2013

Upprop för mindre undervisningsgrupper
fredag 4 oktober 2013

Sveriges elever måste få förutsättningar
att nå kunskapskraven i musikämnet!

Musiklärarnas Riksförening gör det igen, uppmanar Sveriges musiklärare till aktion fredagen 4 oktober 2013! Vi agerade 6 oktober 2011 och 5 oktober 2012. Uppmaningen manar till att agera för en bättre och utvecklad musikundervisning i svensk skola. 4 oktober 2013, på själva kanelbullens dag, riktar vi uppmärksamheten mot undervisningen i år 1 - 9. Musikundervisningen i grundskolan måste bedrivas i mindre undervisningsgrupper!

Några fakta:
• Skolinspektionens kvalitetsgranskning Musik i Grundskolan 2011:5 visar att musikämnet har en viktig roll att fylla i elevernas utveckling och lärande. Det är ett uppskattat ämne, men eleverna får ofta inte den undervisning de har rätt till.

• De nya kunskapskraven för musikämnet i läroplanen, Lgr11 innebär en klar skärpning. För betyget E i årskurs 6 krävs att: Eleven kan spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.

• Eleven behöver tid! Att kunna spela såväl melodistämmor som ackompanjemang utan några egentliga förkunskaper kräver tid. Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s15:
”Trots att musikläraren skyndade runt hann han inte till alla grupper. När musikläraren var närvarande och kunde hjälpa eleverna höjdes kvaliteten i spelandet påtagligt. Problemet var att han inte hann hjälpa alla eleverna i tillräcklig utsträckning. Eleverna uppger att lektionen är ganska typisk och att de önskar att de kunde får mer hjälp”.

•Varje elev har rätt att bli rättvist bedömd! I gemensamt musicerande måste eleven få möjlighet att bli sedd. I halvklass får eleven dubbelt så mycket uppmärksamhet. Efter en musiklektion med praktiskt musicerande finns enbart lärarens egen minnesbild kvar för bedömning. Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s16: ”De svårigheter vi sett när det gäller bland annat musicerande pekar på att det finns en risk för att en betydande del av terminen går utan att eleverna får en musikundervisning där de i tillräcklig utsträckning kan utvecklas inom musikämnet. Musikläraren hinner inte hjälpa alla elever så mycket som behövs”.

• Elever vill visa vad de kan! Alltför ofta är musikundervisningens basutrustning och lokaler av undermålig kvalitet och utrustningen utsätts kontinuerligt för hårt slitage. Eleverna ska enligt kursplanen lära sig att hantera instrument och använda digital utrustning för sitt musikskapande. Detta betyder att varje elev måste ha tillgång till instrument och dator. Vi kräver halvklass i musik!

• Elever har rätt till hälsosam ljudmiljö! Ljudnivåerna i musikundervisningen blir ofta höga. Vid musicerande med stora elevgrupper ökar risken för obotliga skador på elevers och lärares hörsel. Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport 2009:1, Musik och höga ljudnivåer (s 93): ”Dela på klasserna. Undvik att ha fler än 15 elever vid ett och samma tillfälle och i samma lokal”.

• Eleven vill utvecklas! Forskning visar att musikämnet är av stor betydelse för elevers personlighetsutveckling. I förhållande till andra ämnen har musikämnet mycket liten tid i skolan.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 33;
”Eleverna har rätt att få en god musikutbildning där de kan utveckla sina musikaliska kunskaper så långt som möjligt utifrån sina olika förutsättningar. Samtidigt är det uppenbart att musikämnet kan bidra till positiva effekter som får eleverna att må bra, vilket kan hjälpa dem och skolan som helhet att utvecklas positivt. /.../ I ett globalt sammanhang blir kompetenser som kreativitet och skapande förmåga allt viktigare och musikämnet ger eleverna stora möjligheter att utveckla dessa förmågor”.

