2014

Musiklärarnas Riksförenings årsmöte 2014 hölls den 15 mars i Göteborg.
Efter en intensiv kompetensutvecklingsdag med video och musik i skolan som
tema samlades ett femtontal musiklärare till årsmötesförhandlingar.
Förutom sedvanliga ärenden som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport
och val av styrelse kom många frågor och idéer upp på årsmötet.



                                                                                 


Några axplock från vad som diskuterades:
• MR arbetar ständigt för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden men MR
behöver bli tydligare vad gäller information till medlemmarna. Diskuterades olika möjligheter
att sprida information om MR:s verksamhet. Beslutades att MR aktivt måste agera även på
Facebook och Twitter.

• Konstaterades att ansökningarna till lärarutbildningen i musik mot grundskolans 1 - 6 fortvarande
är skrämmande lågt. Enligt uppgift är det enbart ett fåtal studenter i hela landet som
går denna utbildning innevarande år. MR uppmanas att kontakta utbildningsdepartementet i
frågan.

• Diskuterades lärarlegitimationen. Handläggningstiden är skrämmande lång; mellan sex och
nio månader får man vänta... och en del lärare får legitimation i musik, trots ringa eller ingen
utbildning i ämnet alls!

• Föreningens hemsida, www.mrmusik.nu är i ständig utveckling och är mycket informationsrik
och besöks av alltfler lärare.

• Konstaterades att inga motioner inkommit. Årsmötet beklagade att medlemmarna inte ”i
någon utsträckning alls” verkar vilja påverka föreningens verksamhet. Detta är dock en sanning
med modifikation, uppslyste ordföranden, då föreningen via e-post ofta erhåller förslag
till förändring och frågor gällande föreningens verksamhet.

• Den nationella ämnesutvärderingen i musik kommer att presentera sitt resultat i början av
2015.

• Skolverkets bedömnings stöd. Konstaterades att det är nästintill omöjligt att informera sig
om bedömningsstöd för år 6 och år 9. Man måste exempelvis vara registrerad som lärare i musik
i åk 9 för att få tillgång till bedömningsstödet. En gymnasielärare har således ej möjlighet
att studera stödmaterialet oavsett ämne! MR kontaktar Skolverket!

• Konstaterades att Multimediaverkstaden kommer att upphöra f o m 140701. Beklagligt!

• Uppmanade årsmötet MR:s styrelse att göra liksom tidigare år en aktion för musikämnets
utveckling i början av oktober 2014.

• Valdes Kristina Stenborg till ordförande för ytterligare en period. Till styrelseledamöter valdes
Sven Rydgård, Torbjörn Agerberg, Anna Andersson och Rune Fredriksson. Till suppleanter
valdes Katarina Landerstedt och Charlotte Zetterström.
Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte
Efter vår artikel om lärarlegitimation i nummer 2  av Musikläraren har vi fått lite reaktioner. Artikeln handlade om vilka lärarexamina som ger legitimation.
I/E-lärare hört av sig och påpekat att vår uppgift om att lärare med en ensemble och instrumentallärareexamen ej kan bli legitimerade lärare är felaktig. Tyvärr är det nog så att vi har rätt, eller ”rättare sagt” borde ha rätt. Det tullas nämligen på kraven.


I/E- examen är inte någon lärarexamen mot ungdomsskolan utan just en ensemble och instrumentallärareexamen. Denna infördes i samband med den nya musiklärarutbildningen som började 1978. Lärare med en
I/E-utbildning är behöriga att undervisa i kommunala musikskolor och liknande verksamheter.
Formellt avskaffades denna utbildning i och med lärarutbildningsreformen år 2001 då en lärarexamen som omfattade all
lärarutbildning, förutom folkhögskollärare och flyglärare, infördes.

