ordförande i Musiklärarnas Riksförening,
musik- och svensklärare, Kapareskolan, Onsala.

 

 
Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt, mr i media

Musiklärarnas Riksföreningens Musiklärarenkät lå 14/15, riktades  till alla musiklärare på
grundskolan oavsett facklig organisation.


En av anledningarna till enkäten var att vi ville  kartlägga arbetsvillkoren för musiklärare eftersom många  hör av sig till oss och att vi i sociala medier läser utsagor som berättar om arbetsvillkor som inte är acceptabla.

Samtidigt har arbetsmiljörelaterade undersökningar som genomförts av såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund visat att arbetsvillkoren för musiklärare långtifrån är goda.

Vi presenterar nu bl.a. resultat som avser gruppstorlekar  och det antalet elever lärare har att bedöma varje termin. Vad vi kan konstatera är att villkoren för såväl lärare som elever skiljer sig markant åt. Vi
har långt ifrån en likvärdig skola. Skillnaderna är alltför stora. Många musiklärare och elever far illa!

 

Gruppstorlek - Antal elever att bedöma
När det gäller gruppstorlek kan vi faktiskt konstatera att många fler musiklärare än vi kunde ana har grupper om högst 15 elever. Som framgår av tabellen ovan är det omkring 30% av de svarande som har denna gruppstorlek. I åk 9 är det 38%. Detta är glädjande. Resultatet måste dock jämföras med det antal elever musiklärare har att bedöma i den enskilda gruppen i förhållande till hur många elever lärare sammanlagt har att bedöma. I detta avseende är det mer bekymmersamt. Över en tredjedel av de svarande har fler än 250 elever att bedöma per termin, 56 lärare har över 400 elever att bedöma per termin. Detta är 56 lärare för mycket!

De riktmärken som MR har för avsikt att slå fast är:
1. Undervisning i grupper om 20 elever eller färre.
2. Bedömning av maximalt 200 elever per termin.

Vi skulle kunna kalla detta för 20/200-principen. 20 elever eller färre utgör en bedömningsbar grupp och 200 elever eller färre att bedöma per termin är rimligt ur både ett arbetsmiljöperspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv. Vi är tackamma för våra läsares synpunkter innan vi går vidare i ärendet!

Fråga 5 i enkäten handlar om hur många elever lärare har i de grupper man undervisar. Frågan om gruppstorlek och antal grupper hänger delvis samman. En logisk slutsats skulle kunna vara att ju färre grupper lärare har, desto fler grupper har man. Vi kan inte se att det finns ett sådant samband i enkätsvaren.

Om man tittar på år 7-9 är svaren relativt entydiga. I samtliga årskurser är det lite mer än en tredjedel av lärarna som har grupper om högst 15 elever. Något mer än 20% av de svarande har grupper mellan 16 och 20 elever. Mellan 21 till 25 elever är det knappt 30% av lärarna som har. Mellan 25 och 30 elever är det 18% som har. Över 30 elever har något mer än 3% av de svarande. I antal betyder detta att av de svarande är det 105 lärare som har fler än 26 elever i varje grupp. 507 lärare har upp till 15 elever i varje grupp.

Här kan vi utläsa en utveckling mot mindre undervisningsgrupper. I resultatet utläser vi också att undervisningsgruppernas storlek varierar över tid. Ena veckan kan lärare ha halvklass, andra veckan
har man helklass, eller så har man ”fått” halvklass halva terminen.
Några har också svarat att de har ”halvklass 30% av tiden”, vilket kan tolkas som att man samläser med andra ämnen. Några svarar ”teori – helklass” – praktik – halvklass”. Andra svarar: ”Det är olika på olika skolor hur stora grupperna är”. Svarsvariatonen är hög. Glädjande är att många elever i år 4-6 åtnjuter enkelgrupp som vi föredrar att kalla halvklass. Helklass kallar vi numera för dubbelgrupp.

