Musiklärarnas Riksförening
|
Musiklärarnas Riksförening |
|
 |
Fyra program som tar upp tinnitus och hörselskador
Program 1. ”Tinnitus – ljud i
hjärnan”
Program 2. ”Tinnitus – lyssna på vad du hör”
Program 3. ”Tinnitus – vägar till harmoni”
Program 4. ”Tinnitus – välj väg”
Läs mer
BMB Mediaproduktion AB
Pris: 275:- inkl moms och frakt
Beställning: info@bmbmedia.se
I en omfattande yrkesmedicinskstudie,
'''Musiker – Riskfaktorer för värk i rörelseorganen, öronsus (tinnitus)
och hörselnedsättning, en kohortundersökning", Institutionen för
yrkes- och miljömedicin, Göteborg, redovisas att musiker och musiklärare
med stråkinstrument löper fyra gånger större risk att få skador än de
som har piano som huvudinstrument. För att komma till rätta med problem måste
innehållet i musikutbildningarna revideras och kompletterande
kompetensutveckling initieras.
I undersökningen, som inbegriper studenter som mellan 1985 och 1995 var
inskrivna vid Musikhögskolan i Göteborg, redogörs för hur ofta musiklärare
och musiker skadas i rörelseorganen och hur vanligt det är att de drabbas av
hörselnedsättning och tinnitus. Skillnader i skadefrekvens beroende på
musiklärarens/musikerns huvudinstrument samt vilka samband det finns mellan
antal speltimmar per vecka och insjuknande i tinnitus, hörselnedsättning
eller värk i rörelseorganen lyfts också fram i undersökningen.
Denna har gått till så att de tidigare musiklärar- och musikerstudenterna fått
redogöra för hur många timmar per vecka de spelade vid frågetillfället
och hur förhållandena var för 1,5,10
Sextioåtta procent av totalt 655
studenter, som genomgick sina musikstudier 1985-1995, har deltagit i studien.
Studien ger vid handen att ca fyrtio procent av de tillfrågade hade hörselbesvär.
Drygt hälften så många, dvs
omkring 130 studenter har drabbats av tinnitus! Risken att få problem med hörseln
stod inte helt oväntat i stark relation till antalet speltimmar per vecka.
Detta förhållande visade sig också för besvär i handleder och armbåge/underarm.
Risken att drabbas visade sig vara två och en halv gång så stor för dem
som hade en speltid före insjuknandet som översteg 20 timmar i veckan.
När det gäller besvär i leder och
muskler var musiklärare- och musiker
med violin och viola värst drabbade. Var sjätte av dessa menade att de mer
eller mindre stoppats i sitt musikutövande på grund av nackbesvär. Andelen
som hade besvär i underarm och armbåge var lika stor. Nästan var sjunde
person i undersökningen har varit sjukskriven på grund av muskelbesvär.
Det
är alldeles tydligt att något är galet. Vad måste då göras? Rapporten
pekar på flera önskvärda åtgärder. De drabbade måste överlag "utsättas"
för en minskad ljudexponering. Likaså måste musiker och musiklärare i åtminstone
övningssituationen själv kunna reglera ljudnivån. Det finns idag
elektronisk utrustning, som kan tillgodose detta behov. Regelbundna
screeningundersökningar måste också komma tillstånd.
Detta sker i viss utsträckning idag
vid Musikhögskolan i Göteborg.
Läkare och instrumentalpedagog gör tillsammans med studenten en analys av
studentens studiesituation. Men då gäller det redan drabbade personer!
För lite utbildning?
I musikerutbildningarna vid musikhögskolan
utgör ergonomidelen en poäng, dvs en veckas studier. I musiklärarutbildningen
ingår undervisning i ergonomi i kursen Kropp och kommunikation i lika stor(!)
omfattning. Att hörsel- och övningsteknikfrågor är viktiga framkommer
tydligt när musikläraren samtalar med studierektor Anna-Maria Koziomtzis.
- Under sex veckor tränar vi en lektion tillsammans. Jag ger studenterna
grunderna. De får en ca sex minuter lång övning att göra dagligen.