Det tullas på kraven - undantag 1
Det är dock fullt tänkbart, som sagt, att lärare med en IE-examen erhållit lärarlegitimation. Det tullas på kraven. MR:s ordförande, Kristina Stenborg, berättade för oss att en god vän till henne, som inte har någon examen i musik, fått legitimation genom ett intyg från sin rektor där rektorn intygar lärarens lämplighet. ”Vännen” har enligt uppgift aldrig undervisat i musik - däremot har denne ansvarat
förskolekabaréer varje år på sin skola.

Det tullas kraven - undantag 2
För att bli behörig och därefter ansöka om lärarlegitimation kan lärare gå behörighetsgivande
kurser inom Lärarlyftet. Skolverket har emellertid fått ställa in mängder av dessa kurser.
2013 ställdes 98 kurser in. Få lärare söker. En förklaring till detta är att kurserna är underfinansierade.
Lärarna måste bekosta kurserna själva.
En annan anledning är Skolverkets frikostiga behörighetsgivande och beviljande av lärarlegitimation. En lärare kan enligt med de nya regler som infördes i december 2013 bli behörig i musik om han eller hon undervisat i ämnet i åtta år utan utbildning och examen i ämnet. Om man fyller 57 år senast
2015 räcker det med fyra års undervisning(!).
Signalvärdet är naturligtvis förödande. Varför genomgå en kompetensutveckling när man med Skolverkets goda minne kan ta en genväg? Är verkligen Björklund medveten om denna
”invärtes urholkning” av den svenska skolan?

Det tullas på kraven - undantag 3
Förskolan är en viktig pedagogisk miljö. Nu öppnar regeringen för att personal utan legitimation
och behörighet skall få undervisa i förskolor med särskild pedagogisk inriktning.
Förslaget är enligt lagrådsremissen en anpassning till motsvarande undantag som finns i
ungdomsskolan.

Musiklärarnas Riksförening menar att Skolverket skall dra in de befintliga undantagen för ungdomskolan! Det är mycket olyckligt om kraven för att erhålla en legitimation varierar
och urholkas!
Låt oss gemensamt verka för att upprätthålla yrkets ”legitimitet”.
Läs hela inlägget »
Etiketter: behörighet
För att bli tillsvidareanställd, undervisa och sätta betyg inom det svenska skolväsendet krävs efter 1 december 2013 en lärarlegitimation. För lärare som anställdes på sin nuvarande anställning före 1 juli 2011 träder reglerna i kraft fullt ut 1 juli 2015.
Ansökan om legitimation görs till Skolverket. Eventuell överklagan anmäls till Skolinspektionen och beslut i ärendet tas i Lärarnas ansvarsnämnd.


Personalorganisationerna har varit positiva till legitimationen eftersom bl a. den enskilde lärarens
ansvar för undervisningens kvalitet och betygsättning blir tydligare. Legitimationen stärker
även elevernas rättssäkerhet liksom yrkets identitet. Legitimationen ger ”legitimitet” till de behöriga
lärarna. Legitimationen bidrar också till att nyutbildade lärare garanteras en introduktionsperiod
med mentorsstöd från en legitimerad lärare. För att få lärarlegitimation krävs en lärarexamen, d.v.s. en examen som utan undantag är inriktad mot undervisning i grundskola eller gymnasium. Det är också bara dessa som nu kallas ”lärare”. Pedagogexamina, förutom den i danspedagogik, har ännu inte givit rätt till en lärarlegitimation. I slutet av 2013 hade 162 000 ansökningar om legitimation inkommit till Skolverket och över 87 procent av alla lärare uppgavs ha fått legitimation.

Från 1 december gäller något generösare övergångsregler. En förändring som införs, och som
gäller alla lärare, är att en legitimerad lärare kan få behörighet i ytterligare ämnen som läraren
har undervisat i under minst åtta av de senaste femton åren. För lärare födda före 1 juli 1958
gäller minst fyra år av de senaste femton åren. Alla lärare som vill ha sin behörighet prövad efter
de nya reglerna måste söka på nytt, vilket enligt Skolverkets egen uppskattning betyder mellan
60 000 och 100 000 nya ansökningar.

