Skrivelse om Musik på Gymnasiet

Musiklärarnas Riksförening 180127
 
Till
Riksdagen
Utbildningsutskottet
lena.hallengren@riksdagen.se

Vid vårt senaste styrelsemöte har Musiklärarnas RIksförening tagit del av flera remissvar avseende regeringens promemoria, U2017/0357/GV3, gällande återinförandet av ett  estetiskt ämne i gymnasieskolan.
 
Det är med stor oro som vi konstaterar att flera remissinstanser uttalat kritik mot ett och till och med avvisat förslaget om ett återinförande av ett estetiskt ämne.  
Musiklärarnas Riksförening stöder förslaget och hänvisar till gymnasieutredningens skrivning i SOU 2016:77, sid 743.

Med vänlig hälsning
Musiklärarnas Riksförening
 
Kristina Stenborg
Ordförande
 

2012
















I en omfattande yrkesmedicinskstudie, '''Musiker – Riskfaktorer för värk i rörelseorganen, öronsus (tinnitus) och hörselnedsättning, en kohortundersökning", Institutionen för yrkes- och miljömedicin, Göteborg, redovisas att musiker och musiklärare med stråkinstrument löper fyra gånger större risk att få skador än de som har piano som huvudinstrument. För att komma till rätta med problem måste innehållet i musikutbildningarna revideras och kompletterande kompetensutveckling initieras.

I undersökningen, som inbegriper studenter som mellan 1985 och 1995 var inskrivna vid Musikhögskolan i Göteborg, redogörs för hur ofta musiklärare och musiker skadas i rörelseorganen och hur vanligt det är att de drabbas av hörselnedsättning och tinnitus. Skillnader i skadefrekvens beroende på musiklärarens/musikerns huvudinstrument samt vilka samband det finns mellan antal speltimmar per vecka och insjuknande i tinnitus, hörselnedsättning eller värk i rörelseorganen lyfts också fram i undersökningen.
 

Denna har gått till så att de tidigare musiklärar- och musikerstudenterna fått redogöra för hur många timmar per vecka de spelade vid frågetillfället och hur förhållandena var för 1,5,10 respektive 15 år sedan. Uppgifter om när studenterna först upplevde sina besvär och när den första spellektionen inträffade är också data som framgår i resultaten. Medelvärdet för samtliga deltagare vad gäller den första egna spellektionen var att den inträffade vid åtta års ålder. Undersökningen fokuserar enbart på de förhållanden som rådde före det att personerna blev sjuka.
 

Sextioåtta procent av totalt 655 studenter, som genomgick sina musikstudier 1985-1995, har deltagit i studien. Studien ger vid handen att ca fyrtio procent av de tillfrågade hade hörselbesvär.

Drygt hälften så många, dvs omkring 130 studenter har drabbats av tinnitus! Risken att få problem med hörseln stod inte helt oväntat i stark relation till antalet speltimmar per vecka. Detta förhållande visade sig också för besvär i handleder och armbåge/underarm. Risken att drabbas visade sig vara två och en halv gång så stor för dem som hade en speltid före insjuknandet som översteg 20 timmar i veckan.
 

När det gäller besvär i leder och muskler var musiklärare- och musiker med violin och viola värst drabbade. Var sjätte av dessa menade att de mer eller mindre stoppats i sitt musikutövande på grund av nackbesvär. Andelen som hade besvär i underarm och armbåge var lika stor. Nästan var sjunde person i undersökningen har varit sjukskriven på grund av muskelbesvär.
 

Det är alldeles tydligt att något är galet. Vad måste då göras? Rapporten pekar på flera önskvärda åtgärder. De drabbade måste överlag "utsättas" för en minskad ljudexponering. Likaså måste musiker och musiklärare i åtminstone övningssituationen själv kunna reglera ljudnivån. Det finns idag elektronisk utrustning, som kan tillgodose detta behov. Regelbundna screeningundersökningar måste också komma tillstånd.
 

Detta sker i viss utsträckning idag vid Musikhögskolan i Göteborg. Läkare och instrumentalpedagog gör tillsammans med studenten en analys av studentens studiesituation. Men då gäller det redan drabbade personer!

För lite utbildning?
 