• Rektorer måste aktivt bidra med goda förut-sättningar för elevers lärande.
Enligt en undersökning från universitetet i Stavanger 2009 är den viktigaste förutsättningen för framgång rektors medvetna förmåga, vilja och drivkraft att satsa på konst och kultur i skolan. Rektor måste hålla med om och tro på de estetiska ämnenas värde i undervisningen och styra därefter, säger en av rektorerna i undersökningen.
Läs hela inlägget »
Etiketter: upprop, arbetsmiljö
Med lägre ljudnivå, färre arbetsuppgifter och mindre grupper kan fler lärare hålla hela arbetslivet. Enligt en undersökning från Lärarförbundet tror en tredjedel av lärarna i bild, musik och slöjd inte att de orkar arbeta fram till pensionen. Lärarförbundets enkät till lärare i praktiska och estetiska ämnen i grundskolan besvarades av 3 798 lärare i estetiska ämnen. Svarsfrekvensen var 56 procent.

Många arbetsuppgifter, gruppstorleken och ljudnivån utgör stora påfrestningar, visar Lärarförbundets enkät. Drygt var tredje lärare i undersökningen bedömer att de inte kommer att kunna undervisa fram till pensionen De yngsta lärarna, under 34 år, är mest pessimistiska. 47 procent av dessa tror inte att de kommer att orka jobba ett helt arbetsliv. Det återspeglas också i sjukskrivningar. Var tredje lärare i musik och slöjd uppger sig någon har gång varit sjukskriven på grund av arbetet. För bildlärarna är siffran ännu högre, 40 procent. Som orsak till sjukskrivningen anger hälften av lärarna mental belastning. För lärare i musik- och kulturskolan är fysisk förslitning ett annat av huvudskälen.

”Undersökningen illustrerar tydligt hur situationen ser ut för lärarkåren. Arbetsbelastningen har ökat”, påpekar Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Källa: Uttryck 2013
Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö
Musikundervisningen är nedprioriterad, konstaterar en ny undersökning från Lärarnas riksförbund, Stäm upp. Musiklärare får inte tillräckliga förutsättningar att bedriva musikundervisning. Detta påverkar elevernas intresse för vidare studier och kunskaper.
Drygt 400 lärare musiklärare har intervjuats.


Frågorna gällde hur lärarna ser på förutsättningarna att bedriva god undervisning i ämnet i förhållande till vad som står i den nya kursplanen. En majoritet av lärarna i musik, 70 procent, svarar att de har tillräckliga utbildningsmässiga förutsättningar för att bedriva undervisning enligt den nya läroplanen.
Men fler än var tredje lärare svarar att de inte har en ändamålsenlig lokal att bedriva undervisningen i, en musiksal. Det gör det svårare att bedriva likvärdig undervisning av hög kvalitet.

Lika många lärare svarar att man inte anser att utrustningen är tillräcklig för undervisningen. Möjligheten för lärarna att planera och utvärdera sin undervisning spelar stor roll för undervisningens kvalitet. För lärare i praktiska och estetiska ämnen är detta ofta särskilt problematiskt eftersom de vanligtvis undervisar ett betydligt större antal elever än lärare i andra ämnen.

LR:s undersökning visar att en musiklärare i snitt undervisar 232 elever per vecka. Vanligtvis varierar elevantalet mellan 150 och 300 elever i veckan. I extremfallen undervisar en lärare 400 elever i veckan. Det är också sällan som halvklassindelning är möjlig.

En överväldigande majoritet av lärarna i musik, 87 procent, svarar att de inte har tillräckligt med tid för dokumentation och reflektion. Det innebär att de inte hinner följa upp varje elev tillräckligt, samt har svårt att få tid till lektionsplanering.

Det är allvarligt att förutsättningarna för musiklärare att bedriva god undervisning både brister och skiljer sig åt i så stor utsträckning. Ämnet ska inte ses som ett rekreationsämne utan som ett kommunikativt kunskapsämne. Undersökningen bekräftar att synen på musikämnet varierar högst betänkligt bland landets grundskolor.

