Forskning/Pedagogik

MR samlar här information om forskning, musikpedagogik samt material från myndigheter som t ex Skolverket.  Det kan vara avhandlingar, examensarbeten,  rapporter eller artiklar som vi tror att du som musiklärare kan ha nytta av att läsa och känna till. På denna sida finns också länkar samt material i ett pdf-arkiv längst ned.
 

Granskningen visar att musikundervisningen omfattar stora delar av kursplanens centrala
innehåll, men på de flesta skolorna saknas vissa områden.
Granskningen visar också att musikskapande förekommer på alla skolor, men att den ofta kan utvecklas så att den i högre utsträckning främjar utvecklingen av elevers kreativa förmågor.
Granskningen identifierar några framgångsfaktorer och gemensamma drag bland skolor som har en musikundervisning som omfattar hela kursplanen och
främjar kreativitet. Det handlar exempelvis om en stabil arbetssituation, musiklärarnas kompetens och samverkan samt tillgång till grupprum, instrument och digitala verktyg.

Musikundervisningen har tonvikt på spel i ensembleform
Granskningen visar att eleverna i hög utsträckning får undervisning om sång, melodi-spel och ackompanjemang i ensembleform, om gehörsmusicerande samt om olika instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang. Detta stämmer överens med tidigare studier av musikundervisning i grundskolan. Undervisningen omfattar även musiksym-
boler, musikens byggstenar, musik från olika epoker, betydelsefulla låtskrivare och musikaliska verk, samt hur musik används i olika medier. Det innebär att eleverna får en hel del förutsättningar för att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, vilket är ett av kursplanens tre långsiktiga mål. Eleverna ges även vissa förutsättningar för att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang, vilket är ett annat av kursplanens långsiktiga mål.

De delar av kursplanens centrala innehåll som oftare saknas i musikundervisningen är musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras, digitala verktyg för musik-skapande, inspelning och bearbetning samt hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer och även röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas.
Musikundervisning som inte omfattar hela kursplanens centrala innehåll innebär att elever kan gå miste om möjligheter till utveckling. Det kan till exempel innebära att de inte utvecklar de förmågor som krävs för att kunna musicera eller exempelvis analysera och samtala om musik kopplat till olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Digitala verktyg kan bidra till mer musikskapande och främja kreativitet
Granskningens resultat indikerar att även musikundervisningen påverkas av den
digitaliseringsprocess som pågår i övriga samhället och skolan. Vid de flesta av de
granskade skolorna har musikundervisningen tillgång till digitala verktyg och de flesta använder också de digitala verktygen för musikskapande. Digitala verktyg kan bidra med en möjlighet för alla elever, oavsett förkunskaper, att kunna skapa musik. Digitala verktyg kan därför bidra till mer likvärdiga förutsättningar för elevernas musikskapande. Fortfaran-
de saknar nästan en fjärdedel av skolorna i granskningen undervisning om digitala
verktyg, vilket bland annat kan medföra att elevernas möjlighet att skapa musik begränsas.

Improvisation och musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras ingår inte alltid i undervisningen. Granskningen visar att eleverna får ägna sig åt musikskapande under musikundervisningen, och inte enbart färdighetsträning eller reproduktion av musik, vilket tidigare utvärderingar och granskningar visat vara vanligt. Ofta handlar det om att eleverna får skapa en egen låt, eller del av en låt. Granskningen visar dock även att inte alla skolor ger undervisning om improvisation och att flera skolor inte omfattar musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras. Några bidragande orsaker som fram-kommit i granskningen till att improvisation inte alltid omfattas är att det ibland finns be-
hov att först utveckla trygghet i elevgruppen samt behov av kompetensutveckling då improvisation kan upplevas svårt att undervisa om. Att musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras inte omfattas av undervisningen verkar bero bristande tid och samverkan.

Musikskapandet görs inte alltid på sätt som främjar utveckling av kreativitet
Den musikskapande undervisningen som granskats främjar inte alltid utveckling av kreativitet. Bara hälften av de granskade skolorna ger eleverna möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande. Det händer att eleverna inte alls får lyssna eller reflektera kring den skapade musiken eller att uppgifterna inte är utformade så att de bidrar till fördjupad förståelse varken om skapandeprocessen eller om olika egenskaper hos den skapade produkten. Ibland avstår läraren ifrån att ge eleverna uppgiften att reflektera på
grund av att tryggheten i elevgruppen bedöms vara otillräcklig.