I utbildningen ingår
litteraturstudier och en föreläsningsserie. Alla studenter får också träffa
en hörselkonsulent enskilt. Studenterna uppmanas att träna vidare på egen
hand och att söka någon av de fristående kurserna på temat ergonomi.
Hundra studenter läste förra terminen kursen Maximal Musik i Människan.
- Men räcker dessa insatser för ett gott liv med god musik?
- Nej. Tyvärr gör det inte det. Musikutbildningen måste utöka dessa delar
samt erbjuda musiker och musiklärare återkommande utbildning inom hörsel
och ergonomi.
I samarbete med Arbetslivsinstitut Väst planeras nu för en kompetensutvecklingskonferens vid Musikhögskolan i Göteborg i november 2004. De tre första dagarna i v 45 ägnas åt hörsel, ergonomi och arbetsmiljö. Temat för konferensen är: Med Musik - Ett Helt Liv. Och det är vad det handlar om. Att kunna leva som musiker och musiklärare med musik - ett helt liv.
ur musikläraren nr2 -04
Musiklärarnas
Riksförening har i alla år värnat om musiklärares arbetsmiljö och hälsa.
Olika undersökningar har visat att musiklärare är drabbade av tinnitus, hörselnedsättning
och ljudöverkänslighet. Hösten 1999 genomförde MR och LR tillsammans en
arbetsmiljöundersökning som pekade på dystra resultat. 33 procent av musiklärarna
hade någon form av hörselnedsättning. 25 procent hade besvär av tinnitus.
Manliga musiklärare var mest drabbade. 60 procent upplevde att de var överkänsliga
för ljud. Tre fjärdedelar av de sex hundra musiklärarna som besvarade enkäten,
uppgav att de fått sina problem under senare hälften av 1990-talet. Orsaken
till musiklärarnas arbetsmiljöproblem kan förmodligen relateras till
undervisning i större elevgrupper och en mer elevaktiv undervisning i form av
bl.a. ensembleundervisning med elförstärkta instrument.
MR har uppmanat musiklärarna att ta kontakt med kommunens skyddsingenjör for
att tillsammans med denne göra mätningar av bullernivån i musiksalen. I hur
stor omfattning detta har skett vet musikläraren idagsläget inget om. Musiklärares
hälsa tiger, sedan undersökningen genomfördes, still.
På marknaden finns idag ett antal
utrustningar för att mäta ljudnivån. När det gäller just ljudnivåmätare
finns flera tillverkare och fabrikat. Acoutronic, Mätforum och Saven i
Stockholm är några av dessa som säljer denna typ av utrustning. Det kan förresten
vara värt att ägna lite tid att jämföra priser och prestanda.
Prisskillnaderna är ganska stora. Man bör välja en ljudnivåmätare med både
A-filter för mätning av ekvivalent ljudnivå, dvs. medelljudnivån under en
viss tid och med C-filter för mätning av impuls stopp värde (peak-värde).
Dessa ljudnivåmätare är att betrakta som precisionsinstrument och är avsevärt
mycket dyrare än de s.k. ljudnivåindikatorema. Dessa indikerar enbart
ljudnivån och är inte att betrakta som precisionsinstrument.
Den mest välbekanta är kanske SoundEar, som har formen av ett öra och vars
mitt lyser rött när inställt värde överstigs. Till SoundEar kan man
koppla en "ljuddödare", Sound Buster, som automatiskt bryter strömmen
om ljudnivån överskrider inställt värde under en tid av fem sekunder. På
marknaden finns också Monacors portabla decibelmätare som är mycket användbar
vid t.ex. livekonserter. Nackdelen med ljudnivåindikatorer har varit att de
inte kan föra journal över ljudnivån under en viss tid.