Men det finns goda möjligheter att förbättra förutsättningarna för musiklärarna och därmed förbättra kvaliteten i musikundervisningen. Detta förutsätter dock att skolans huvudmän tar musiklärarna och de nationella styrdokumenten på allvar.

LR föreslår att undervisningsgrupperna anpassas efter musikämnets förutsättningar och de krav som ställs enligt kursplanen. En nationell reglering om mindre undervisningsgrupper måste övervägas så att de musikskapande momenten genomförs med grupper om maximalt 15 elever. Detta är också en arbetsmiljöfråga för musiklärarna. Arbetsmiljöverket rekommenderar just ett maxtal om 15 elever för de ljudintensiva momenten.

Vidare föreslår LR att skollagens regler om ändamålsenliga lokaler skärps och tydliggörs, samt att lokalerna ska vara utrustade med de verktyg (instrument) som undervisningen kräver.
Det krävs tydligare statliga regleringar, både vad gäller undervisningsgrupper och utrustning, då huvudmännen uppenbarligen inte vill eller anser sig kunna skapa de förutsättningar som krävs för att kursplanens mål ska uppfyllas.
Källa: LR 2013

Läs hela rapporten 
Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö, rapport
Styrelsen Styrelsen
Musiklärarnas Riksförenings årsmöte 2013 hölls den 16 mars. Efter en intensiv kompetensutvecklingsdag med hiphop som tema samlades ett femtontal musiklärare till årsmötesförhandlingar.
Förutom sedvanliga ärenden som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och val av styrelse kom många frågor och idéer upp på årsmötet.


Några axplock från vad som diskuterades:
• MR arbetar ständigt för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden men MR behöver bli tydligare vad gäller information till medlemmarna. Diskuterades olika möjligheter att sprida information om MR:s verksamhet. Beslutades att MR aktivt måste agera även på Facebook och Twitter.

• Konstaterades att ansökningarna till lärarutbildningen i musik mot grundskolans 1 - 6 är skrämmande lågt. Enligt uppgift är det enbart 5 studenter i hela landet som går denna utbildning under lå 2012/2013. MR uppmanas att kontakta utbildningsdepartementet i frågan.

• Många gymnasielärare i musik har fått nedsatt tjänst i ämnet på grund av att den estetiska verksamheten försvunnit i gymnasieskolan. MR uppmanas att kontakta LR och Lf för att skaffa sig en bild om läget.

• Informerades om legitimeringsfrågan. Somliga av de närvarande har efter ansökan fått besked om att de är legitimerade lärare och behöriga i kurser som inte hade någon aning om att de var behöriga i! .

• Föreningens hemsida, www.mrmusik.nu är i ständig utveckling och är mycket informationsrik och besöks av alltfler lärare. Beslutades att det inte skall finnas något lösenord för tillträde till hemsidan. Årsmötet menade att en öppenhet kan fungera som grund för kommande medlemsrekryteringar.

• Konstaterades att inga motioner inkommit. Årsmötet beklagade att medlemmarna inte ”i någon utsträckning alls” verkar vilja påverka föreningens verksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation, uppslyste ordföranden, då föreningen via e-post ofta erhåller förslag till förändring och frågor gällande föreningens verksamhet.

• Valdes Kristina Stenborg till ordförande för ytterligare en period. Som styrelseledamöter valdes Sven Rydgård, Torbjörn Agerberg, Anna Andersson och Rune Fredriksson. Till suppleanter valdes Katarina Landerstedt och Charlotte Zetterström.

Årsmötet avslutades med att föreningens ordförande med anledning av en nyligen infallen 50-års dag hyllades och besjöngs av den spontant bildade Tulpankören.