I musikerutbildningarna vid musikhögskolan utgör ergonomidelen en poäng, dvs en veckas studier. I musiklärarutbildningen ingår undervisning i ergonomi i kursen Kropp och kommunikation i lika stor(!) omfattning. Att hörsel- och övningsteknikfrågor är viktiga framkommer tydligt när musikläraren samtalar med studierektor Anna-Maria Koziomtzis.
- Under sex veckor tränar vi en lektion tillsammans. Jag ger studenterna grunderna. De får en ca sex minuter lång övning att göra dagligen.
 

I utbildningen ingår litteraturstudier och en föreläsningsserie. Alla studenter får också träffa en hörselkonsulent enskilt. Studenterna uppmanas att träna vidare på egen hand och att söka någon av de fristående kurserna på temat ergonomi. Hundra studenter läste förra terminen kursen Maximal Musik i Människan.
- Men räcker dessa insatser för ett gott liv med god musik?
- Nej. Tyvärr gör det inte det. Musikutbildningen måste utöka dessa delar samt erbjuda musiker och musiklärare återkommande utbildning inom hörsel och ergonomi.
 

I samarbete med Arbetslivsinstitut Väst planeras nu för en kompetensutvecklingskonferens vid Musikhögskolan i Göteborg i november 2004. De tre första dagarna i v 45 ägnas åt hörsel, ergonomi och arbetsmiljö. Temat för konferensen är: Med Musik - Ett Helt Liv. Och det är vad det handlar om. Att kunna leva som musiker och musiklärare med musik - ett helt liv.

Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö, tinnitus

Musiklärarnas Riksförening har i alla år värnat om musiklärares arbetsmiljö och hälsa. Olika under-sökningar har visat att musik-lärare är drabbade av tinnitus, hörsel-nedsättning och ljudöverkänslighet.


Hösten 1999 genomförde MR och LR tillsammans en arbetsmiljöundersökning som pekade på dystra resultat. 33 procent av musiklärarna hade någon form av hörselnedsättning. 25 procent hade besvär av tinnitus. Manliga musiklärare var mest drabbade. 60 procent upplevde att de var överkänsliga för ljud. Tre fjärdedelar av de sex hundra musiklärarna som besvarade enkäten, uppgav att de fått sina problem under senare hälften av 1990-talet.

 

Orsaken till musiklärarnas arbetsmiljöproblem kan förmodligen relateras till undervisning i större elevgrupper och en mer elevaktiv undervisning i form av bl.a. ensembleundervisning med elförstärkta instrument.
 

MR har uppmanat musiklärarna att ta kontakt med kommunens skyddsingenjör for att tillsammans med denne göra mätningar av bullernivån i musiksalen. I hur stor omfattning detta har skett vet musikläraren idagsläget inget om. Musiklärares hälsa tiger, sedan undersökningen genomfördes, still.

På marknaden finns idag ett antal utrustningar för att mäta ljudnivån. När det gäller just ljudnivåmätare finns flera tillverkare och fabrikat. Acoutronic, Mätforum och Saven i Stockholm är några av dessa som säljer denna typ av utrustning. Det kan förresten vara värt att ägna lite tid att jämföra priser och prestanda. Prisskillnaderna är ganska stora. Man bör välja en ljudnivåmätare med både A-filter för mätning av ekvivalent ljudnivå, dvs. medelljudnivån under en viss tid och med C-filter för mätning av impuls stopp värde (peak-värde). Dessa ljudnivåmätare är att betrakta som precisionsinstrument och är avsevärt mycket dyrare än de s.k. ljudnivå-indikatorema. Dessa indikerar enbart ljudnivån och är inte att betrakta som precisionsinstrument.


Den mest välbekanta är kanske SoundEar, som har formen av ett öra och vars mitt lyser rött när inställt värde överstigs. Till SoundEar kan man koppla en "ljuddödare", Sound Buster, som automatiskt bryter strömmen om ljudnivån överskrider inställt värde under en tid av fem sekunder. På marknaden finns också Monacors portabla decibelmätare som är mycket användbar vid t.ex. livekonserter. Nackdelen med ljudnivåindikatorer har varit att de inte kan föra journal över ljudnivån under en viss tid.

