Bland barnskrik och klassrumskakafoni

Störande ljud har blivit barns och ungdomars stora miljöproblem. Många vistas så gott som dagligen i mycket bullriga miljöer, från förskolan och ibland ända upp i högskolan. I skolor, förskolor och fritidshem är det inte ovanligt med genomsnittliga ljudnivåer på 70 decibel, vilket är jämförbart med många verkstadsindustrier.

I dessa ljudmiljöer ska barn och ungdomar växa upp, utvecklas och lära sig nya saker. De ska lösa problem, vara kreativa, nyfikna och uppmärksamma – samt lyssna och kommunicera. Det är inte bara en utmaning. Det är riktigt dåliga odds.

Just den verksamhet som ska stimulera, underlätta och lägga grunden för personlig utveckling sätter alltså upp extra hinder för inlärning om ljudmiljön är dålig. Det ger barnen en dålig start i livet.


En ekande, larmande start i livet
Två av tre lärare/förskollärare tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem. Det visar en Novus-undersökning bland 557 medlemmar i Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, som Hörselskadades
Riksförbund publicerade i rapporten “Kakofonien” (HRF 2010). Särskilt besvärade är medlemmarna i Lärarförbundet, där hela 73 procent tycker att ljudmiljön på jobbet är ett problem. I Lärarnas Riksförbund är motsvarande siffra 60 procent.
Siffrorna är alarmerande, anser HRF. Att så många upplever problem visar att ljudmiljön är ett mycket eftersatt arbetsmiljöproblem inom både skola och förskola. Ett problem som måste tas på största allvar.

Lärarna har svårt att höra vad eleverna säger
HRF:s undersökning visar att 57 procent av lärarna/förskollärarna ofta/ibland har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Siffran är anmärkningsvärt hög, med tanke på att dialog mellan lärare och elever utgör en central del av dagens skola.
Den främsta orsaken till detta är bristfällig ljudmiljö. Sju av tio lärare/förskollärare (69 procent) störs av buller från andra människor, till exempel röster, skrammel, steg med mera. Under en relativt lugn lektion kan sådant aktivitetsljud låta oerhört mycket om rumsakustiken är dålig. Ljudet reflekteras mot ytorna i rummet, så att ljudet förstärks. Därmed blir det omöjligt att tala i normal samtalston.
Ljudnivåer i skolan/förskolan ligger ofta på cirka 65–78 decibel (Arbets- och miljömedicin, Uppsala 2009). För att kunna uppfatta vad någon säger behöver rösten vanligtvis vara cirka 10 decibel högre än bakgrundsljudet, visar forskning. Barn behöver en skillnad på 15 decibel. Det innebär att i en miljö där bakgrundsljudet ligger på 60 decibel måste lärarens röst ligga på 75 decibel för att barnen ska höras ordentligt – och det är nästan att skrika.

Idrotts-, slöjd- och musiklärare särskilt utsatta
Även i en gymnastiksal eller idrottshall är det viktigt att kunna uppfatta tal. Ändå är det vanligt att sådana lokaler präglas av mer eller mindre obegränsad ljudutbredning. Detta gör att allt ljud i hallen blandas och blir till ett oväsen som studsar mellan de höga och långa väggarna. Även i musiksalar och träslöjdsalar med låter det mycket.
När det gäller bullerdämpning och hörselskydd har de flesta skolor kommit en bra bit på väg, men tyvärr glöms rumsakustiken alltför ofta bort. En vanlig klasslärare på mellanstadiet kan ha en genomsnittlig ljudnivå på 70 decibel under en skoldag. En musiklärare kan däremot uppleva i genomsnitt 79 decibel under en skoldag – alltså en ljudnivå som tangerar insatsvärdet 80 decibel, då arbetsgivare måste informera om risker och erbjuda hörselskydd.