Verksamhetsplan
Musiklärarnas Riksförening har som mål att verka för att
• prioritera musiklärares arbetsmiljöfrågor
• kommunicera med riksdag, regering och Skolverket vad angående arbetsmiljö, bedömning och utbildning
• genomföra minst fyra protokollförda styrelsemöten
• utkomma med fyra nummer av föreningens tidning, ”Musikläraren” per år
• arbeta med rekrytering av medlemmar och av kontaktpersoner i olika delar av landet
• stödja verksamhet för musiklärare i lokala sammanhang
• uppgradera föreningens hemsida med aktuell information
• stödja medlemmar i deras kontakter med fackförbund, Utbildningsdepartementet, Skolverket,arbetsgivare etc
• arbeta för ett samarbetemellan olika ämneslärarföreningar
• initiera kompetensutveckling
• verka för att löne- och anställningsvillkor för musiklärare förbättras

Tidningen Musikläraren skall i huvudsak:
• informera tidningens läsare i fackliga och musikpedagogiska frågor
• ge medlemmar argumentationshjälp inför lokala förhandlingar
• redovisa aktuella kompetensutvecklingskurser
• aktivt stimulera medlemmarna till engagemang i utbildningspolitiska frågor
Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte

Det finns mycket material på nätet som tar upp och tipsar om arbetsmiljö och då med fokus på ljud.

 

  • Lärarförbundet har gett ut en skrift: Ljud och oljud.  I pdf-format
  • Arbetslivsinstitutets studiematerial för grundskolan har några år på nacken men är fortfrande aktuell.  Hörselhälsa innehåller både en del med tips på hur man kan jobba med elever, men också material enbart riktat till vuxna. I pdf-format

 

Ur centralt innehåll åk 4-6:

Röst-och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar.
Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.

 

 

Ur centralt innehåll åk 7-9:

Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas.

Läs hela inlägget »









Det är öde på musiklärarutbildningarna runtom i landet. Långt fler än hälften av höstens 250 utbildningsplatser står tomma. När ansöknings- tiden gick ut inför hösten 2012 hade 140 ansökt till de 250 platser som finns. 106 antogs. De gamla musikhögskoleorterna har klarat sig bäst. De två universitet som tillkommit bland utbildnings-orterna, Umeå och Växjö, har minst antal studenter. I Umeå handlar det om fem av trettio möjliga platser. Växjö/Linnéuniversitetet har 11 studenter av 24 möjliga.

Man kan spekulera i orsakerna till de låga antagningstalen. Faktorer som en lång lärarutbildning med kort utbildningstid i musik, en många gånger undermålig arbetsmiljö och en låg lön inverkar stort. Visserligen arbetar personalorganisationerna för just högre löner och 2012 års avtalsrörelse gav 4,2% mer i lönekuvertet, men det räcker inte med att lova högre löner. Det måste till något annat. Massmedia stör också antagningsklimatet. Det målas upp en alltför mörk bild av skolan. Detta gör naturligtvis att benägenheten att söka en lärarutbildning minskar. Regeringsbeslutet att ta bort den estetiska verksamheten för samtliga elever i gymnasieskolan bidrar också till rekryteringsläget.

Vad gäller utbildningen till 7-9 lärare är situationen nästan att betrakta som katastrofal. Och detta påstående avser samtliga utbildningsinriktningar till lärare, inte enbart musik. Vad gäller musiklärare mot grundskolans högstadium är det enligt uppgift enbart två studenter antagna, båda i Malmö. Övriga studenter utbildar sig mot gymnasieskolan eller mot verksamhet i den kommunala musik- och kulturskolan. Frågan är om det kommer att finnas arbete åt alla som utbildar sig till gymnasie-lärare? De nuvarande behörighets-reglerna ger visserligen gymnasielärare möjlighet att undervisa på lägre stadier, men hur benägen är man att undervisa i grundskolan när man aktivt valt att utbilda sig till gymnasielärare?