De granskade skolorna ger inte heller alltid eleverna möjlighet att arbeta skapande i processform. Ett flertal skolor avsätter inte tillräckligt med tid för att de skapande uppgifterna ska kunna uppnå den fördjupning som krävs för ett sådant skapande som främjar utveckling av kreativitet. Eleverna behöver exempelvis få tid och stöd vid de skapande uppgifterna så att de kan experimentera, utforska och ändra i sitt musikskapande.
Vidare visar granskningen att eleverna inte alltid får reella valmöjligheter vid de skapande uppgifterna, vilket begränsar deras möjligheter att välja uttryckssätt och utgå från sina erfarenheter.
Musikundervisning som inte tillräckligt främjar utvecklingen av kreativitet riskerar att få konsekvenser för eleverna, till exempel för deras identitetsskapande och möjligheter att utveckla egna idéer.

Skolor som omfattar hela kursplanen och främjar kreativitet
I granskningen finns skolor som bedriver en undervisning som omfattar hela det centrala innehållet i musik och de som ger eleverna möjligheter att utveckla sin kreativitet. Granskningen visar att dessa skolor har flera gemensamma drag som skiljer sig från skolor med mindre innehållsrik undervisning och som i lägre utsträckning främjar utveckling av kreativitet.
Skolorna med mer omfångsrik och kreativitetsfrämjande undervisning har i högre ut-sträckning tillgång till fler instrumenttyper. De har även oftare tillgång till fler grupprum och klasserna är oftare uppdelade i till exempel halvklass åtminstone del av tiden. Det är också betydligt vanligare att lärarna är behöriga, har arbetat några år på skolan och något vanligare att de har fått kompetensutveckling relaterad till musikundervisning. Lärarna på dessa skolor samverkar oftare med lärare i andra ämnen och med musiklärare på andra skolor. Skolorna lägger ofta en större del av undervisningen på just musikskapande och det är vanligare att musiklärarna på dessa skolor integrerar olika delar av centralt innehåll och musikskapande i ett och samma arbetsområde.

Ett ämne som många elever har intresse av, men där kreativitet kan stimuleras än mer

Att musik är viktigt på flera olika sätt för såväl individ, skola och samhällsutveckling har beskrivits i denna rapport. Dessutom är musik en självklar del av våra liv, traditioner och högtider. Vi omgärdas också av olika sorters ljud och musik från morgon till kväll då vi påverkas på en rad medvetna och omedvetna sätt.
Skolan har en viktig roll då det i läroplanen framgår på flera ställen att skolan ska bidra till att stimulera elevernas kreativitet.Vi vet sedan tidigare att många elever uppskattar musik-ämnet, vilket är en stor möjlighet att bygga på elevers intressen och tidigare erfarenheter.

Granskningen visar sammantaget att stora delar, men inte hela läroplanen täcks. Vissa granskade skolor behöver därför snabbt säkra att allt innehåll i musikämnet ges eleverna. Granskningen visar vidare att eleverna får ägna sig åt musikskapande under musik-undervisningen, och inte enbart färdighetsträning eller reproduktion av musik, vilket
tidigare utvärderingar och granskningar visat vara vanligt. Skolinspektionen ser dock att kvaliteten i upplägg i undervisningen behöver förbättras på flera granskade skolor. Fortfarande saknas bland annat möjligheter för flera elever att få skapa i en stegvis process samt reflektera över skapandet.

Ämnet har få timmar
Skolinspektionen ser dock att det finns tydliga möjligheter att förbättra och utveckla ämnet på flera granskade skolor genom tydlig planering, att ge elever mer insikter om att skapande inte är något som vissa elever kan naturligt, utan att det är en möjlighet för alla.
Utveckling kan också ske genom mer samverkan med andra estetiska ämnen och även ämnen som till exempel svenska och naturvetenskap.

Om du vill läsa hela rapporten

Läs hela inlägget »