De mer generösa reglerna medför även att yrkeserfarenhet som lärare i musik i verksamheter
utanför det offentliga skolväsendet nu räknas vid en legitimationsansökan. Detta betyder att tid
i musik- och kulturskolan räknas. Behöriga gymnasielärare i musik blir också enligt regeringsbeslut i juni 2013 automatiskt behöriga i hela grundskolan. Tidigare gällde behörigheten enbart i grundskolans år 7-9.
Utöver de nya bestämmelser som redovisats ovan skall lärare som har läst en kurs som motsvarade behörighetskraven när kursen lästes fortfarande vara behöriga i det ämnet även om andra krav gäller idag. För att lärare skall få sina kurser behörighets-förklarade och likvärdigt bedömda har Stockholms universitet fått i uppdrag att samordna lärosätenas validering av ”lärares kunskaper”. 10 miljoner kronor avsätts under 3 år.
Reformen är en av de största som genomförts i den svenska skolan. Under genomförandet har ett antal områden identifierats som kräver översyn och framtida förändringar. Antalet beslut som överklagats har varit åtskilliga.

Enligt de undersökningar som Skolverket gjort saknar idag över hälften av högstadie- och
gymnasielärarna pedagogisk högskoleutbildning i sitt undervisningsämne. Resultatet är likartat
för kommunala och fristående skolor. Undervisningsämnet med flest behöriga lärare är svenska, där cirka åtta av tio lärare är ämnesutbildade. I samhällskunskap däremot har bara fyra av tio lärare behörighet. Längst ner på listan finns teknik där knappt fyra procent av dem som undervisar i ämnet har ämnesutbildning. Generellt visar också Skolverkets studie att ju äldre eleverna är, desto högre kompetens har lärarna. I grundskolan årskurs 7-9 har en större andel lärare
ämnesutbildning, jämfört med de som undervisar yngre elever. När det gäller musikämnet är
ca 40% av alla registrerade musiklärare i ungdomskolan obehöriga, dvs de saknar lärarexamen.

Konsekvenser
Många äro de behöriga som arbetar som musiklärare.Och lika många äro de obehöriga. Musiklärarnas Riksförening menar, med referens till ovanstående, att det finns särskild anledning att uppmärksamma förutsättningarna för bedriva och säkerställa en likvärdig musikutbildning för elever i den svenska skolan. Skolverket och utbildnings-departementet som ansvarar för utbildningen av lärare i musik måste ta sitt ansvar!

Mål och kunskapskrav i den nya kursplanen i musik i Lgr11 har förtydligats och skärpts. För att genomföra kursplanens innehåll krävs lärare i musik, legitimerade lärare, som har ämnesmässiga och didaktiska förutsättningar att göra detta.

Behörig att undervisa i musik i grundskolans år 1 – 6, är den lärare som har en lärarexamen med mellan 7,5 hp och 120 hp ämnesstudier i musik. I tid räknat innebär detta att den lärare som läst 7,5 hp i musik ägnat 5 veckors studier, en fjärdedels termin, åt musik, medan den lärare som har 120 hp i musik ägnat 80 veckor, fyra terminer.

Är det rimligt att tro att den legitimerade korttidsutbildade undervisande fritidspedagogen i musik har förutsättningar att bedriva en musikundervisning i enlighet med kursplanens innehåll samt att kunna bedöma och betygsätta elevers kunskaper i slutet av år 6? Knappast.

Är det då rimligt att tro den legitimerade långtidsutbildade undervisande gymnasieläraren
i musik har förutsättningar att bedriva en undervisning i år 1 - 6 i enlighet med kursplanens innehåll samt att ha förmåga att bedöma och betygsätta elevers kunskaper i musik i slutet av år 6? Svaret på den frågan är också: Knappast.