- Hur skall musiklärare agera när det gäller arbetsmiljön?
(från intervju med Leif Rix, tillverkare av ljudmätningsutrustningen Sound Signal)

- Vad borde göras ute på skolorna, tycker du?
- Varje lärare borde och kan åtgärda sin arbetsmiljö genom små medel. Susandet av datorer som står på i ett lärararbetsrum, slamret av stolar, bakgrundsmusik eller sorlet av eleverna i skolans matsal, alla dessa miljöer borde kartläggas ljudmässigt och åtgärdas. Genom att genomföra mätningar av ett och samma utrymme under en längre period kan man fastställa var bullertopparna ligger och på så sätt få ett underlag for förbättringar. Bara genom att möblera om och flytta krukväxter märks en skillnad. En ännu tydligare minimering av ljudnivån blir det om man klär in tak eller väggar med ljudabsorberande plattor, sätter upp ljudisolerande anslagstavlor eller målar rummen med ljudabsorberande färg.

Istället skulle kommunerna kunna köpa in vår mätutrustning och placera den i ett antal lokaler och låta mäta ljudnivån kontinuerligt och samtidigt. Sedan tappar man apparaten på data och läser av resultaten i form av tabeller eller diagram. Kom ihåg att det inte är precisionen av mätningen som är det väsentliga, utan tidslängden.

Jag har börjat inse att vi är lite tidigt ute med denna typ av mätutrustning. Den äldre stammen av skyddsingenjörer har sin yrkesstolthet och har svårt att acceptera en enkel och billigare lösning än det mätsystem som tillämpas idag. De är vana att sitta längst ner i klassrummet och läsa av och notera data. Men detta är både slöseri med tid och pengar. Musiklärare kan själva optimera sin miljö genom att genomföra ett antal mätningar med Sound Signal. Det är enkelt att mäta och att flytta på apparaten. Den väger bara 500 gram. För att åstadkomma en förbättring av ljudmiljön behöver man inte bygga om lokalen. Det kan räcka med att göra justeringar i möbleringen. Varje decibelförändring innebär en arbetsmiljö-förbättring. Det är efterklangen som är det viktigaste mätvärdet.
 

- Kan vem som helst sköta utrustningen?
- Ja, visst. Vi har sålt Sound Signal till skolor, som låter sina elever sköta och tappa apparaten på information. Dessa data skulle naturligtvis också kunna användas i matematikundervisningen som statistikunderlag.
 

- Hur skall apparaten sättas upp?
- Det är viktigt att mätutrustningen sätts upp i huvudhöjd, i öronhöjd, och på ett avstånd mellan 30% och 45% av väggens längd. Man bör undvika att sätta upp den på halva eller tjugofem procent av väggens längd. Vissa frekvenser i mellanregistret studsar just där.
 

- Har du några tips till musiklärare vad gäller ljudmiljön?
- Ja. Alla ljudabsorbenter skall placeras så nära ljudkällan som möjligt. Vill man dämpa fotljud under en skolbänk skall naturligtvis det ljuddämpande materialet sitta under bänken, inte nödvändigtvis i taket. Pröva att flytta trumsetet och mät vilka effekter det får. Genom att göra en ommöblering minskar man inte ljudnivån men man minskar efterklangen. Det finns anslagstavlor som absorberar ljud. Placera dessa på strategiska ställen i klassrummet och du kan få ner ljudnivån på efterklangen med kanske 5-6db. Detta får effekt. Det är, som jag sa tidigare, inte alldeles säkert att det mest effektiva är att byta ut ett ljudabsorberande tak, eller installera nytt. Det bästa är att pröva och flytta! Och kontrollera om totalljudet i rummet blir högre eller lägre.

Använder du rätt hörselskydd? Tänker du skaffa personligt anpassade hörselskydd?

Kartläggning av ljudmiljön är viktig för vilken typ av personliga hörselskydd du skall införskaffa. Vilket filter man bör ha, avgörs av de akustiska förhållanden i vilka du vistas. ER-Hörselskydd skräddarsys för enskild individ efter avtrycks-tagning. Beroende på arbetsmiljö-förhållande kan man välja mellan tre olika filter som dämpar antingen 9, 15 eller 25 db.
 