Sedan ett halvt år tillbaka finns Sound Signal modell T som visar, mäter och
lagrar ljudnivån under en längre period. Sound Signal är speciellt
framtagen för att användas i skolor. Resultatet presenteras såväl i
diagram som i tabeller. I juli 2005 träder nya regler, som är baserad på
ett EU-direktiv, i kraft i Sverige. Dessa innebär ökade krav på
verksamhetsansvariga att fortlöpande mäta och dokumentera ljudnivån och
garantera att den ligger inom godkända riktvärden. Sound Signal kan
programmeras för mätperioder från 11 dygn upp till 224 dygn. Apparaten är
mångsidig. Sound Signal kan användas som ljuddosmätare, ljudnivåmätare,
varningsskylt för höga ljudnivåer, system för kontroll av ljud och buller
och som system för dokumentation av ljud
och buller
Sound Signal är en svensk uppfinning, utvecklad av LRN Electronics AB. När
musikläraren kontaktar Leif Rix, vd på LRN Electronics, är han
inledningsvis ivrig att påpeka att det är viktigt att buller och höga
ljudnivåer blir uppmärksammat som ett arbetsmiljöproblem. På många
arbetsplatser, inte minst i skolor, och då särskilt i musiksalar, utförs
arbetsuppgifter i en oacceptabel ljudnivå eller rent av i en så bullrig miljö
att fastställda gränsvärden överskrides.
- Med de nya EU-reglema blir det nödvändigt att dokumentera utförda mätningar och därför har vi lagt in den funktionen i programmet, en funktion som Sound Signal är ensam i världen om, säger Leif Rix.
- Vad borde göras ute på
skolorna, tycker du?
- Varje lärare borde och
kan åtgärda sin arbetsmiljö genom små medel. Susandet av datorer som står
på i ett lärararbetsrum, slamret av stolar, bakgrundsmusik eller sorlet av
eleverna i skolans matsal, alla dessa miljöer borde kartläggas ljudmässigt
och åtgärdas. Genom att genomföra mätningar av ett och samma utrymme under
en längre period kan man fastställa var bullertopparna ligger och på så sätt
få ett underlag for förbättringar. Bara genom att möblera om och flytta
krukväxter märks en skillnad. En ännu tydligare minimering av ljudnivån
blir det om man klär in tak eller väggar med ljudabsorberande plattor, sätter
upp ljudisolerande anslagstavlor eller målar rummen med ljudabsorberande färg.
-
Hur skall musiklärare agera när det gäller arbetsmiljön?
-
Ett sätt är att påverka kommunens hälsoskyddsingenjörer att köpa in
Sound Signal. Med den utrustning, som kommunerna har idag och som oftast
enbart mäter ljudnivån under en kortare tid, måste de ha fem skyddsingenjörer
anställda för att åstadkomma vad fem Sound Signal skulle kunna göra.
Personerna måste ju vara närvarande hela tiden då mätningen pågår och
kontinuerligt notera mätapparatens resultat. Det blir dyrt!
Istället skulle kommunerna kunna köpa in vår mätutrustning och placera den
i ett antal lokaler och låta mäta ljudnivån kontinuerligt och samtidigt.
Sedan tappar man apparaten på data och läser av resultaten i form av
tabeller eller diagram. Kom ihåg att det inte är precisionen av mätningen
som är det väsentliga, utan tidslängden.
Jag har börjat inse att vi är lite tidigt ute med denna typ av mätutrustning.
Den äldre stammen av skyddsingenjörer har sin yrkesstolthet och har svårt
att acceptera en enkel och billigare lösning än det mätsystem som tillämpas
idag. De är vana att sitta längst ner i klassrummet och läsa av och notera
data. Men detta är både slöseri med tid och pengar. Musiklärare kan själva
optimera sin miljö genom att genomföra ett antal mätningar med Sound
Signal. Det är enkelt att mäta och att flytta på apparaten. Den väger bara
500 gram. För att åstadkomma en förbättring av ljudmiljön behöver man
inte bygga om lokalen. Det kan räcka med att göra justeringar i möbleringen.
Varje decibelförändring innebär en arbetsmiljöförbättring. Det är
efterklangen som är det viktigaste mätvärdet.
- Kan vem som helst sköta
utrustningen?