Även om vi skulle vilja påstå att förutsättningar är något större, så har ju gymnasieläraren i första hand läst ämneskurser i musik och didaktik avsedda för undervisning för äldre elever och har förmodligen
inte heller den ämnesmässiga repertoar som behövs för undervisning i grundskolan tidigare åldrar? En besvärande faktor är också att denna lärare tänkt sig en lärarframtid för äldre elever, inte för ”lågstadiebarn”.

Dilemma
Behörigheten är ett dilemma. Det saknas behöriga lärare i de lägre skolåren. Få lärarstuderande
väljer denna inriktning med hänvisning till den korta utbildningstiden, arbetsvillkor och lön. Det utbildas för många lärare mot gymnasieskolan samtidigt som det redan finns ett läraröverskott i och med borttagande av kärnämneskursen Estetisk verksamhet.

Många musiklärare i gymnasieskolan kommer att sägas upp. Alltså försöker myndigheterna genom legitimeringsreformen att fylla på från ”båda hållen”. Detta kan naturligtvis vara ett sätt att komma till rätta med antalet behöriga lärare i de lägre skolåldrarna men det ökar knappast trovärdighet till och kvaliteten i undervisningen. Samtidigt finns det lärarkategorier, paradoxalt nog, som inte får lärarlegitimation i musik men som har lång utbildning. Detta gäller SMI-utbildade pedagoger med vetenskaplig, didaktisk och konstnärlig kompetens. Många av dessa lärare har en musikerexamen eller annan högre examen som borde berättiga dem till att bli legitimerade lärare.

Musiklärarnas Riksförening hyser stor oro för att det finns och kommer att finnas brister i såväl musiklärares ämnes- som didaktikkunskaper när det gäller undervisning i de lägre skolåren. Detta kan komma påverka elevernas inställning till musikämnet och musik som en värdefull kunskap i allmänhet.

Skolverket och utbildningsdepartement måste ta initiativ till en utredning med syfte att se över utbildningen av lärare i musik avseende såväl dimensionering, urval, utbildningstid som kvalitet.
Att som elev i de tidiga skolåren få undervisning av väl utbildade och legitimerade lärare i musik är en självklar rättighet!

FAKTA
Lärarexamina som ger behörighet att undervisa i musik ungdomsskolan:

• examen med inriktning mot skola och fritidshem ger behörighet att undervisa i musik
i grundskolans år 1-6. Ämneskunskaper i musik: 10 - 30 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 1-3 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-6 . Ämneskunskaper i musik: 7,5 - 30 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 4-6 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-6 . Ämneskunskaper i musik: 7,5 - 30 hp

• examen i svenska/so med inriktning mot år 1-7 ger behörighet att undervisa musik
grundskolans år 1-7. Ämneskunskaper i musik: 15 hp

• examen med inriktning mot grundskolans år 7-9 ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-9 . Ämneskunskaper i musik: 90 hp

• examen med inriktning mot gymnasieskolanger ger behörighet att undervisa i musik i grundskolans år 1-9 och i gymnasieskolan. Ämneskunskaper i musik: 120 hp

Lärarexamina som inte ger behörighet
• lärare med examen med inriktning mot kommunala musikskolan, instrumental- och ensemblelärare, får inte behörighet att undervisa i år 1-9 eller i gymnasieskolan. Ämneskunskaper i musik: 120 hp

• SMI-lärare med musikpedagogisk examen med inriktning mot grundskolan får inte behörighet att undervisa i år 1-9. Ämneskunskaper i musik: 90 hp

Vägar till behörighet för grund och gymnasieskola;
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
KPU är en av regeringens reformer där pedagoger med tidigare ämnesstudier kan komplettera
sina studier (med upp till 90 högskolepoäng) och därmed få motsvarande lärarexamen och full
behörighet. Lärosäten som erbjuder KPU i ämnet musik:
  • Linnéuniversitetet
  • Karlstads universitet
  • Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
  • Luleå Tekniska Universitet
  • Göteborgs universitet

VAL - Vidareutbildning av lärare
Denna utbildning koordineras av Umeå Universitet i ett projekt som heter Nationella VAL-projektet.
Vidareutbildning till lärarbehörighet sker i samverkan med huvudmannen. Utbildningen
anpassas efter individuella behov.