Kom ihåg att det är en rättighet att erhålla ER-Hörselskydd och en skyldighet för arbetsgivare att värna om sina arbetstagares arbetsmiljö och hälsa. För information om återförsäljare kontakta leverantören: www.bellman.symfon.se

Fakta

• 2005 var  av EU proklamerat som "Bullerår".

• 40.000 av svenska skolelever har tinnitus. (2005(

• Arbetsmiljöforordningen om buller innebär att den genomsnittliga bullernivån under en åtta timmars arbetsdag inte får överstiga 85 decibel (dBA). Den högsta ljudnivån får inte vara högre än 115 dBA.

• Det fanns förslag på att f o m 050701 får den ekvivalenta ljudnivån ej överstiga 35 db i lokaler där arbetsförhållanden ställer stora krav på stadigvarande koncentration och taluppfattningsbarhet (tex i en skola).

• Om man har förlorat hörselceller kan de aldrig ersättas. Det finns idag ingen medicin som gör att
hörselcellema reparerar sig själva eller växer ut igen!

Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö, tinnitus

2012

 

Föreningens ordförande Kristina Stenborg uttalar sig bl a om bekymmer med att rekrytera musiklärare till högskolan och om orsaker till att många musiklärare lämnar yrket.


Läs artikeln:

 

eller lyssna på programmet:

 

Inslag i Mitt i musiken onsdag 5/12 2012

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: mr i media

Skolverket presenterar nu på på sin hemsida "Bedömningsstöd i musik".  Materialet ska dels stödja musiklärares bedömning och betygsättning och dels inspirera till kollegiala samtal om elevers musikprestationer. Stödet vänder sig i första hand till dig som är lärare i musik i grundskolans senare årskurser, men det kan användas av alla som vill få en fördjupad förståelse för musikämnets kunskapskrav.

 

 

Kärnan i bedömningsstödet utgörs av inspelningar av kompositioner och ensemblespel av elever i åk 9. Dessa autentiska elevarbeten beskrivs och bedöms i inspelade dialoger, baserade på flera musiklärares bedömningar. Inspelningarna kompletteras med en användarhjälp, texter som kopplar elevernas prestationer till betygsnivåer samt en forskningsbaserad text om bedömning av musicerande och musikskapande.

 

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/pr-est/2.6002

finns ett utmärkt material, vars huvudförfattare är Olle Zandén.

Våren 2013 kommer ett bedömningsstöd för år 6.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: betyg, bedömning, skolverket

6 oktober lämnade ett antal engagerade musiklärare med initiativtagaren Lisa Bengtner in 715 namnunderskrifter för bättre arbetsmiljö och för mindre undervisningsgrupper i musik till SKL - Sveriges Kommun och Landsting.

MR skrev innan detta möte en pressrelease, som går till alla Sveriges tidningar. Ta gärna kontakt med din lokala tidning och kolla vad de har gjort med denna. Kanske kan du hjälpa till att sprida informationen om vår arbetssituation? Vi måste synas i media;

"Uppvaktning av Sveriges Kommuner och Landsting, i Stockholm, Hornsgatan, fredag 5 oktober kl. 13.30 – överlämning av skrivelse och namnlistor.

Sveriges musiklärare kräver mindre undervisningsgrupper!
Sveriges musiklärare kräver att SKL upprättar en handlingsplan som medverkar till att musiklärare stannar kvar i yrket!

Opinionsyttringen grundar sig i
• En ohållbar arbetssituation som resulterar i en flykt från yrket– andelen obehöriga lärare ökar
• En gräsrotsrörelse som får stöd av lärarnas fackliga organisationer
• En undervisning som sker i alltför stora elevgrupper"

 

Både innan och efter den 6/10 har debatten varit i full gång i Facebookgruppen
"Musiklärare för halvklass i musik"

 

"Helklasser i ett ämne som eleverna bara har en gång i veckan gör att det blir en enorm genomströmning av elever i musiksalen. Jag träffar ca 400 elever/vecka, försök komma ihåg vad alla dom har gjort när det blir dags att skriva omdömen. Halvklasser skulle halvera den arbetsbördan, eleverna skulle lära sig mer samt få bättre och rättvisare bedömning och handledning i sin utveckling. Och musikläraren skulle kanske ha hörseln och orken kvar även efter 10 år."