En annan fråga man måste ställa sig är: Kommer någon av utbildningsorterna att orientera sig bort från lärarutbildningen och istället koncentrera sig på de mer konstnärliga utbildningarna? Frågan är relevant eftersom flera utbildningsorter, trots examensrätt, enligt Mitt i Musiken i december 2012 valde att inte annonsera platser till utbildningen för 7-9 lärare. ”Och till kommande antagning är det fler lärosäten som inte kommer att erbjuda platser till årskurserna 7-9, ingen vill ju ändå gå” påstås det i programmet.”

Det bristande intresset för lärarutbildningen får också konsekvenser för högskoleutbildningarna. På flera högskoleorter tvingas man till personal-neddragningar. Med minskat söktryck och färre studenter blir uppsägningar den enda lösningen.

MR:s ordförande Kristina Stenborg säger så här i en intervju: ”Jag är ju mycket orolig. Det är faktiskt redan så att många som idag jobbar som musik-lärare inte har utbildning samtidigt som många av dem som en gång utbildade sig hoppar av yrket.

Kristina Stenborg ser många orsaker till att färre söker sig till musiklärarutbildningarna: ”Vill man bli musiklärare, ja då vill man läsa mycket musik. Att enbart studera musik 90 hp, ett och ett halvt år, för gymnasiet och 60 hp, ett år, räcker inte. Ettämnesutbildningen är något längre och har fler sökande, men att välja en ettämnesutbildning kan vara bedrägligt. I många fall är det ju så att när man väl kommer ut i arbetslivet, upptäcker man att man kanske inte orkar jobba enbart med musik på grund av förutsättningarna: det är höga ljudnivåer, det är stora undervisningsgrupper och lite lektionstid för musikämnet med höga kurskrav. Man vill ha ett andra ämne”.

Vad kan man då göra för att hejda utvecklingen? Musiklärarnas Riksförening menar att man först och främst måste förändra utbildningen till lärare i musik, framför allt låta den få en ökad ämnesfördjupning. Villkoren och förutsättningarna för musiklärarna ute i landet måste också förändras.

Fakta:
Det finns i idag åtta orter där man kan utbilda sig till lärare i musik. Antagningssituationen är problematisk. Mer än hälften av de 250 utbildningsplatserna står tomma.

Så här många studenter togs in på lärarutbildningarna i Sverige hösten 2012:
Piteå: 13 av 20 platser
Umeå: 5 av 30 platser
Örebro: 18 av 55 platser
Stockholm: 26 av 50 platser
Ingesund: 20 av 35 platser
Göteborg: 21 av 32 platser
Växjö: 11 av 24 platser
Malmö: 48 av 48 platser.
Läs hela inlägget »
Etiketter: utbildning

2013

Störande ljud har blivit barns och ungdomars stora miljöproblem. Många vistas så gott som dagligen i mycket bullriga miljöer, från förskolan och ibland ända upp i högskolan. I skolor, förskolor och fritidshem är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel, vilket är jämförbart med många verkstadsindustrier.

I dessa ljudmiljöer ska barn och ungdomar växa upp, utvecklas och lära sig nya saker. De ska lösa problem, vara kreativa, nyfikna och uppmärksamma – samt lyssna och kommunicera. Det är inte bara en utmaning. Det är riktigt dåliga odds.

Just den verksamhet som ska stimulera, underlätta och lägga grunden för personlig utveckling sätter alltså upp extra hinder för inlärning om ljudmiljön är dålig. Det ger barnen en dålig start i livet.


En ekande, larmande start i livet
Två av tre lärare/förskollärare tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem. Det visar en Novus-undersökning bland 557 medlemmar i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, som Hörselskadades
Riksförbund publicerade i rapporten “Kakofonien” (HRF 2010). Särskilt besvärade är medlemmarna i Lärarförbundet, där hela 73 procent tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem. I Lärarnas Riksförbund är motsvarande siffra 60 procent.
Siffrorna är alarmerande, anser HRF. Att så många upplever problem visar att ljudmiljön är ett mycket eftersatt arbetsmiljöproblem inom både skola och förskola. Ett problem som måste tas på största allvar.