Några kommentarer om gruppstorlek:
– Jag har halvklass med sexor och sjuor och helklass med åttor och nior. En kompromiss eftersom mina hundra procent bara räckte till detta.
– Jag jobbar parallellt med en legitimerad musiklärare. Vi har grupperna ihop, så det kanske är mer rätt att halvera gruppstorlekarna. Vi har 32 elever per klass i år 7-9
– Jag har precis fått halvklass (eller nära i vissa fall) för hela lågstadiet och mellanstadiet. Ovärderligt!
– Jag undervisar i kör i åk 1-3 och har större grupper. Men då är vi två musiklärare på de lektionerna. Även på vissa andra lektioner på högstadiet (musikklasser) är vi två lärare vilket är nödvändigt och väldigt roligt.
– Helklass i alla grupper
– Vi har halvklasser i musik i princip. Någon gång delas två klasser på tre grupper. Halvklasserna
är en förutsättning för att nå målen.
– Fick halvklass denna termin efter mycket tjatande.
– Vi kräver halvklass för att kunna följa LGR11 och får det.
– Vi bestämmer själva storlek på våra grupper
– Gruppstorleken har stor betydelse, vad Hattie än säger. När vi tidigare hade 20 som tak i våra klasser (numera 24) kunde det ju finnas klasser med 17-18 elever. Nu har jag i princip 21-23 elever i varje klass. De 4-5 eleverna extra gör mycket stor skillnad. Det är ju också 4-5 instrument extra!!!
– Bara halvklasser på vår skola!
– Fick halvklasser denna termin efter mycket tjat.


Antal elever att bedöma ht 2014
22% har fler än tre hundra elever att bedöma under en termin. MR menar att 200 elever borde var en maxgräns.Bedömningsarbetet förutsätter att lärare och elever etablerar någon form av relation, som kan utvecklas. Är detta möjligt när lärare har fler än 300 elever? Kan lärarna garantera elevers rättssäkerhet?
Det finns lärare som har 500 elever och fler


Några kommentarer från de som svarat på enkäten:
– Drygt 570 i dagsläget, men de ska vara 580
– 350 i musik plus 60 i matte.
– Inte mänskligt att hålla reda på hur alla flera hundra elever ligger till med omdömen och betyg
– 600 elever
– 560 elever
– Känns motigt och orättvist mot eleverna.

Läs hela inlägget »
Etiketter: enkät, arbetsmiljö

Årsmötet hölls lördag 14/3  på Artisten i Göteborg och inleddes med en trevlig lunch. Styrelsen fick förnyat förtroende, men ledamoten Anna Andersson blev avtackad av ordförande Kristina Stenborg.
Hennes plats kommer att tas av Katarina Landerstedt. Ny suppleant är Malin Olah.

Förutom fortsatt diskussion om enkäten och uppföljningen av den, kommer i nästa nummer av vår tidning, bestämdes också inriktningen för det kommande året. Några av de aktuella frågorna är:
- Musikämnet på gymnasiet
- Kommunala musikskolan
- Lärarlegitimationen och då bl a de bekymmer som lärare utbildade på SMI  har,



Verksamhetsberättelse 2014

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte

Musiklärarnas Riksförening genomför för närvarande en enkät, Musiklärarenkät lå 14/15, riktad till alla musiklärare på grundskolan oavsett facklig organisation. Anledningen till att MR känner att vi måste kartlägga musiklärares arbetsvillkor är att musiklärare hör av sig till oss och att vi i sociala medier läser utsagor som berättar om arbetsvillkor som inte är acceptabla.

Samtidigt har arbetsmiljörelaterade undersökningar som genomförts av såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund visat att arbetsvillkoren för musiklärare långtifrån är goda. Enkäten syftar till att samla in data vad gäller musiklärares arbetsvillkor. Det handlar om att kartlägga antalet klasser som lärare undervisar per vecka, gruppstorlekar, behörighetsgrad, om lärare arbetar på flera skolor etc.

Det som MR i sin presentation av resultatet kommer ta fasta på är skillnaderna i arbetsvillkor och
möjligheten för eleverna att erhålla en meningsfull musikundervisning. Villkoren för såväl lärare som elever skiljer sig markant åt beroende på i vilken kommun man arbetar och bor. Vi har långt ifrån en likvärdig skola. Skillnaderna är alltför stora.

MR värnar om en fortsatt obligatorisk musikundervisning. Det föreligger ingen överhängande risk att ämnet musik skall tas bort från timplanen men tillståndet är allt annat än gott. Många musiklärare och elever far illa!

Översiktliga preliminära resultat
Vi har valt att lyfta fram resultat där vi ser att det finns dramatiska skillnader i lärares och elevers arbets- och utbildningsvillkor i skolan.
På skolor där lärare undervisar i stora grupper, i dubbelgrupper, om fler än 25 elever, får naturligtvis eleven mindre tid med läraren och därmed mindre möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter. Med dubbelgrupp minskar också lärarens möjlighet att bedöma eleverna på ett rättvist sätt.