Lärarlyft II
Kompletterande utbildning för lärare med en lärarexamen.
Lärosäten som erbjuder kurser inom lärarlyftet i ämnet musik
  • Linnéuniversitetet
  • Stockholms Musikpedagogiska institut.
(Denna utbildning måste enligt MR bekostas av kommunen!)
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: utbildning, behörighet

2014

Tisdagen 18 november 2014 är det 755 lärare som besvarat MR:s enkät till musiklärare
ht 2014. en ökning med 11 svar sedan 14 oktober. Tack!

MR:s ambition är att minst 1000 lärare skall ha besvarat enkäten! MR:s styrelse
har därför beslutat att utöka svarstiden. 1 januari 2015 drar vi in enkäten!

Några preliminära resultat:

Vad vi kan se hittills är:
  • att två tredjedelar av de svarande arbetar på en och samma skola
  • att två tredjedelar har en 100 % -ig anställning
  • att trefjärdedelar av de svarande har lärarlegitimation
  • att en tredjedel av de svarande lärarna i åk 6 har grupper om högst 15 elever
  • att drygt en tredjedel av lärarna i åk 7-9 har grupper om högst 15 elever.

Alarmerande är:
  • att mer än hälften av de svarande har fler elever än 200 elever att bedöma och betygsätta.
  • En stor grupp musiklärare har mellan 400 och 600 elever att bedöma!
  • att mer än hälften av lärarna i åk 1 - 5 har grupper som är större än 21 elever!
  • att nästan hälften av de svarande undervisar i fler än 16 grupper!

Några kommentarer
Det är alarmerande att villkoren för musikundervisning skiljer sig åt så mycket mellan olika skolor och kommuner. Det preliminära resultatet från enkäten går klart emot intentionerna i Lgr11 om en mer likvärdig undervisning över hela landet. Skillnaderna i villkoren mellan skolor är häpnadsväckande stora. För att kunna genomföra undervisningen i enlighet med det centrala innehållet i Lgr11 krävs stora förändringar i villkoren för musikundervisningen på många skolor!

Frågan om gruppstorlek och antal grupper hänger delvis samman. En logisk slutsats skulle kunna vara att ju mindre grupper man har desto fler grupper har man. Vi kan inte se att det finns ett sådant samband i enkätsvaren.
Om man tittar på resultatet vad gäller gruppstorlek, så är det 29% av lärarna som har 0-15-grupper i år 1, och det är glädjande. Ungefär hälften av lärarna i åk 1-3- har grupper mellan 20 och 30 elever. 3 lärare har fler än 30 elever. Vad gäller övriga årskurser är andelen lärare som har upptill 15 elever ca 30 %. Men 14 lärare som undervisar i år 9 har fler än 30 elever i grupperna. Generellt kan man dra den slutsatsen att flertalet lärare har 21 elever eller fler i grupperna. Vi kan alltså konstatera att alltför många lärare har undervisningsgrupper, dubbelgrupper, som gör det svårt att bedriva meningsfull ensembleundervisning.

När det gäller antalet grupper som lärare undervisar i är det 126 lärare som undervisar i fler än 21 grupper. 304 lärare har fler än 16 grupper i veckan. Detta är naturligtvis ett nedslående resultat.
Tendensen i skolan går mot att eleverna skall betygsättas vid flera tillfällen under sin skoltid.
Av enkäten framgår att det är 226 av de svarande som har mellan 151 och 250 elever att betygsätta. 50 lärare har fler än 400 elever att betygsätta. Detta resultat är också oroande och knappast förenligt med goda arbetsförhållanden.