- Ja, visst. Vi har sålt
Sound Signal till skolor, som låter sina elever sköta och tappa apparaten på
information. Dessa data skulle naturligtvis också kunna användas i
matematikundervisningen som statistikunderlag.
- Hur skall apparaten sättas
upp?
- Det är viktigt att mätutrustningen
sätts upp i huvudhöjd, i öronhöjd, och på ett avstånd mellan 30% och 45%
av väggens längd. Man bör undvika att sätta upp den på halva eller
tjugofem procent av väggens längd. Vissa frekvenser i mellanregistret
studsar just där.
- Har du några tips till musiklärare
vad gäller ljudmiljön?
- Ja. Alla ljudabsorbenter
skall placeras så nära ljudkällan som möjligt. Vill man dämpa fotljud
under en skolbänk skall naturligtvis det ljuddämpande materialet sitta under
bänken, inte nödvändigtvis i taket. Pröva att flytta trumsetet och mät
vilka effekter det får. Genom att göra en ommöblering minskar man inte
ljudnivån men man minskar efterklangen. Det finns anslagstavlor som
absorberar ljud. Placera dessa på strategiska ställen i klassrummet och du
kan få ner ljudnivån på efterklangen med kanske 5-6db. Detta får effekt.
Det är, som jag sa tidigare, inte alldeles säkert att det mest effektiva är
att byta ut ett ljudabsorberande tak, eller installera nytt. Det bästa är
att pröva och flytta! Och kontrollera om totalljudet i rummet blir högre
eller lägre.
Läs mera på www.soundsignal.se
Använder du rätt hörselskydd?
Tänker du skaffa personligt anpassade hörselskydd?
Kartläggning av ljudmiljön är
viktig för vilken typ av personliga hörselskydd du skall införskaffa.
Vilket filter man bör ha, avgörs av de akustiska förhållanden i vilka du
vistas. ER-Hörselskydd skräddarsys för enskild individ efter
avtryckstagning. Beroende på arbetsmiljöförhållande kan man välja mellan
tre olika filter som dämpar antingen 9, 15 eller 25 db.
Kom ihåg att det är en rättighet
att erhålla ER-Hörselskydd och en skyldighet för arbetsgivare att värna om
sina arbetstagares arbetsmiljö och hälsa. För information om återförsäljare
kontakta leverantören: www.bellman.symfon.se
Fakta
• 2005 är av EU proklamerat som
"Bullerår".
• 40.000 av svenska skolelever har tinnitus.
• Arbetsmiljöforordningen om buller innebär att den
arbetsdag inte får överstiga 85 decibel (dBA). Den
• Det finns förslag på att f o m 050701 får den ekvivalenta ljudnivån ej
överstiga 35 db i lokaler där arbets-
förhållanden ställer stora krav på stadigvarande
• Om man har förlorat hörselceller
kan de aldrig
hörselcellema reparerar sig själva eller växer ut igen!
Ur musikläraren nr 1 -05
Det låter på dagis och i skolor. Högt och mycket. Bullernivåerna är så
höga att de kan göra barn och lärare trötta, hesa och okoncentrerade.
Det visar den största kartläggningen av buller i skolor och förskolor som
hittills genomförts i landet. I undersökningen ingår 103
förskoleavdelningar och 31 skolor i Lidköping och Skara. Bullernivån är
genomgående högre vid förskolorna än vid skolorna. Vissa lektionstimmar i
skolan, som idrott och musik, överröstar emellertid förskolebullret.
Undersökningen, som genomförts av Västra Götalands Miljömedicinska
centrum (VMC), visar att nivåerna av buller en vanlig dagisvardag utsätter
både barn och vuxna för ljudnivåer som kan vara tröttande och ge påverkan
på rösten. Heshet är ett känt problem både bland dagispersonal och bland
dagisbarn - en effekt av att man måste skrika eller tala högt för att göra
sig hörd.
Dagispersonal utsätts i medeltal för en ljudnivå kring 77 decibel A (dB(A)).