Utan att föregripa den mer detaljrika resultatredovisningen kan vi konstatera att 22 % eller över en femtedel av de 900 lärare som besvarat enkäten, har fler än 26 elever i grupperna i år 9. Nästan 50% har fler än 20 elever i undervisningsgrupperna. Vi skulle vilja påstå att detta omöjliggör
arbete enligt Lgr11. Samtidigt har många lärare erhållit mindre grupper. Något mer än en tredjedel har enkelgrupp, dvs. upp till 15 elever per undervisningstillfälle. Här vågar vi påstå att MR:s påtryckningar gett resultat. Flera rektorer har upptäckt att mindre grupper ger resultat inte bara
i musikämnet utan också i andra ämnen. Lärande i musik ger transfereffekter.

Förutom att besvara enkätens frågor direkt har det funnits möjlighet att kommentera frågorna. Kommentarerna är åtskilliga. De skiljer sig i karaktär; många är bedrövliga men en del är positiva och löftesrika.
Genom att studera resultatet har du som musiklärare möjlighet att relatera din arbetssituation och dina arbetsvillkor i förhållande till det som framkommer i resultatet. Hör av dig till MR om du vill ha hjälp med något.

Nedan följer en första presentation av resultatet med MRs kommentarer samt en del av de kommentarer som  skrivits av de som svarat på enkäten. En utökat och mer komplett kommentar
kommer att publiceras i nästa nummer av vår tidning musikläraren.

Fråga 1 - om anställningsgrad

100%  - 63,95%      573
0-25%  - 1,34%      12
26-50% - 6,25%     56
51-75% - 12,39% 111
76-99% - 16,07% 144

Av de 896 lärare som svarat är det 64% som har en 100%-ig anställning. 36% har en
anställningsgrad som är mindre än 100%. Detta är en en hög procentandel, dock
tror att vi att denna kulle varit ännu högre om flera musiklärare besvarat enkäten. En
gissning är alltså att det är de lärare som har en 100%-ig anställning som i första hand
besvarat enkäten.

Av kommentarerna framgår att av de lärare som har en 100%-ig anställning så är det åtskilliga som begärt tjänstledighet på grund av sjukdom, bullerskada, eller som har ”gått in i väggen”. Med hänvisning till de resultat i enkäten som rör antalet grupper och antalet elever lärarna har att bedöma (se nedan) är
detta fullt förklarligt, arbetsbelastningen är för hög. Vi anar också också att de lärare
med lägre anställningsgrad vill ha det så på grund av att de inte orkar att enbart arbeta
som lärare i musik, de arbetar med annat vid sidan om.

22 lärare av 139, som lämnat kommentar, anger explicit att de har har gått ned i sysselsättningsgrad
på grund av arbetsmiljömässiga skäl. Det är 22 lärare för mycket.


Här kommer några av de 139 kommentarerna på denna fråga:
– Skulle inte orka arbeta en sekund till då jag är sliten efter allt ljud, elevbyten och många
års helklass.

– Skulle inte vilja arbeta med fler ämnen och samtidigt ha ett så stort ansvar för alla traditioner på skolan. Men har i flera år tyckt att en musiklärares 100% tjänst borde vara 80 istället för att det sliter med alla åtaganden musiklärarämnet för med sig. All kontakt med stort antal elever och olika arbetslag. Sedan är man aktiv varje sekund varenda lektion - man inspirerar och ger av sig själv på ett sätt som
inte går att jämföra med att ha vissa andra ämnen. Inför varje föreställning krävs också en
slags anspänning men rappt ska man fortsätta undervisa....

– Detta är svårt att förmedla i hur man kan må och den återhämtning som krävs.
– 90%, fördelat på två skolor, 70+20
– Jobbar 50% som musiklärare, 50% med andra arbetsuppgifter inom kommunen.
– Har heltid men delvis tjänstledig. 100% klarar inte jag inte, bullerskadad.
– Jag har gått ner till 50% eftersom jag höll på att gå in i väggen på vårterminen...
– Har dock gått ner i tjänst till 80% för jag orkar inte med en heltid i musik.
– Arbetar 60% på egen begäran.
– Var anställd på två skolor på 100 %, men bad om att få ändra min tjänst pga röstproblem,
så nu jobbar jag 90% på en skola, men är resurs på 30%.


Fråga 2 om typ av anställning

Ettämneslärare  -            64,98%   579
Kulturskola/Musikskola 14,93%     33
Tvåämneslärare             21,89%   195

Merparten av de svarande, 65 procent, är ettämneslärare, 22 % är tvåämneslärare. 15
% arbetar i musik- och kulturskolan. I kommentarerna hittar vi en stor variation av lärarkategorier;
mellanstadielärare med musik, specialpedagog, musik och cellolärare, idrott och musik, musikterapeut, fritidspedagog,musiklärare och kulturbeställare

MR har tidigare i Musikläraren påpekat det bekymmersamma med att musikämnet
uppvisar en alltför stor variation av yrkestitlar beroende på utbildningsgrad och kompetens.