Stora negativa konsekvenser av dålig ljudmiljö
Dålig ljudmiljö medför ofta trötthet, svårigheter att höra, koncentrationsproblem och nedsatt prestations-förmåga. Men det kan också leda till stress, ökad tinnitus, huvudvärk och andra hälsoproblem - och i förlängningen sjukskrivning.
Flera undersökningar visar att elevernas inlärningsförmåga och minne försämras i dåliga ljudmiljöer. Det här beror på att vi måste använda en större del av arbetsminnet bara för att tolka vad som sägs. Därmed har vi mindre minnesresurser kvar till att bearbeta den information vi får. Följden av detta är att även om vi kan förstå vad som sägs försämras våra förutsättningar för inlärning, problemlösning och utveckling. Hårdast drabbas elever med hörselnedsättning och elever med dyslexi, koncentrations- och inlärningssvårigheter, och även elever med annat förstaspråk än svenska.


Satsa på en riktig akustiksanering - inte hörselkåpor
Det har kommit många larm om katastrofala ljudmiljöer på skolor under de senaste åren. En del skolor har försökt lösa problemet genom att erbjuda eleverna hörselkåpor. Men kåpor löser inte problemet, utan kan tvärtom leda till andra svårigheter; forskare pekar på att personer som använder hörselskydd i miljöer med vanliga vardagsljud kan förstärka/ utveckla ljudöverkänslighet.
Om ljudmiljön i en skolas lokaler är så dålig att barnen behöver hörselskydd för att kunna koncentrera sig, då är lokalerna otjänliga för skolverksamhet – och skolan har ett allvarligt arbetsmiljöproblem som måste åtgärdas omedelbart.
I lärande miljöer, som ställer höga krav på kommunikation och koncentration, måste ljudmiljön vara optimal. För att åstadkomma en sådan räcker det inte att bara hänga gardiner och sätta tennisbollar på stolsbenen. Det gäller då att anlita en akustikkonsult med specialkompetens, som kan tala om hur lokalen behöver anpassas och vilka material som bör användas - och sedan genomföra en akustiksanering. Det är även viktigt att se över verksamheten och planera för mindre aktivitetsljud.
Val av lokaler, gruppindelningar, arbetsformer, ordningsregler med mera har stor betydelse för den samlade ljudmiljön.

Många lärare har nedsatt hörsel
Ungefär 15 procent av lärarna/förskollärarna i HRF:s undersökning uppger att de har nedsatt hörsel. Cirka 13 procent har tinnitus. Trots det uppger sju av tio lärare att de aldrig har fått kontrollera hörseln
på jobbet.
Hörselkontroller måste enligt gällande föreskrifter erbjudas när den genomsnittliga ljudnivån överskrider 85 decibel. Inom skola/förskola är det inte ovanligt att ljudnivåerna uppgår till närmare 70 decibel. Under lektioner i musik, idrott och hälsa och träslöjd samt i matsalar och uppehållsrum kan ljudnivåerna överskrida 80 decibel, det vill säga den nivå då lagen kräver att hörselskydd ska finnas tillgängliga (Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009).

Ovanligt med kontroll av ljudmiljön
I Socialstyrelsens ”Allmänna råd om buller inomhus” finns riktvärden för ljudnivåer som inte bör överskridas i undervisningslokaler, eftersom ljudet kan anses störande. Kommunerna har tillsyns-ansvar, men i en undersökning uppger 70 procent av landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer att kontroller av störande ljud i undervisningslokaler är ovanligt eller förekommer inte alls
(HRF/Novus 2009).
På de flesta skolor/förskolor är det skyddsrond minst en gång om året. Men cirka 70 procent av
dessa skyddsronder tar inte upp hur anställda hör i olika situationer på jobbet.

Arbetsmiljön på en av tre skolor ska inspekteras
Under de kommande åren ska Arbetsmiljöverket ut och inspektera arbetsmiljön i 30 procent av
landets skolor. Inför detta har HRF framhållit vikten av att inspektionerna även uppmärksammar ljudmiljön i skolorna - och då inte bara hörselskadligt buller, utan även ljudmiljöbrister som försvårar inlärning, taluppfattning, koncentration med mera. På så sätt kan Arbetsmiljöverket se till att skolans ljudmiljöproblem tas på större allvar runt om i landet.


Läs mer:
HRFs ljudmiljörapport ”Kakofonien”: www.hrf.se/system/files/dokument/kakofonien.pdf
Etiketter: arbetsmiljö

Snabbsök  Aktuellt

Arkiv