 

"Det finns ju rekommendation från Arbetsmiljöverket att i musik bör undervisningsgruppen vara Max 15 elever. Det är märkligt att detta inte efterlevs!! /fd musiklärare"

 

"Den som väljer till musik i sin lärarutbildning får en kortkurs. Examinationskraven för den lärarens musikbehörighet är LÄGRE än kunskapskraven för betyget "E" i grundskolans årskurs nio"

Med halvklass kan jag undervisa alla i enlighet med kursplanen och ge en rättvis bedömning. I halvklass mår både jag och mina elever bra och går ut med ett leende på läpparna. I halvklass har jag resurser till alla. Halvklass är det som gör att musikundervisningen gynnar alla."

 

"Där jag jobbar nu har vi en lärartäthet på 7,1 lärare per 100 elever, en ganska blygsam siffra. Det innebär dock i genomsnitt c:a 14 elever per lärare! Alltså, om man har fler än 14 elever är man med och sparar in så att andra kan ha färre än 14... Jag fattar naturligtvis att specialundervisning och sådant än inräknat, men hur kan man anordna undervisning i ett praktiskt ämne i storgrupp?"

 

"Påminn om musikens motiverande kraft för våra ungdomar samt positiva inverkan på hjärnans utveckling!!(Den forskningen verkar vara bortglömd av SKL). Finland som ligger högt i mycket statistik ängar sig mkt åt de kreativa lärprocesserna!!!"

 

"Efter 15 år i yrket gav jag upp. Sitter nu i skolbänken igen och utbildar mig inom ett annat skrå. Det är synd och skam att det ska vara så svårt att få arbeta i en bra arbetsmiljö där man orkar arbeta, känna att man orkar med och kan planera bra lektioner. Numera är jag bara en fd musiklärare som eg saknar undervisningen. Men det gick inte längre."

 

Direktlänk till namninsamlingen

 

Uppropet nämndes i Kulturnyheterna på SVT och nedan finns en länk till "Mitt i musiken"

Artikel och intervju med Lisa Bengtner i Sveriges Radio

 

Läs hela inlägget »
Göran  Nikolausson - en av de som ansvarar för Musikportalen Göran Nikolausson - en av de som ansvarar för Musikportalen

Musiklärarportalen ska också vara ett forum där musiklärare, lärarutbildare och forskare tillsammans kan problematisera musikläraruppdraget och hjälpas åt att höja kvaliteten på svensk musikundervisning. Kunskapskraven leder oss rakt in i frågor om musikalisk kvalitet genom att väcka frågor om hur kraven ska tolkas. Svar på sådana frågor kan bara lösas genom samarbete. Musiklärarportalen gör det lättare än tidigare både att hitta samarbetspartners och att samarbeta.

 

Ett nätverk blir vad dess medlemmar gör det till. Varje dag utvecklar och utvärderar musiklärare arbetsmaterial och metoder. På musiklärarportalen har vi möjlighet att dela med oss av våra goda idéer och ta del av våra kollegors erfarenheter. Det kan vara allt ifrån pedagogiska planeringar, lektionsmaterial, mallar för dokumentation till skriftliga omdömen.

 

Vi och våra elever har mycket att vinna på att vi utvecklar en stark profession genom ett kollegialt samarbete såväl vad gäller bedömning som när det gäller att dela erfarenheter och material. Vill du vara med och bygga detta nätverk, anslut dig redan idag:

 

http://www.musiklararportalen.se/

Läs hela inlägget »
Etiketter: undervisning

2009 kom en rapport från Arbetsmiljöverket om "Musik och höga ljudnivåer – Praktiska riktlinjer för musik- och underhållningsbranschen".
Denna tar bla upp vad som är viktigt för musiklärare att tänka på:

 

 

 

 

  • Risker
  • Åtgärder Dämpning vid källan, Ljudnivå, Instrument ,Välj en behärskad spelstil
  • Arbetsorganisation- Arbetsschema
  • Rumsakustiska åtgärder
  • Skärmar
  • Hörselskydd

Läs texten som handlar om Musiklärare i pdf-format

Läs hela rapporten 

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: arbetsmiljö

Förutom sedvanlig saker som verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport och val av styrelse
kom många frågor och idéer upp på årsmötet. På nästa styrelsemöte, 12 maj, planerar styrelsen en verksamhetsplan med utgångspunkt i vad som kom fram.