På frågan om man är legitimerad lärare svarar 73 % (553 lärare) att man har en lärarlegitimation. Den siffran kan ställas mot Skolverkets statistik som visar att nästan 60 % av det totala antalet musiklärare i Sverige är obehöriga. Eftersom det enbart är ca 15 % av musiklärarna i landet som svarat på MR:s enkät är det förmodligen så att det är de behöriga som svarat och de obehöriga har ställt
sig vid sidan om enkäten. Intressant!!

Av det totala antalet svarande är det 52 % som också är mentorer. Om man ställer detta svar i relation till det stora antalet elever och grupper som musiklärare undervisar känns även detta som resultat som är alarmerande.

I början av 2015 kommer vi att lämna över resultaten till en professionell analytiker som förhoppningsvis relativt snabbt kan skriva en rapport. Det är med denna rapport i handen som Skolverket, personalorganisationerna och massmedia kommer att uppvaktas.

 
Läs hela inlägget »
Etiketter: enkät
Du har möjlighet att träffa representanter för Musiklärarnas Riksförening på Skolforum.

Kassören Sven Rydgård kommer vara där både måndag 27/10 och tisdag 28/10, medan du kan möta Charlotte Zetterström under tisdagen.

Vi har valt att inte ha någon monter. Du hittar oss med  våra svarta tröjor på.
Läs hela inlägget »
Skolverket har tagit fram ett diskussionsunderlaget som är till för att stödja lärare i att självständigt eller tillsammans med kollegor reflektera över kursplanen i musik

Materialet i pdf-format

Skolverkets hemsida






Titta också på denna film, som består av två delar:
- Ämnesexperter från Linnéuniversitetet diskuterar digitala verktyg och ger exempel på vad användning av digitala verktyg i musikskapande kan innebära i olika årskurser (4-9).
- Hur lärare på Kungshögsskolan i Ljungby tillsammans med eleverna planerar och genomför undervisning där digitala verktyg är en viktig del.

Mer  finns också att läsa på Musiklärarportalen t ex
http://www.musiklararportalen.se/grupper/f-3/forum/topic/digitala-verktyg-i-musikundervisningen-2/

Högskolekurs på Linnéuniversitet



 
Läs hela inlägget »
Föreningens ordförande, Kristina Stenborg, medverkade i TV-programmet, Sverige, som bla handlar om att få vill utbilda sig i musik.

http://www.svt.se/sverige/se-program/del-20-51?autostart=true

Reportaget från Kapareskolan i Onsala startar ca 17.30 in i programmet.
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: mr i media
Musiklärarnas Riksförenings verksamhetsplan 2014

Beslutad vid styrelsemöte 2014-05-10

Musiklärarnas Riksförening skall under 2014:
bevaka och bilda opinion kring följande frågor:
  • lärarutbildningen i musik
  • lärarlegitimation
  • förutsättningar för musiklärare att arbeta enligt LGR11
  • musikämnet på gymnasiet

genom att:
  • aktivt medverka vid större musikpedagogiska konferenser
  • formulera skrivelser, samt aktivt uppvakta beslutsfattande instanser och media
  • följa upp Skolverkets bedömningsstöd och den nationella utvärdering som förväntas 2015
  • utkomma med tre-fyra nummer av föreningens tidning, ”Musikläraren”, under året
  • uppgradera föreningens hemsida med aktuell information
  • samarbeta med fackförbunden och andra ämneslärarföreningar
  • informera om fackliga och musikpedagogiska frågor


Övrig verksamhet:
  •  
  • arbeta med rekrytering av medlemmar och av kontaktpersoner i olika delar av landet
  • genomföra minst fyra protokollförda styrelsemöten
  • stödja medlemmar i deras kontakter med fackförbund, Utbildningsdepartementet, Skolverket, arbetsgivare etc
  • sprida information om aktuell kompetensutveckling för musiklärare
  • aktivt stimulera medlemmarna till engagemang i utbildningspolitiska frågor
Läs hela inlägget »
Etiketter: verksamhetsplan
Många musiklärare i landet har säkert funderingar över hur musikundervisning ska bedrivas för att förverkliga kursplanerna i musik. Man har frågor som handlar om betyg och bedömning, vad som menas med digitala verktyg i musikskapande, vilket ansvar rektor har för den musikundervisning som bedrivs i den lokala skolan eller kanske vilket stöd som Skolverket ger till musiklärare.