Här kommer några av de 124 kommentarerna på denna fråga:

– Lärare som även blivit tvingad att undervisa i bild.
– Jobbar både i kulturskola, där vi måste arbeta efter skoltid och med musik i grundskolan som
ligger på förmiddagarna! I en landsbygdskommun är det svårt att få till speltider efter skoltid
för alla elever eftersom många åker skolskjuts! Dessutom har vissa elever jobbigt i skolan med
tuffa dagar så det blir väldigt jobbigt för vissa att spela efter skoltid, sen eftermiddag eller kväll!
– Har anställning på musikskolan, men en del av tjänsten är förlagd i grundskolan. Har dock
sagt upp mig från den delen nyligen då skolan inte har den utrustning som krävs.
– Har utbildning tvåämnes, och har tidigare undervisat flera ämnen, men nu räcker tiden
bara till för musiken. Här finns det nog flera lärare som är drabbade av att inte få timmar i sitt andra ämne.
– Är fr.o.m ht 14 även klasslärare, samt ska undervisa “annat ämne” år 5 155 minuter/vecka.
Verkar bli en lektion matte, en svenska, och en engelska. Ingen behörighet i dessa ämnen.
– När jag anställdes hade jag flera ämnen, har tjatat till mig att bara ha  musik och halvklasser på mellanstadiet.



Fråga 3: Är du legitimerad lärare?
Ja         72,66%       651
Nej       24,44%       219

73% svarar att de är legitimerade. 25% eller 219 lärare svarar att de saknar legitimation.
Till denna fråga finns 195 kommentarer.
Frågan om legitimation är infekterad och kopplad till behörigheten. Enligt senaste
statistik från Skolverket är mer än 40% av musiklärarna i grundskolan obehöriga.
Många är besvikna över att ha blivit nekade legitimation. Många väntar på sin legitimation.


Här kommer några av de 195 kommentarerna på denna fråga:

– Har musikämnesbehörighet utan lärarexamen.
– Har i över ett år väntat på min lärarlegitimation. Är utbildad...
– Nej, tänker inte ens ansöka i ren protest mothur dåligt det är genomfört, alla pengar det
kostat dom kunde gått till att förbättra utbildningarna ex och för att den är så urholkad. Arbetslös kommer jag aldrig att bli iaf...
– Fritidspedagog med behörighet i musik till och med år 6
– Tvåämneslärare, Gl 4-9 sv/mu, dvs 80 gamla p (= 120 nya hp) i musik. Den här
frågan säger ju inte så mycket i mitt fall, tack vare de nya legitimationsbestämmelserna.
Jag jobbar i en f-6-skola och är fullt jämförbar med en handfull fritidspedagoger på skolan, som också
är ”legitimerade musiklärare” med sina 10 hp.
– Har 274 hp i Musik men ej leg. Kompletterar just nu.
– Utbildad musipedagog vid SMI, Lågstadiemetodik, arbetat i Kommunala musikskolan och grundskolan sedan1977. Anses ej behörig.enligt skolverket.
– Lärarlegitimationen som den inrättats är ett misstag och har ingen legitimitet. Alltför
många fantastiska lärare med “fel eller för gammal” utbildning stämplas som ej kvalificerade.
Ett svidande kunskapsförakt!
– Utbildad musikpedagog vid SMI, Lågstadiemetodik, arbetat i Kommunala musikskolan
och grundskolan sedan1977. Anses ej behörig enligt skolverket.
– Genom erfarenhetsintyg
– Utbildad men vägrar att ansöka pga att jag anser att legitimationen nummer 1 underkänner
utbildningarna och det den nu urholkats så att den nu inte betyder mer än examensbeviset.
Dessutom tycker jag att alla de pengar det kostat att utfärda och att fortsätta göra det borde läggas på att förbättra utbildningarna istället och på skolornas verksamhet... Våga vägra legitimationen som ändå inte betyder nåt längre!!