Lärarna har svårt att höra vad eleverna säger
HRF:s undersökning visar att 57 procent av lärarna/förskollärarna ofta/ibland har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Siffran är anmärkningsvärt hög, med tanke på att dialog mellan lärare och elever utgör en central del av dagens skola.
Den främsta orsaken till detta är bristfällig ljudmiljö. Sju av tio lärare/förskollärare (69 procent) störs av buller från andra människor, till exempel röster, skrammel, steg med mera. Under en relativt lugn lektion kan sådant aktivitetsljud låta oerhört mycket om rumsakustiken är dålig. Ljudet reflekteras mot ytorna i rummet, så att ljudet förstärks. Därmed blir det omöjligt att tala i normal samtalston.
Ljudnivåer i skolan/förskolan ligger ofta på cirka 65–78 decibel (Arbets- och miljömedicin, Uppsala 2009). För att kunna uppfatta vad någon säger behöver rösten vanligtvis vara cirka 10 decibel högre än bakgrundsljudet, visar forskning. Barn behöver en skillnad på 15 decibel. Det innebär att i en miljö där bakgrundsljudet ligger på 60 decibel måste lärarens röst ligga på 75 decibel för att barnen ska höras ordentligt – och det är nästan att skrika.

Idrotts-, slöjd- och musiklärare särskilt utsatta
Även i en gymnastiksal eller idrottshall är det viktigt att kunna uppfatta tal. Ändå är det vanligt att sådana lokaler präglas av mer eller mindre obegränsad ljudutbredning. Detta gör att allt ljud i hallen blandas och blir till ett oväsen som studsar mellan de höga och långa väggarna. Även i musiksalar och träslöjdsalar med låter det mycket.
När det gäller bullerdämpning och hörselskydd har de flesta skolor kommit en bra bit på väg, men tyvärr glöms rumsakustiken alltför ofta bort. En vanlig klasslärare på mellanstadiet kan ha en genomsnittlig ljudnivå på 70 decibel under en skoldag. En musiklärare kan däremot uppleva i genomsnitt 79 decibel under en skoldag – alltså en ljudnivå som tangerar insatsvärdet 80 decibel, då arbetsgivare måste informera om risker och erbjuda hörselskydd.

Stora negativa konsekvenser av dålig ljudmiljö
Dålig ljudmiljö medför ofta trötthet, svårigheter att höra, koncentrationsproblem och nedsatt prestations-förmåga. Men det kan också leda till stress, ökad tinnitus, huvudvärk och andra hälsoproblem - och i förlängningen sjukskrivning.
Flera undersökningar visar att elevernas inlärningsförmåga och minne försämras i dåliga ljudmiljöer. Det här beror på att vi måste använda en större del av arbetsminnet bara för att tolka vad som sägs. Därmed har vi mindre minnesresurser kvar till att bearbeta den information vi får. Följden av detta är att även om vi kan förstå vad som sägs försämras våra förutsättningar för inlärning, problemlösning och utveckling. Hårdast drabbas elever med hörselnedsättning och elever med dyslexi, koncentrations- och inlärningssvårigheter, och även elever med annat förstaspråk än svenska.


Satsa på en riktig akustiksanering - inte hörselkåpor
Det har kommit många larm om katastrofala ljudmiljöer på skolor under de senaste åren. En del skolor har försökt lösa problemet genom att erbjuda eleverna hörselkåpor. Men kåpor löser inte problemet, utan kan tvärtom leda till andra svårigheter; forskare pekar på att personer som använder hörselskydd i miljöer med vanliga vardagsljud kan förstärka/ utveckla ljudöverkänslighet.
Om ljudmiljön i en skolas lokaler är så dålig att barnen behöver hörselskydd för att kunna koncentrera sig, då är lokalerna otjänliga för skolverksamhet – och skolan har ett allvarligt arbetsmiljöproblem som måste åtgärdas omedelbart.
I lärande miljöer, som ställer höga krav på kommunikation och koncentration, måste ljudmiljön vara optimal. För att åstadkomma en sådan räcker det inte att bara hänga gardiner och sätta tennisbollar på stolsbenen. Det gäller då att anlita en akustikkonsult med specialkompetens, som kan tala om hur lokalen behöver anpassas och vilka material som bör användas - och sedan genomföra en akustiksanering. Det är även viktigt att se över verksamheten och planera för mindre aktivitetsljud.
Val av lokaler, gruppindelningar, arbetsformer, ordningsregler med mera har stor betydelse för den samlade ljudmiljön.