Dessa och många andra frågor hoppas vi som arbetar med Musiklärarportalen ska besvaras under Musikens dag den 20 mars på Linnéuniversitetet i Växjö. Musikens dag är en kostnadsfri inspirations- och kompetensutvecklingsdag för alla musiklärare och andra musikintresserade som arrangeras av Musiklärarportalen.se - nätverket för musiklärare i Sverige och Linnéuniversitetet.

Temat för dagen är  ”Skolverk + Musikverk + Bedömningsvärk?” med intressanta föreläsningar och workshops innehållande praktiska tips i olika kunskapsområden kopplade till Lgr 11. Dessutom hålls en paneldebatt med Skolverkets enhetschef för förskola och grundskola och Skolverkets undervisningsråd i musik samt de forskare som har författat Skolverkets bedömningsstöd i musik för årskurs 6 respektive årskurs 9. Vid detta tillfälle har musiklärare möjlighet att diskutera musiken i skolan direkt med de medverkande.

Vi hoppas också att Musikens dag ska ge musiklärare inspiration i musikskapande, då några av de mest meriterade och etablerade kompositörer/musikproducenter/artister från Melodifestivalen har bjudits in. Bobby Ljunggren och Thomas G:son, Fredrik Thomander, Thorleif Torstensson föreläser om allt från låtskrivande och produktion till artisteri och musikbransch.

På kvällen bjuder vi in till nätverksträff i musik, där innehållet från dagens aktiviteter sammanfattas och där tillfälle ges för fortsatta diskussioner. Det kommer också att vara möjligt att delta på nätverksträffen online via webb-TV på Musiklärarportalen.se.  Att musiklärare får möjlighet att kommunicera med kollegor och medverka i olika former av musikpedagogiska diskussioner har ett stort värde för kvalitetsutveckling av musikundervisningen och bidrar till professionalisering inom  yrket. Gemensamma mötesplatser för musiklärare, lärarutbildare och forskare gör det möjligt att problematisera musikläraruppdraget och hjälpas åt att höja kvaliteten på svensk musikundervisning.

Musiklärarportalen.se med ca 800 registrerade medlemmar är en av många mötesplatser, som gör det lättare än tidigare både att hitta samarbetspartners och att samarbeta. Vi och våra elever har mycket att vinna på att vi utvecklar en stark profession genom ett kollegialt samarbete såväl vad gäller bedömning som när det gäller att dela erfarenheter och material. Missa inte Musikens dag!

Anmälan
 OBS! Antalet platser är begränsade, Anmälan dock senast 6 mars.
För mer information och anmälan: Lnu.se/musikensdag

NÄTVERKSTRÄFF I MUSIK
Torsdagen den 20 mars kl. 18.30 - 20.00 är det dags för nätverksträff i musik i Södra salen (M-huset)vid Linnéuniversitetet i Växjö under
temat ”Skolverk + Musikverk = Bedömningsvärk?"
Kvällen kommer i huvudsak ha fokus på gemensamma diskussioner med utgångspunkt från den paneldebatt med som hållits med Skolverket under Musikens dag.
Hoppas att du har möjlighet att delta denna kväll tillsammans med andra musiklärare och att många av de frågor som du har kring musikundervisning ska bli besvarade. Välkommen!

Nätverksträffen sänds för övrigt online via webb-TV på Musiklärarportalen.se, där det är möjligt att kommunicera via sms och mail.
Anmälan senast 13 mars till goran.nikolausson@lnu.se

Läs hela inlägget »
Etiketter: nätverk, fortbildning

Snabbsök Aktuellt

Arkiv