Barnen på dagis har ett medelvärde av 80 dB(A) - jämförbart med hur det
låter under en normal skollunch i en bamba. Att barnen utsätts för högre
nivåer än personalen beror på att de är närmare ljudkällan - nämligen
sig själva. I en femtedel av de undersökta förskolorna var medelbullret
över 80 dB(A) men ingen kom upp över 85 i medelvärde.
Försämring
I skolorna var bullernivån genomgående lägre än vid förskolorna. Lärarna
utsattes för högre ljudnivåer än eleverna, i medeltal skiljer det 3
decibelenheter. I de 31 skolorna mättes medelvärde för olika lektionstyper
och under skollunchen. Både grundskolor och gymnasier ingår i
kartläggningen. Under en vanlig teorilektion uppgår ljudnivån till 72 dB(A).
Sedan blir det bara värre: lunchen 76, slöjden 80, gymnastiken 83 och
musiken 86. Idrotts- och musiklärare tillbringar åtminstone halva sin
arbetstid i ljudnivåer som överstiger 85 dB(A), eleverna bara en tiondel.
- Det vi vet är att inlärning försämras vid nivåer som dessa, säger
professor Lars Barregård vid VMC. Men de övriga hälsoeffekterna, förutom
heshet och trötthet, vet vi egentligen ganska litet om.
Materialet kommer nu att analyseras för att man skall kunna göra en
riskvärdering. Dessutom hoppas man få medel att undersöka hur bullret
påverkar stresshormoner, röstfunktioner och hörsel.
Madeleine Sahlman GP 3/3 -04
Brev till LR Angående Tinnitus
Hej Kerstin !
Jag heter Torbjörn Agerberg och är styrelseledamot i Musiklärarnas Riksförening. I samband med senaste Centralstyrelsemötet i Göteborg förra helgen tog vi upp frågan hur Handlingsprogrammet från MR:s Tinnitusrapport har genomförts (se sidan 28 i rapporten).
När jag skrev rapporten våren 2000 hade jag täta kontakter med Ove
Torstensson om hur LR skulle kunna följa upp de allvarliga resultaten.
Tyvärr har inte mycket hänt sedan dess. Vi skulle behöva få stöd av LR i
ett antal frågor :
1) Hur kan skyddsombuden engageras att ta initiativ till efterklangsmätning
av skolors musiksalar resp. genomföra bullerdosmätning av pågående
musikundervisning ??
2) Kan skyddsombuden påverka att samtliga musiklärare erbjuds regelbundna
hörselkontroller ??
3) Vilka håller i den fackliga utbildningen av nya skyddombud ? Hur kan man
nå dessa med våra specifika musiklärarfrågor ?
Det förvånade mig mycket att läsa LR:s Arbetsmiljöundersökning förra
våren. Den fokuserade ju nästan helt på den psykosociala arbetsmiljön.Den
fysiska arbetsmiljön och buller/hörselfrågor togs inte alls upp. I samband
med LR:s förra kongress på Djurö sa Ove Torstensson till mig att resultaten
från MR:s rapport skulle leda till ett kraftigt fokus på hörselfrågor för
samtliga medlemmar i LR. Av detta har hittills blivit intet...... Jag kan bara
citera vad en av Sveriges främsta experter,professor Claes Möller från
Audiologiska Instutitionen vid Göteborgs Universitet sade i samband med ett
seminarium på Musikhögskolan förra veckan : "de två största
yrkesgrupperna som söker vård hos oss är musiker och lärare".
Jag efterlyser alltså krafttag från LR i dessa för lärare mycket viktiga
arbetsmiljöfrågor.
Med vänlig hälsning
Torbjörn Agerberg
20 jan 2004
Under 1999 och 2000 genomförde Musiklärarnas Riksförening en
riksomfattande tinnitusundersökning. Enkäten, som besvarades av 626 musiklärare, sökte
svaret på frågan: I hur hög grad är musiklärare drabbade av hörselnedsättning, ljudöverkänslighet eller tinnitus orsakade av
arbetsmiljön i skolan?