Många lärare har nedsatt hörsel
Ungefär 15 procent av lärarna/förskollärarna i HRF:s undersökning uppger att de har nedsatt hörsel. Cirka 13 procent har tinnitus. Trots det uppger sju av tio lärare att de aldrig har fått kontrollera hörseln
på jobbet.
Hörselkontroller måste enligt gällande föreskrifter erbjudas när den genomsnittliga ljudnivån överskrider 85 decibel. Inom skola/förskola är det inte ovanligt att ljudnivåerna uppgår till närmare 70 decibel. Under lektioner i musik, idrott och hälsa och träslöjd samt i matsalar och uppehållsrum kan ljudnivåerna överskrida 80 decibel, det vill säga den nivå då lagen kräver att hörselskydd ska finnas tillgängliga (Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009).

Ovanligt med kontroll av ljudmiljön
I Socialstyrelsens ”Allmänna råd om buller inomhus” finns riktvärden för ljudnivåer som inte bör överskridas i undervisningslokaler, eftersom ljudet kan anses störande. Kommunerna har tillsyns-ansvar, men i en undersökning uppger 70 procent av landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer att kontroller av störande ljud i undervisningslokaler är ovanligt eller förekommer inte alls
(HRF/Novus 2009).
På de flesta skolor/förskolor är det skyddsrond minst en gång om året. Men cirka 70 procent av
dessa skyddsronder tar inte upp hur anställda hör i olika situationer på jobbet.

Arbetsmiljön på en av tre skolor ska inspekteras
Under de kommande åren ska Arbetsmiljöverket ut och inspektera arbetsmiljön i 30 procent av
landets skolor. Inför detta har HRF framhållit vikten av att inspektionerna även uppmärksammar ljudmiljön i skolorna - och då inte bara hörselskadligt buller, utan även ljudmiljöbrister som försvårar inlärning, taluppfattning, koncentration med mera. På så sätt kan Arbetsmiljöverket se till att skolans ljudmiljöproblem tas på större allvar runt om i landet.


Läs mer:
HRFs ljudmiljörapport ”Kakofonien”: www.hrf.se/system/files/dokument/kakofonien.pdf
Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö
Testa din hörsel med gör-det- själv-test
Nu är det enkelt att kolla hörseln, med gör-det-själv-test från Hörselskadades Riksförbund (HRF). Välj mellan att:
  • testa dig på webben: www.horseltest.se
  • i telefon: 0900-20 33 000 (kostar 28 kronor, varav 10 kronor går till hörselforskningen).
  • app: ”Hörseltestaren”
    (gratis i AppStore och Google Play)
Alla tre mäter förmågan att uppfatta tal i brus och visar om det är dags att boka tid för en hörselundersökning.

Hörsellinjen ger råd
Hörsellinjen är en kostnadsfri informationstjänst som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Hit kan alla vända sig med sina frågor om hörselproblem, tinnitus, hjälpmedel, arbetsmiljöfrågor och allt annat som på något sätt rör hörsel.

Ställ din fråga på:
Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö

Styrelsen för MR har under hösten 2013 haft två sammanträden, 17/8 och 19/10. Nästa styrelsemöte kommer att vara i januari 2014.