Fråga 4 - Ålder

20 - 29 år       13,13%     117
30 - 39 år       32,10%     286
40 - 49 år       29,85%     266
50 - 59 år       19,64%     175
60+                   5,61%       50

Flertalet är under under 50 år, en ung musiklärarkår med andra ord. 50 personer av 900 svarande är över 60 år. En förklaring till det ringa antalet 60+-lärare är kanske att musiklärare slutar arbeta före 60 års ålder. Få orkar arbeta vidare. I detta avseende är nog musiklärare unika. I andra ämnen är det förmodligen betydligt fler lärare som är över 60 år.

Fråga 6 - Hur många grupper undervisar du varje vecka?

1-5 grupper         8,78%       76
6-10 grupper    23,67%     205
11-15 grupper  26,67%     231
16-20 grupper  24,13%    209
21+ grupper     17,09%    148

Närmare 70% av de svarande har fler än 11 grupper. Undervisningsgrupper per vecka betyder det antal musiklektioner läraren har. Många svarande kommenterar grupper i förhållande till anställningsgraden. Vi konstaterar att den här frågan är problematisk, men detta till trots är det lärare som har alltför många grupper.

Här kommer några kommentarer:
– 24 grupper. (en grupp består av tre elever i särskilt stöd)
– Jag har 27 positioner på en vecka. Stora grupper. Det är ohållbart.
– Förutom 16 klasser har jag elevens val, kör och läxhjälp.
– Två 9or koncentrationsläger mu i vår, vilket ger ojämn arbetsbelastning.
– 24 grupper varav 8 halvklass
– Alltför många pass , detta eftersom musiken har så få minutrar enl kursplanen och vill man gärna trycka in så många grupper som möjligt och glömmer då bort alla förberedelser som behövs extra tid till inför samlingar , konserter etc och som skolan förväntar sig då traditioner oftast ligger mest naturligt
till för oss musiklärare. Hade vi haft fler timmar som slöjd o idrott, då hade våra pass blivit färre / vecka och vi orkar med vårt roliga men också väldigt krävande jobb.
– pga tre skolor plus halvklass halva tiden har jag 28 pass a 40 min.
– 7 klasser = 14 halvklasser. Det är såhär det ska vara! /Lisa Bengter
– Förutom 16 klasser har jag elevens val, kör och läxhjälp.
– Jag har 27 positioner på en vecka. Stora grupper. Det är ohållbart.
– Har nu detta läsår blivit tvingad in i block/periodläsning i mitt ämne, vilket innebär 90 minuterspass (12 veckor per klass) i musik, dock i halvklass då, men ändå känns det inte ok.


 

Läs hela inlägget »

Välkommen till Musikens dag den 12 mars som arrangeras av Musiklärarportalen.se och Linnéuniversitetet, en kostnadsfri inspiration och fortbildningsdag för musiklärare i grundskolan och på gymnasiet. Årets tema har titeln: ”Att utveckla musikalitet för musikaliskt omdöme”. Under Musikens dag får du möta världsledande forskare och musiker som specialiserat sig på frågor som:

Vad är musikalitet?
Hur utvecklar vi vår egen och våra elevers musikalitet och musikaliska omdöme?
Hur påverkar skolpolitik och läroplaner möjligheterna att arbeta med musikaliska kvaliteter i undervisningen?

Medverkande:
Professor emeritus Keith Swanwick, University of London, England

Professor emeritus Einar Nielsen, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet

John Vinge, lektor i musikpedagogik vid Norges musikhögskola, Oslo och Universitetet i Hedmark, Norge

Olle Zandén, lektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet, Växjö (bl a Skolverkets Bedömningsstöd i musik för årskurs 9)

Linnéuniversitetet och Musiklärarportalen.se hälsar välkommen till en inspirerande dag med föreläsningar, diskussioner och möten med musiklärare från hela Sverige. Dagen är kostnadsfri men antalet platser är begränsat, så anmäl nu på Lnu.se/musikensdag
Läs hela inlägget »
Etiketter: fortbildning
Om du studerar till musiklärare hälsar vi dig välkommen till vår förening. Vi bjuder på medlemskapet under ett år. Du får då bl a vår tidning "musikläraren".

Läs mer info till höger under rubriken "Bli medlem"  och skicka ett mail. Skriv också vilken utbildningsort som du går på.


Välkommen!
Läs hela inlägget »
Styrelsen träffades lördag 10 januari för att bl a sammanställa och analysera höstens enkät. En mer utförlig rapport med kommentarer kommer att finnas i Musiklärarens första nummer, som kommer i februari.

I detta nummer kommer också en omarbetad, mer aktuell basutrustningslista, så håll utkik i din brevlåda.
Läs hela inlägget »
Etiketter: styrelsen

Snabbsök Aktuellt

Arkiv