 

Ett axplock från vad som diskuterades på årsmötet :

MR arbetar för att stärka musiklärarnas status på arbetsmarknaden. Föreslogs att MR arbetar fram en sammanställning av forskning som stöttar medlemmar i förhållande till arbetsgivaren och att MR kontaktar journalister om musiklärarutbildningarna i Sverige.

 

På årsmötet diskuterades och informerades om tidigare samarbete med Lärarförbundet. MR är öppna för att driva musiklärarfrågor med vilket förbund som helst. De frågor som MR har i fokus är musiklärarfrågor och MR samarbetar därför gärna med de flesta aktörer som driver sådana frågor.

Frågor som också diskuterades var att många gymnasielärare i musik har fått nedsatt tjänst i ämnet och problematiken kring att det inte finns någon utbildning för blivande yngreårslärare. I nya lärarutbildningen finns som tillval Musik 30 högskolepoäng, utan förkunskapskrav eller antagningsprov. Dessa lärare skall sedan sätta betyg i årskurs 6.

 

När det gäller tidningen Musikläraren bestämdes att information om att medlemmar skall skicka sin epost-adress till Sven Rydgård och att det ska finnas en "tipsförslags-ruta" i tidningen som MR:s medlemmar kan använda för att kontakta MR angående förslag om innehåll.

Förutom detta kom många förslag på vad tidningen kan innehålla:

  • en "Forskningsspalt" kring frågor som berör musiklärare.
  • uppmärksammande av att musiklärare anställs av kulturskolan för tjänstgöring i grundskolan med sämre tjänstgöringsvillkor.
  • om Lisa Bengters Facebook-sida för halvklass i musik och uppmana läsare att bli medlemmar på sidan.
  • om lärare som har halvklass och hur det kan vara när rektor och kollegor tänker positivt kring musiklektioner i halvklass. Dessutom ta med de positiva exempel på hur vissa gymnasieskolor lägger halvklasslektioner i musik.
  • om att vara tuff i förhandlingar kring kör/Lucia/Julavslutning mm. Viktigt att kompenseras för arbetet. Viktigt att det räknas som kvalificerad undervisning.
  • om de nya förutsättningarna för Lärarlyftet
  • om musiklärare som mentorer på skolorna.
  • om att medlemmar ska kunna välja om de vill ha tidningen i PDF-format eller som papperstidning.

 

När det gäller hemsidan informerades om förslag om byte av program och webbhotel. Det kom också fram förslag om att ha Musikläraren som onlinetidning på hemsidan under förutsättning att man har möjlighet att bygga upp medlemssidor som kräver inloggning, om att ha ett diskussionsforum för musiklärare samt att ha hemsidan som bas för bedömningsexempel och annat som kan hjälpa musiklärare i deras yrkesroll.

 

Årsmötet avslutades med att ordförande Kristina Stenborg tackade de närvarande för sitt engagemang

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: årsmöte

Hej Kristina,


Jag är ledsen att svaret dröjt. Jan Björklund tackar för ditt brev, och han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på det.

Eftersom skolan står under kommunalt huvudmannaskap, är de krav som ni framför om mindre undervisningsgrupper i musik i skolan något som faller under kommunens ansvar. Regeringen har inte för avsikt att närmare reglera hur stora undervisnings-grupperna i musik eller något annat ämne ska vara, eftersom detta måste kunna anpassas efter de olika förutsättningarna som råder på varje skola. Däremot måste kommunerna givetvis se till att det tilldelas så mycket resurser till skolan att målen i varje ämne kan uppnås. Jag önskar er därför lycka till i ert fortsatta arbete.

 

Med vänliga hälsningar
Emma Söderberg Majanen
Utbildningsdepartementet

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: halvklass

Snabbsök Aktuellt

Arkiv