I den rapport som sammanställdes av Musiklärarnas Riksförening dåvarande vice
ordförande Torbjörn Agerberg framgick bland annat att:
* 33% har någon form av hörselnedsättning
* 25% besväras av tinnitus
* 60% upplever att de är överkänsliga för ljud
* 44% anser att risken är stor eller till och med mycket stor att de kommer
att drabbas hörselskador
* 70% av de musiklärare som är ljudöverkänsliga, reagerat särskilt för
"störande" ljud efter lektionspass med musicerande
* 23% utsätts för höga ljudnivåer 4-6 timmar per dag.
Vår tidning har i återkommande artiklar lyft fram det anmärkningsvärda i
att Sveriges kommuner tillåter, att musiklärare och elever utsätts för
skadliga ljudnivåer i för stora undervisningsgrupper och i för undervisning
icke lämpliga lokaler. "Det är helt enkelt för djävligt", som en
musiklärare uttryckte sig. En temporär lösning kan vara individuella hörselskydd (ER15, ER20 etc.)
Det finns på marknaden tekniska lösningar som slår larm (Soundear) eller som
automatiskt dämpar ljudnivån, när denna blir för hög. Detta är gott och
väl. Långsiktigt måste vi emellertid tillsammans med samtliga aktörer i skola och kommun arbeta för en bättre arbetsmiljö för musiklärare i form
av
mindre elevgrupper, ändamålsenliga lokaler, anpassad och flexibel utrustning. Skyddsombud, elevskyddsombud, skolledning,
ditt fackförbund
- lokalt och centralt- Musiklärarnas Riksförening och den kommunala skyddsingenjören har ett gemensamt ansvar i denna utveckling.
Som en första åtgärd vilar det dock på musikläraren själv att ta
initiativ till en dokumentation av sin arbetsmiljö. Denna dokumentation i form av ett
protokoll från en bullerdosmätning måste finnas till hands den dag då musikläraren drabbas av tinnitus eller en hörselnedsättning. Nästan hälften
av de tillfrågade musiklärarna tror att risken är stor eller mycket stor att de kommer att drabbas av hörselskador! Därför måste musiklärare i
förebyggande syfte vidtaga arbetsmiljöbefrämjande åtgärder. "Det är
meningslöst att mäta efterklang och ljudnivåer i undervisningslokalen när
Du har fått Din hörselskada."
Musiklärarnas Riksförening har förståelse för att det kan vara svårt,
att som ensam musiklärare på en skola, kräva personligt utformade hörselskydd.
Det kan vara ännu svårare att prata med sin rektor, som ju är den person som är ansvarig för arbetsmiljön, om nödvändigheten av att göra en
bullerdosmätning i musiksalen eller i skolan. Men Du måste göra det!
Vad gör Lärarnas Riksförbund centralt?
Som i det flesta andra fall hänvisar man till den lokala nivån, till regionombud, kommunombud och lokalombud. Det finns dock en
arbetsmiljöansvarig person på LR:s kansli; som är
behjälplig i arbetsmiljöfrågor. Kontakta denne när det gäller dina arbetsrelaterade problem.
Kom ihåg att arbetsgivaren skall bekosta individuellt utformade hörselskydd för Dig!
Kom ihåg:
1. Ta kontakt med Lärarnas Riksförbunds skyddsombud och begär att få göra
en bullerdosmätning av musikundervisningen.
2. Se till att skyddsingenjören mäter ljudnivån under en minst dags
musikundervisning.
3. Efter genomförd mätning skall Du få en kopia av det skriftliga
protokollet.
4. Om protokollet påvisar skadliga ljudnivåer, går du till din skolledare,
efter samråd med skyddsingenjören, och begär nödvändiga förändringar av
dina arbetsvillkor (gruppstorlek, dämpning av musiksalen i form
akustikplattor, reglering av ljudstyrka på instrument via centralt
mixerbord och digitalt trumset etc..
5. Om din skolledare ej hörsammar dina krav, kontaktar du ditt skyddsombud
och LR:s kommunombud. Musiklärarnas Riksförening hjälper dig självklart
också i frågan.
6. Om inget händer - sjukskriv dig med hänvisning till den bristfälliga
arbetsmiljön.
MR:s styrelse