I samband med höstens möten har styrelsen bland annat arbetat med att

  • vidareutveckla  MR:s nya hemsida
  • följa upp uppvaktningen hos SKL i oktober 2012 i form av skrivelse
  • planera innehållet i Musikläraren
  • diskutera lärarutbildningen i musik där i nuläget alltför få utbildas till grundskolan
  • planera besök hos musiklärarutbildningar i Växjö, Stockholm och Göteborg
  • följa upp LR:s enkätundersökning av musiklärare: Stäm upp!
  • uppdatera Arbetsförmedlingens beskrivning av musikläraryrket till en mer modern version
  • utforma ett nytt upprop för mindre undervisningsagrupper den 4/10
  • följa upp vilka problem lärarlegitimationen har medfört för vissa grupper av musiklärare.


Skicka gärna synpunkter till styrelsen under
Kontakt till höger på hemsidan!



 

Läs hela inlägget »
Etiketter: styrelsen

Under våren 2013 gjorde Skolverket en nationell ämnesutvärdering av bild, musik och slöjd i årskurserna 6 och 9. Totalt omfattade studien drygt 1 200 lärare och deras elever. Enkätundersökningen pågick från 25 februari till 22 mars.

Utvärderingen antas ge en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i bild-, musik- och slöjdämnena i grundskolan idag. Utifrån denna bild lyfts både förtjänster och eventuella problem fram när det gäller undervisningen i dessa ämnen. Resultaten från utvärderingen presenteras i ett antal rapporter under hösten 2014.

Ämnena bild, musik och slöjd har inte utvärderats på nationell nivå av Skolverket sedan 2003 då de ingick i Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU-03). Aktuella kunskaper om elevers måluppfyllelse, förutsättningar för undervisningen, undervisningssätt respektive elevernas attityder till dessa ämnen saknas därför.

Den nationella utvärderingen 2003 visade bl.a. att elever i regel hade en positiv inställning till ämnena bild, musik och slöjd. Eleverna tyckte att ämnena var roliga men att de däremot inte alltid ansågs vara viktiga. Ytterligare något som framstod som problematiskt utifrån NU-03 var bedömningen och betygssättningen som inte ansågs vara likvärdig. Tillsammans med hem- och konsumentkunskap var det också i dessa ämnen som eleverna ansåg sig ha minst kännedom om kraven för olika betyg och många elever menade att lärarna aldrig talade med dem om hur det gick för dem i ämnet.

Musikläraren kontaktade docent Monica Lindgren vid Högskolan för Scen och Musik, Göteborgs universitet, som ansvarar för insamlingen av data.

– Jo, det är professor Claes Ericsson och jag som denna gång fått uppdraget att utvärdera musikämnet. Några resultat har vi dock ej förrän årsskiftet 2014/15. Vi är mitt inne i datainsamlingen som förresten är mycket mer omfattande än tidigare och inkluderar, förutom enkäter till lärare, elever och skolledare i år 6 och 9, även intervjuer och video- dokumentation av lektioner.

Så var det med den saken. Klara besked. Preliminära resultat föreligger tidigast våren 2014.
MR ser gärna att musiklärare som deltagit i undersökningen hör av sig.
Läs hela inlägget »
Etiketter: undervisning
Följ MRs twitter. Vi tipsar om intressant musik och pedagogiska inlägg. Du får aktuell information om artiklar som kan intressera dig som musiklärare.
@mrmusik2013 är det som gäller.

Mer info om hur då gör för att skapa ett twitterkonto finner du info på www.twitter.com
Läs hela inlägget »
Etiketter: mr i media
Föreningen får tips från olika håll som kan vara till nytta för dig som musiklärare.
Här kommer länk till en nystartad nätbaserad musikskolan.
Vi återkommer med recension.

www.musikpoolen.com

Titta också in deras videolektioner:
www.youtube.com/musikpoolen
 
Läs hela inlägget »
Etiketter: undervisning

Snabbsök Aktuellt

Arkiv